Möjligheten att träffa läkare via video i mobilen är ett mycket välkommet sätt för vården att möta patienterna på. Nu är det möjligt att träffa en läkare utan långa väntetider, oavsett var man befinner sig eller om det är på obekväm arbetstid.
Detta är det första steget på ett paradigmskifte i vården. Istället för att patienten måste göra sig tillgänglig när det passar vårdsystemet så gör vi nu vården tillgänglig när det passar patienten. Det är en stor frihetsreform som långsiktigt kommer att bidra till högre tillgänglighet och en mer jämlik vård.
Responsen hos patienterna har hittills varit fantastisk. Med generösare öppettider, möjlighet att utvärdera sin patientupplevelse, tillgång till patientsupport och ett bättre patientbemötande har vi ett genomsnittsbetyg på 4,7 av 5.
Digital vård i stor skala är relativt nytt och det är inte så konstigt att det uppstår frågor kring hur vi arbetar (även om vård via video har existerat i årtionden). Mycket handlar nämligen om okunskap. Vi välkomnar därför en dialog med våra kollegor på husläkarmottagningen Johannes i Stockholm som i en artikel den 1 februari uttryckte kritiska åsikter om vår typ av verksamhet.
För detta är inte fråga om någon sorts telefonrådgivning. Vårt system innehåller både digital triagering och en digital anamnesupptagning. Vi har en sammanhållen journalföring och tillgång till det nationella läkemedelsregistret. Ett videomöte innebär också möjlighet till bedömning av allmäntillstånd och medicinsk bedömning. Vi beräknar att vi idag kan hantera ca 60 procent av alla de besök som sker på en vårdcentral. Om vi inte kan ta hand om en patient refererar vi dem till en annan vårdnivå utan att ta betalt. Vård via video är alltså till stora delar ett fullgott substitut till ett möte på en vårdcentral.
I och med att vi arbetar digitalt kan vi också i realtid mäta följsamheten till medicinska riktlinjer och förskrivningsrekommendationer. Det är en av anledningarna till att vår antibiotikaförskrivning ligger mycket bra till i förhållande till Stramas rekommendationer.
Läkemedelsgenomgångar, som våra kollegor använde som exempel, är något som med fördel kan utföras digitalt. För samhället skulle en läkemedelsgenomgång som utfördes på KRY kosta 650 kr till skillnad från de 760 kr plus årlig listningsersättning som det kostar att få den utförd på en vårdcentral i Stockholm idag (SKL beräknar att ett genomsnittligt besök i primärvården kostar samhället 1700 kr).
Enligt OECD uppstår 30 procent av besöken på akuten i Sverige på grund av att primärvården inte varit tillgänglig. Hela 55 procent av alla barn som hamnar på akuten skulle kunna tas om hand i primärvården. Ett öppenvårdsbesök på akuten kostar samhället ca 3000 kr. Det finns alltså mycket att spara för samhället om fler väljer att träffa vården digitalt.
Ju fler vårdärenden som hanteras digitalt desto mer tid och resurser frigörs på fysiska vårdmottagningar så att de som verkligen har behov av det får tid och möjlighet till en fysisk undersökning.
Vårdköerna i Sverige är bland de längsta i Europa och många människor får inte den vård de behöver. Riksrevisionen beräknar att det år 2030 saknas 200 miljarder inom svensk välfärd om vi ska ha samma personaltäthet. Därför är det oerhört viktigt att vi börjar titta på vad vi skulle kunna göra annorlunda med ökad eller bibehållen kvalitet. I det arbetet kommer digital vård att vara en självklar del av lösningen.
Johan Flodin Medicinskt ansvarig läkare, KRY
Joakim Röstlund Specialist i allmänmedicin, KRY
