Läs mer om vårt viktbehandlingsprogram.

BMI

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Medicinskt granskad

BMI (Body Mass Index) mäter förhållandet mellan vikt och längd. Det är ett av flera sätt att avgöra om du väger för mycket eller för lite. Ett normalt BMI ligger enligt WHO på 18,5-24,9. Värden som ligger över eller under det normala kan ibland leda till hälsorisker – ett högt BMI i kombination med ett stort midjemått ökar till exempel risken för diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.

Räkna ut ditt BMI med vår BMI-räknare

Ta reda på ditt BMI genom att fylla i din vikt i kilo och din längd i centimeter i vår BMI-räknare.

Så här räknar du ut ditt BMI själv

För att beräkna ditt BMI utan hjälp av vår kalkylator använder du en internationellt vedertagen, matematisk formel. Du delar din kroppsvikt (kilo) med din längd (meter) i kvadrat.

BMI – exempel på uträkning:

En person som väger 85 kilo och är 185 centimeter lång delar 85 med 1,85 x 1,85 – det vill säga 85 delat med 3,4225. Det ger ett BMI på 24,8.

BMI-tabell – från undervikt till fetma

Världshälsoorganisationen, WHO, har tagit fram internationella riktlinjer för kroppsvikt. Tabellen nedan visar hur olika värden av BMI tolkas, det vill säga gränser för undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. Gränserna gäller endast vuxna och måste ofta kompletteras med annan information för att ge en bra bild av din hälsa.

Internationella riktlinjer för kroppsvikt:

  • undervikt – BMI under 18,5

  • normalvikt – BMI 18,5-24,9

  • övervikt – BMI 25-29,9

  • fetma – BMI över 30.

Tänk på att midjemåttet ofta är ett viktigt komplement till ditt BMI – ett stort midjemått kan innebära hälsorisker, även om du ligger inom gränsen för ett normalt BMI. För män ökar risken för sjukdomar om midjemåttet överstiger 94 centimeter, för kvinnor är motsvarande siffra 80 centimeter.

BMI är en indikation – inte en absolut sanning

BMI är ett grovt mått som inte ger en fullständig bild av hur din vikt påverkar din hälsa. BMI tar inte hänsyn till om du är man eller kvinna, hur gammal du är, hur du är byggd eller hur god din kondition är. BMI visar heller inte hur fettet är fördelat eller hur mycket av din vikt som utgörs av fett respektive muskler.

Bra att veta:

  • Bukfett är en viktig varningssignal – Mycket fett runt magen är sämre för hälsan än exempelvis fett runt höfterna. Ett högre BMI, men med vikten jämnt fördelad, innebär färre hälsorisker än ett normalt BMI med för mycket bukfett. 

  • Motion minskar risken för sjukdom – Ett högre BMI hos en person med god kondition är inte lika oroväckande som fysisk inaktivitet hos normalviktiga personer.

Gränsvärden för BMI varierar med ålder

För personer över 50 år kan BMI-gränserna för övervikt och fetma ligga högre än för yngre vuxna. För personer över 70 år kan ett BMI på 25–30 vara mest hälsosamt, medan ett BMI på under 22 kan vara tecken på undernäring.

Om du tränar mycket och väger mer för att du har byggt upp dina muskler, blir BMI-skalan också missvisande.

BMI hos barn har andra gränsvärden – undervikt och fetma har lägre gränser än hos vuxna och varierar dessutom under uppväxten beroende på ålder och längdtillväxt. Barn som har besvär av undervikt eller övervikt brukar uppmärksammas via BVC eller hälsovården i skolan.

Hälsorisker vid högt BMI

En ohälsosam övervikt med alltför stor del kroppsfett ökar risken att drabbas av olika sjukdomar, till exempel diabetes typ 2, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar. Övervikt och fetma innebär även försämrade förutsättningar vid en svår infektion. Ett BMI över 40 har till exempel identifierats som en ökad sårbarhet vid insjuknande i covid-19 med ett mer allvarligt sjukdomsförlopp.

Risken för artros och vissa cancerformer ökar också med ett högt BMI. Det kan även vara svårare att bli gravid – fetma kan orsaka infertilitetsproblem hos både kvinnor och män. Ju högre BMI, desto större är hälsoriskerna. Ett BMI över 40 innebär mer än tio gånger större risk att dö i förtid.

Alla personer med ett högre BMI har inte samma förhöjda sjukdomsrisk. Midjemåttet och genetiska faktorer bör också vägas in, liksom livsstil och allmänt hälsotillstånd.

Hälsorisker vid lågt BMI

En ohälsosam undervikt, med alltför lite kroppsfett och muskelmassa, kan få allvarliga konsekvenser. Ett lägre energiintag i förhållande till behov leder ofta till magsmärtor och sömnproblem, sänker prestationsförmågan och gör dig trött och frusen.

Undervikt kan ibland leda till svårläkta sår, infektioner och anemi. Blodtryck och vilopuls kan bli ohälsosamt låga och orsaka blodtrycksfall och yrsel med fallrisk, nedsatt ork, depression och nedstämdhet, liksom förvirring, dåsighet och långsam andning. Det finns även risk för fallskador till följd av minskad muskelmassa, inte minst bland äldre som drabbas av undernäring. Vid allvarliga fall av undernäring, till exempel i samband med ätstörningar, kan kroppens temperatur sjunka under 35 grader Det kallas för hypotermi.

Så kan du påverka ditt BMI

För att hålla normalvikt och ha ett hälsosamt midjemått och BMI behöver du som regel prioritera hälsosam kost och fysisk aktivitet. Här följer några generella, övergripande råd som kan vara en bra måttstock för att hålla vikten. Samtidigt är det viktigt att veta att ditt BMI och din vikt påverkas av många fler faktorer, till exempel olika sjukdomstillstånd.

Generella råd för en hälsosam vikt:

  • Balanserad kost i lagom mängd – Ett normalt energiintag för en vuxen man är 2500–3000 kcal (kilokalorier) per dag och för en vuxen kvinna 2000–2500 kcal per dag.

  • Fysisk aktivitet – En bra måttstock för motion är att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag.

  • Regelbunden sömn – Sömnen är viktig för kroppens och hjärnans återhämtning. Långvariga sömnproblem kan bland annat försämra ämnesomsättningen och göra dig känsligare för stress och oro.

Dessutom är det klokt att försöka undvika onödig stress, dricka måttligt med alkohol och avstå från rökning.

När bör jag söka vård?

Vår erfarna vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du får därefter rekommenderad behandling eller blir remitterad till vidare vård.

Sök vård hos oss om: 

  •  du har ett BMI under 18 och vill få hjälp att höja ditt näringsintag. 

  •  du har ett ohälsosamt högt BMI som begränsar dig i vardagen, eller som ger symptom i form av exempelvis högt blodtryck.

Så bokar du tid på Kry

1. Boka ett möte
Starta din bokning genom att logga in med BankID. Berätta vad du eller ditt barn behöver hjälp med och välj en tid som passar.

2. Få hjälpen du behöver
Vi kan behandla många symptom via ett videomöte i appen. Du får snabbt en tid på någon av våra vårdcentraler vid behov.

3. Vad händer sen?
Återbesök erbjuds och bokas när det finns behov av uppföljning. Vi förnyar recept på läkemedel, utfärdar intyg eller remitterar dig till vidare vård om du behöver. 

Behandlingsprogram i appen

För dig som har fyllt 18 år och har ett BMI som är 30 eller högre erbjuder vi ett behandlingsprogram genom appen. Du får en behandlingsplan som är anpassad efter dina behov. Det här kan till exempel ingå i behandlingen:

  • råd om mat, rörelse och beteendeförändringar

  • videosamtal med en sjuksköterska som följer upp dina resultat

  • fysisk aktivitet på recept (FaR)

  • läkemedel för viktnedgång.

Läs mer om behandlingsprogrammet.

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Vanliga patientfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

Övervikt och fetma – obesitasDiabetes typ 2Högt blodtryck SömnproblemArtros