Njursvikt

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Medicinskt granskad

Njursvikt innebär att du har nedsatt njurfunktion som påverkar kroppen på flera olika sätt. Tillståndet kan vara akut eller kroniskt och kräver alltid vårdinsatser. Tidiga symptom kan vara långvarig trötthet, högt blodtryck och bensvullnad. I senare skeden kan symptomen bli livshotande och kräva dialys eller njurtransplantation.

Vad är njursvikt?

Njursvikt innebär att njurarna inte kan rena blodet och ta hand om slaggprodukter på ett lika effektivt sätt som vanligt. Då stannar för stora mängder vatten och slaggprodukter kvar i kroppen i stället för att försvinna ut med urinen. Den nedsatta njurfunktionen påverkar flera funktioner i kroppen, däribland blodtryck, blodbildning och uppbyggnaden av skelettet.  

Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Kronisk njursvikt är betydligt vanligare än akut. Då tar det ofta flera år innan du får tydliga symptom. Sjukdomen brukar upptäckas i samband med andra undersökningar som inkluderar urinprov och kontroll av blodtrycket. Kronisk njursvikt kan ha många förklaringar – diabetes och högt blodtryck är de vanligaste riskfaktorerna.

Vid akuta problem med njurarna kommer symptomen inom några timmar, dagar eller veckor. Tillståndet kan exempelvis ha kopplingar till vätskebrist, njursten, infektioner eller förgiftning som orsakas av exempelvis svamp eller alkohol. Vid akut njursvikt får du behandling mot den bakomliggande orsaken och kan bli helt återställd.

Njursvikt är ett vanligt tillstånd hos både kvinnor och män – ungefär 1 av 10 personer har nedsatt njurfunktion. Många har njursvikt utan att veta om det. Behandlingen varierar beroende på vilken grad av njursvikt du har. Ungefär 1 av 100 har så svåra symptom att de behöver dialys, som innebär att blodet regelbundet behöver renas utanför kroppen. Organtransplantation är ett alternativ till dialys. Varje år får hundratals personer en ny njure via transplantation. 

Symptom vid njursvikt

Akut och kronisk njursvikt kan ge liknande symptom. Vid akuta besvär kommer symptomen redan inom några dagar eller veckor. Kronisk njursvikt utvecklas ofta över flera år. Därför kan det dröja innan du själv uppmärksammar att du har nedsatt njurfunktion.

Tidiga tecken på besvär kan vara högt blodtryck och påtaglig trötthet, ofta på grund av järnbrist och andra vitaminrubbningar. Med tiden blir symptomen allt tydligare. Det är vanligt att du kissar ovanligt lite och får vätskeansamlingar som orsakar bensvullnad och viktuppgång.

Vanliga symptom vid njursvikt:

  • långvarig trötthet

  • högt blodtryck

  • vattensamlingar i kroppen

  • minskad mängd urin

  • skummande urin

  • järnbrist eller anemi

  • minskad aptit

  • Illamående.

Allvarlig njursvikt i ett sent stadium kännetecknas av flera symptom med samlingsnamnet uremi – då kan symptombilden inkludera svår blodbrist, klåda, allvarliga ödem, torr hud brännande känsla i fötterna, restless legs, förvirring, kräkningar och minnesbesvär.


Andra tänkbara förklaringar

Långvarig trötthet kan många olika förklaringar – från järnbrist till depression och utmattningssyndrom. Viktökning kan vara kopplad till både högt kaloriintag och hypotyreos. Hjärtsvikt kan precis som njurproblem orsaka bensvullnad. Högt blodtryck kan vara kopplat till exempelvis högt alkoholintag eller sömnapnè

Klåda och torr hud är vanliga symptom vid eksem och psoriasis.

Orsaker till njursvikt

Akut njursvikt eller njurskada beror som regel på något tillfälligt hinder eller en skada som går att behandla så att njursvikten går tillbaka eller förbättras. Akut njursvikt kan bero på exempelvis infektioner, sepsis eller stora vätskeförluster. En annan vanlig orsak är att något hindrar urinen från att ledas ut ur kroppen, som vid njursten, prostataförstoring eller mer allvarliga sjukdomstillstånd. Allergiska reaktioner som orsakar anafylaxi kan också orsaka nedsatt njurfunktion.

Kronisk njursvikt har oftast kopplingar till sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och andra hjärt-kärlsjukdomar. I vissa fall beror kronisk njursvikt på rubbningar i hormonbalansen. Hög ålder är en riskfaktor eftersom kroppens funktioner ofta försämras med åldern, dit hör även njurarnas funktion. Livsstilsfaktorer som exempelvis övervikt, stress, högt saltintag, alkoholproblem och rökning kan också bidra till kronisk njursvikt.

Vanliga orsaker till akut njursvikt:

  • allvarlig vätskebrist, inklusive blödningar

  • hinder i urinvägarna

  • förgiftning, till exempel av svamp eller alkohol 

  • anafylaxi

  • sepsis

  • infektioner, exempelvis njurbäckeninflammation eller sorkfeber

  • vissa läkemedel. 

Vanliga orsaker till kronisk njursvikt:

  • diabetes med njurpåverkan 

  • höga blodfetter

  • högt blodtryck

  • upprepade njurbäckeninflammationer

  • njursjukdomar, exempelvis polycystisk njursjukdom

  • allvarliga sjukdomstillstånd som myelom och SLE.

Utredning och behandling vid njursvikt

Kronisk njursvikt uppstår som regel över en längre tidsperiod, ofta utan tydliga symptom som för tankarna till just dåliga njurvärden eller njurinsufficiens. Därför är det vanligt att sjukdomen upptäcks först i samband med andra besök och provtagningar i sjukvården. Vid akut njursvikt är symptomen tydligare – då är det vanligt att själv söka vård för besvären.

Vid misstanke om njursvikt får du till exempel kontrollera blodtryck, lämna urinprov och ta blodprov som inkluderar kreatinin. Läkaren kontrollerar bland annat om du har urin som skummar och svullnad i kroppen. Ofta krävs även någon form av röntgenundersökning.

Vid njursvikt får du behandling mot den bakomliggande orsaken och dina aktuella symptom. Behandlingen går ut på att lindra symptomen, bevara den njurkapacitet som finns kvar och bromsa ytterligare försämring av njurfunktionen. Vid allvarlig njursvikt kan du behöva dialysbehandling för att rena blodet. Då kan det också bli aktuellt med en njurtransplantation.

Vad kan jag göra själv?

Vid njursvikt behöver du läkemedelsbehandling mot de bakomliggande orsakerna för att må bättre. Det är vanligt att behöva göra vissa livsstilsförändringar. Det handlar ofta om att anpassa aktivitet efter förmåga och att justera kosten. Vätskerestriktioner är som regel också en viktig åtgärd. 

Viktminskning, rökstopp och att avstå från alkohol brukar också vara generella råd vid njursvikt. Prata med din läkare och var noga med att följa sjukvårdens rekommendationer.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du känner dig ovanligt trött. Du bör också söka vård om du mår illa och har sämre aptit en längre tid. Vid klåda utan tydlig anledning ska du också vända dig till vården.

Sök vård om du kissar mindre än vanligt, har skummande urin eller svullnad i benen.

Sök vård akut om du inte kan kissa, har feber eller frossa eller känner dig allmänt sjuk. 

Så kan Kry hjälpa till

Njursvikt kräver en fysisk undersökning.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid njursvikt på någon av våra vårdcentraler. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Vanliga frågor vid njursvikt

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry