Ladda ned Ladda ned
Vi kan nu hjälpa dig med reseintyg och friskintyg i Stockholm, läs mer här.

Vanliga frågor om covid-19

Vi får många frågor om coronaviruset, här har vi samlat svaren. Allt vi gör är baserat på forskning och är medicinskt granskat.


Har du symptom och känner dig orolig? Använd vår symptomkoll här under.

Visa alla frågor

Frågor om symptom

Frågor om smitta

Frågor om behandling och vaccin

Frågor om antikroppstest

Frågor om antigentest

PCR-test och intyg

Övriga frågor

Frågor om symptom

Symptomen för covid-19 kan skilja sig mellan personer men påminner om förkylning eller influensa. De vanligaste symptomen är feber och torrhosta. Många blir också trötta och får andningsbesvär. Andra symptom som förekommer är både led- och muskelvärk, halsont och huvudvärk samt illamående och diarré. En del får också försämrat lukt- och smaksinnet. Även hudutslag förekommer. Besvären är för de flesta milda och går över av sig själva, men det finns en del personer som har symptom av varierande typ i flera veckor. En del får mer allvarliga besvär med kraftiga andningssvårigheter. Lunginflammation är ovanligt men drabbar framförallt äldre och vissa andra riskgrupper.

För att veta om du är sjuk i covid-19 så behöver du göra ett så kallat PCR-test. Ett PCR-test undersöker slemhinnorna i näsa och svalg under pågående infektion. Det kan ge svar på om du har blivit smittad av det nya coronaviruset. Läs mer om hur testning går till.

Det finns för närvarande inte någon rekommendation om att personer som kan jobba ska sluta jobba, ens om deras partners tillhör en riskgrupp. Var extra försiktig och fortsätt med skärpta hygienrutiner. Jobba hemifrån om det är möjligt och undvik folksamlingar. Håll avstånd i kollektivtrafiken och om du kan, på jobbet.

Ja, det går att bära på viruset och vara symtomfri. Troligen är virusmängden låg i dessa fall och därför mindre smittsamt.

Nej, enligt folkhälsomyndigheten ska bara den som har symptom isolera sig samt testa sig så fort som möjligt. Övriga familjemedlemmar bör vara extra uppmärksamma på symptom, samt iaktta stor försiktighet och följa övriga rekommendationer.

Ja. Alla i familjen ska vara hemma i minst sju dagar, även barn och ungdomar. Resten av familjen ska vara uppmärksamma på symptom och testa sig efter fem dagar om möjligt. Följ rekommendationer för testning i den region du bor i.

Har du sjukdomssymptom som liknar covid-19, vanlig förkylning eller influensa ska du stanna hemma och minimera alla sociala kontakter, förutom de du bor med, tills du är symptomfri och känner dig frisk. Under pågående sjukdom kan du göra ett PCR-test för att få reda på om du har covid-19. Logga in på 1177 för att beställa ditt PCR-test.

Har dina symptom förändrats snabbt eller om du får svåra andningsbesvär ska du kontakta vården för rådgivning. Detsamma gäller om febern inte går ner trots febernedsättande. Sök vård akut vid andnöd.

Det är vanligt att ha kvar torrhosta efter en luftvägsinfektion, det kan du ha länge men utan att vara smittsam. Om det var över sju dagar sedan ni insjuknade och ni har varit fria från övriga symptom i minst två dagar, bedöms inte kvarvarande hosta som smittspridande.

De vanligaste symptomen på covid-19 är feber och torrhosta. Torrhosta innebär att du oftast inte hostar upp något, men hostan kan reta och göra “ont i bröstet” hos en del. Rethosta kan ibland dröja sig kvar i flera veckor, även fast du mår bra i övrigt.

Ja. Symptomen på covid-19 varierar från person till person. Vissa har kortvarig feber eller så lite feber att de knappt märker det. Inklusive några som inte har feber överhuvudtaget.

Covid-19 påverkar olika människor på olika sätt. Ungefär en av tio personer är sjuka i tre veckor eller mer. Långvariga problem kan inkludera andfåddhet, trötthet, bröstsmärtor, förlorat lukt- och smaksinne, förvirring och neurologiska symptom som ofta beskrivs som hjärntrötthet eller hjärndimma. Det är mer ovanligt med slemhosta eller att du är torr i halsen. Om du har varit sjuk sex veckor eller längre är det klokt att prata med en läkare för att få vidare vård och diskutera en eventuell utredning.

Frågor om smitta

Coronaviruset sprids via de droppar som hostningar och nysningar avger ‒ det kallas droppsmitta. Om man andas kraftigt i samband med träningspass eller pratar högt samt sjunger så kan smitta också ske via dessa droppar som utandas. Smittspridning kan ske om du har nära kontakt med människor som är smittade men troligen också via ytor och objekt en kort tid efter att en person vidrört ett handtag. Det senare ger ingen stor smittspridning och viruset dör av desinfektionsmedel.

Vid alla typer av luftvägsinfektion är smittorisken en glidande skala från liten, vid avsaknad av symptom till stor, vid tydliga luftvägssymptom som nysningar och hosta. Därför skulle du kunna vara smittsam i ett tidigt skede, där du inte har utvecklat symptom eller vid tidiga symptom som huvudvärk, vilket sedan kan utvecklas till feber och så småningom hosta. Teoretiskt sett skulle en mycket tät fysisk kontakt krävas ju mindre symptom du har. Fortsätt därför att hålla fysisk distans och tvätta händerna noggrant och regelbundet.

Barn och nyfödda kan smittas. Barn verkar dock får lindriga symptom.

Ja, det finns tester för att se om du har haft en covid-19-infektion, så kallade antikroppstest. Läs mer om hur testning går till.

En person med milda symptom beräknas vara frisk efter två veckor. En person med mer allvarlig sjukdom tillfrisknar efter tre till sex veckor. Om man har legat på sjukhus och särskilt om man behövt syrgas eller intensivvård kan rehabiliteringen vara betydligt längre.

Har du konstaterad covid-19 ska du vara isolerad i minst sju dagar efter insjuknandet samt ha varit feberfri i två dagar för att räknas som smittfri.

Om munskydd ska avändas som det rekommenderas i lokaltrafik på vissa tider eller där det kan uppstå trängsel rekommenderar FHM användning av medicinskt munskydd . Från ett smittskyddsperspektiv är det mer effektivt att hålla fysiskt avstånd, tvätta händerna ofta och stanna hemma vid sjukdom. Det finns dessutom en skillnad mellan vanligt munskydd och den typ av ansiktsmask som används av legitimerad vårdpersonal. Munskyddet kan eventuellt hindra den som är smittad från att smitta andra på nära håll. Däremot har du inte ett säkert skydd från att kunna bli smittad av andra om du bär munskydd. Ansiktsmask som legitimerad vårdpersonal använder ska tillsammans med annan skyddsutrustning ge dem ett fullgott skydd vid karantänvård.

Hur länge man är sjuk i covid-19 varierar från person till person. En del känner endast av lättare förkylningssymptom, medan andra kan behöva vårdas på sjukhus. Har du konstaterad covid-19 ska du vara isolerad i minst sju dagar efter insjuknandet samt ha varit feberfri i två dagar eller känna ett förbättrat allmäntillstånd för att räknas som smittfri.

Även om du har utvecklat antikroppar ska du förhålla dig till de allmänna rekommendationerna som gäller. Det är inte fastställt hur länge du är skyddad eller hur starkt skyddet är.

Covid-19 kan smitta från personer både med och utan symptom. Utifrån den forskning som finns för tillfället är bedömningen att smittspridningen från personer utan symptom står för en liten andel jämfört med smittspridningen från personer med symptom. Däremot bör du alltid följa de allmänna rekommendationerna som gäller – oavsett om du har symptom eller inte.

Nej, covid-19 klassas inte som en luftburen smitta. Coronaviruset sprids i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Droppsmitta innebär att små droppar sprids från en smittad person när denne andas, pratar, hostar eller nyser. Om infekterade droppar andas in eller överförs till ögon/näsa/mun kan en frisk person bli smittad. Därför är det viktigt att hålla avstånd till människor i sin omgivning under coronapandemin – det är främst mellan människor på nära håll som smittan sprids.

Om du har testat positivt är det viktigt att du stannar hemma i minst sju dagar och fram till dess att du varit feberfri i två dygn samt känner dig allmänt bättre. Efter det bedöms du inte vara smittsam. Var noga med handhygienen och följ övriga råd och rekommendationer som gäller i samhället för att inte föra smittan vidare. Berätta att du är smittad om du behöver uppsöka vården.

Familjemedlemmar ska alltid arbeta eller studera hemifrån under minst sju dagar och vara extra uppmärksamma på symptom. Även barn ska stanna hemma från förskola/skola under sju dagar. Familjemedlemmar ska testa sig via 1177 vid symptom men även om de inte har symptom 5 dagar efter att någon testats positivt i familjen man bor med.

Du ska även delta i smittspårning enligt smittskyddslagen. Du får information om hur det går till i samband med ditt provsvar. Läs mer om smittspårning samt viktigt information om vad du behöver göra här.

Det är inte rekommenderat att beställa ett nytt prov för covid-19 för att se om du fortfarande är smittad eller av andra skäl. Spår av covid-19 kan finnas kvar i kroppen även när du tillfrisknat och inte längre är smittsam.

Det är ännu oklart hur smittspridningen från djur till människor skulle gå till, men det är troligt att några av de första individerna som fick covid-19 i Kina blev smittade av djur. Risken att smittan överförs från djur till människor, eller tvärtom, bedöms fortfarande som väldigt liten.

Du är troligtvis som mest smittsam i anslutning till insjuknandet och i början av sjukdomsförloppet. Om du har symptom är det viktigt att du stannar hemma i minst sju dagar efter de första symptomen. När du har varit feberfri i två dygn och känner dig allmänt bättre anses du vara smittfri.

Frågor om behandling och vaccin

Läkemedelsverket avråder inte från att använda ibuprofen vid covid-19, eftersom vetenskapligt stöd saknas för en sådan inrådan. Varken ibuprofen eller andra värk- och febernedsättande läkemedel påverkar sjukdomsförloppet. Som vanligt gäller att äldre, sköra personer samt personer med vissa kroniska sjukdomar ska undvika NSAID, den grupp av läkemedel som ibuprofen tillhör. Följ alltid rekommendationerna som står i produktinformationen eller fråga din läkare om du behöver klarhet. Under rådande omständigheter behöver du vara uppmärksam på hur symptomen förändras om du använder febernedsättande läkemedel. Fortsätt stanna hemma, även om febern tillfälligt minskar.

All virusbehandling har som avsikt att lindra symptom i första hand och hindra vidare spridning. Milda symptom behandlas med vila i hemmet och eventuellt febernedsättande. Mer allvarliga andningsbesvär eller andra allvarliga symptom behandlas medicinskt på sjukhus.

Varje enskild region beslutar om prioritetsordningen – det vill säga vilka som ska vaccineras först. Om du tillhör någon av ovannämnda riskgrupper kan du få vaccinera dig inom kort. Än så länge rekommenderas gravida att avstå vaccination, detta då säkerheten för denna grupp behöver studeras närmare. Individer med tidigare livshotande allergiska reaktioner mot vaccin ska inte vaccinera sig. De som har haft kraftiga allergiska reaktioner mot vaccin eller något annat injicerat läkemedel ska diskutera möjligheten med en läkare inför eventuell vaccination.

Det är för tidigt att säga vilka rekommendationer Sverige kommer att ge exempelvis allergiker angående eventuella biverkningar från vacciner. Europeiska läkemedelsmyndigheten måste först godkänna alla vacciner och den information som kommer stå skriven i bipacksedeln. Data från de kliniska studierna, samt data från andra länder där man redan har börjat vaccinera, kommer att beaktas även i Sverige.

De två vacciner som använts hittills i Sverige bygger på samma principer och ger ungefär 95 procent skydd mot infektion efter två doser. Biverkningarna är också liknande. Däremot behöver de förvaras i olika kalla miljöer. Ett nytt vaccin från AstraZeneca är nu godkänt. Detta vaccin kommer inte att ges till personer över 65 år till att börja med, helt enkelt för att data i äldre åldersgrupper saknas. Forskningen kring vaccinet fortsätter löpande. Läs mer kring vaccination mot covid-19.

För varje vaccin som godkänns görs en bedömning av både nyttan och riskerna, baserat på data från omfattande kliniska prövningar som gjorts innan godkännandet. De vacciner som är godkända i Sverige har bland annat listat feber, muskelvärk, huvudvärk och frossa som vanliga biverkningar. Det är även normalt med rodnad och lokal ömhet vid insticksstället. En del ovanligare reaktioner, till exempel allergi, har påträffats men i alla fall har de varit övergående.

Folkhälsomyndigheten har beslutat om en prioritetsordning för att skydda de grupper som löper störst risk att bli allvarligt sjuka eller avlida i covid-19.

  1. Personer som bor på särskilda boenden för äldre eller som har hemtjänst.
  2. Personal inom äldreomsorg som arbetar nära personerna ovan.
  3. Nära hushållskontakter, det vill säga vuxna som lever tillsammans med någon som har hemtjänst.

Varje enskild region beslutar om prioritetsordningen – det vill säga vilka som ska vaccineras först. Om du tillhör någon av ovannämnda riskgrupper kan du få vaccinera dig inom kort. Många regioner kommer att vaccinera sjukvårdspersonal, till exempel de som jobbar på IVA, samtidigt som prioritetsgrupp 1.

I dagsläget är förhoppningen att alla i Sverige över 18 år ska ha erbjudits vaccin innan sommaren 2021.

Läs mer om den senaste informationen kring vaccination här.

Pfizer/Biontech har en skyddseffekt på 95 procent efter två doser med 3 veckors mellanrum.

Moderna har en skyddseffekt på 94,5 procent, också efter två doser med 4 veckors mellanrum.

I fas 3-studierna av AstraZenecas vaccin gavs två grupper olika doser av vaccinet. Skyddseffekten var 62 procent för de som gavs 2 standarddoser, men 90 procent hos de som fick en lägre dos första gången, följt av standarddos andra gången. I genomsnitt ger vaccinet ungefär 70 procent skydd.

Det beror på vilken typ av sjukdomsbild som finns. Om du känner dig sjuk ska du vila, dricka mycket vätska och äta näringsrik mat. Vistas inte i samma rum som andra familjemedlemmar och använd om möjligt ett eget badrum. Rengör och desinficera ytor du rör vid. Receptfria läkemedel som paracetamol kan hjälpa om du har ont eller har feber. Vänd dig till sjukvården om du har hög feber, hosta och svårt att andas. Om sjukhusvård behövs erbjuds andningshjälp med syrgas, proppförebyggande behandling samt kortison i en del fall.

Tills vidare rekommenderas du att vänta i två veckor innan du tar andra vacciner. Alternativt vaccinera dig för något annat först, vänta två veckor och sedan påbörja vaccinering mot covid-19. Coronavaccinet ska tas enskilt.

Frågor om antikroppstest

Du som vill testa dig för antikroppar får börja med att svara på några frågor i appen. Därefter får du en remiss till den provtagningsplats som är närmast dig. Remissen skickas till din inkorg.

Provresultatet skickas till appen och resultatet kommer vanligtvis inom en vecka men det kan ta upp till 10 dagar. Har du inte appen får du ett sms med en länk som leder till ditt provsvar. Om du vill diskutera ditt resultat går det bra att boka ett uppföljande möte.

All information kring hur du testar dig via 1177.se hittar du på deras webbplats.

Du kan testa dig i någon av följande städer:

  • Stockholm
  • Eskilstuna
  • Norrköping
  • Nyköping
  • Katrineholm
  • Uppsala
  • Linköping
  • Södertälje
  • Lidköping
  • Falköping
  • Göteborg

Det finns flera provtagningsenheter i varje stad. Vi försöker boka in dig på den provtagningsplats som ligger närmast din bostad, men ibland är det fullt och då väljer vi en annan plats. Du kan tyvärr inte gå till vilken provtagningsplats du vill eftersom det finns ett begränsat antal tider per dag för att undvika trängsel.

Testet kostar 495 kronor om du bokar testet via Krys app.

I Region Sörmland kostar ett antikroppstest 200 kronor.

Frikort gäller inte.

Efterfrågan på testning i Region Stockholm är i dagsläget väldigt hög och många provtagningsenheter blir snabbt fullbokade. Vi på Kry vill kunna tillhandahålla snabb och säker antikroppstestning för de som är i behov av det.

Testet är ett så kallat serologiskt test som kan visa om du har antikroppar mot coronaviruset. Testet analyseras på laboratorium enligt metoden ELISA och är inget snabbtest som du kan göra hemma. Läs mer om testmetoden här.

Vi samarbetar med olika laboratorium i olika städer. Alla tester som vi använder är CE-märkta och mäter IgG-antikroppar. De laboratorium som Kry samarbetar med uppfyller samtliga Folkhälsomyndighetens kvalitetskrav.

Unilabs: använder Abbotts plattform.
Synlab: använder Abbotts plattform.
Karolinska Universitetslaboratoriet: använder Roche plattform.

Testet tas av vårdpersonal genom ett stick i armvecket. Det kallas för venös provtagning.

Ja. Du kan däremot inte ha en pågående, eller nyligen avslutad, infektion om du vill testa dig för antikroppar.

Åldersgränsen för antikroppstestning varierar beroende på vilken region du är folkbokförd i.

Region Stockholm: över 16 år.

Region Sörmland: över 18 år.

Övriga regioner: över 16 år.

Våra tester har en specificitet på över 99 procent och en sensitivitet på över 98 procent. Träffsäkerheten beror på hur lång tid det har gått sedan du fick de första symptomen. Därför är det viktigt att vänta minst två veckor från det att du tillfrisknat och varit symptomfri tills att du testar dig. Läs mer här för information om respektive test:

Unilabs – Abbotts plattform
Synlab – Abbots plattform

Analysen är plattformsbaserad och utförs med ELISA-metoden som är den säkraste testmetoden på marknaden just nu.

Det kan vara aktuellt att ta ett nytt prov om resultatet är negativt och du har haft tydliga symptom på covid-19.

Resultatet visar om du har IgG-antikroppar mot coronaviruset eller inte.

Ett positiv provsvar innebär att man har en minskad risk att föra vidare smittan och därmed att du har möjlighet att träffa vänner och släkt om du fortsätter följa generella rekommendationer, enligt Folkhälsomyndigheten. Här kan du läsa mer.

Detta kan dock komma att ändras när vi lär oss mer om sjukdomen och hur vi ska tolka resultatet av antikroppar.

Kry ger medicinska rekommendationer utifrån Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer. Dessa är:

  • Du som är över 70 år ska begränsa dina nära kontakter.
  • Du som har symptom ska stanna hemma även om symptomen är milda.
  • Tvätta händerna ofta och noga.
  • Håll avstånd.

Har du påvisade antikroppar är det nu tillåtet att träffa människor som tillhör en riskgrupp men även om du har antikroppar så ska du hålla avstånd och vara noggrann med hygienrutiner om du träffar personer som tillhör en riskgrupp då vi inte vet hur starka dessa antikroppar är från person till person.

Du som har fått ett provsvar kan boka ett återbesök för att ställa eventuella frågor om ditt resultat. Vid fler frågor om testet är du välkommen att ringa vår support på 08-22 77 07.

I nuläget kan vi inte utfärda intyg för antikroppar på varken svenska eller engelska.

Vi kan däremot utfärda PCR-test för reseintyg på vår miniklink i Stockholm. Läs mer om hur det går till och vad det kostar här. Reseintyget visar att du inte har en pågående infektion av covid-19 och krävs vid inresa till flertalet länder.

Ja, det är CE-märkt.

Nej, i nuläget kan vi inte erbjuda PCR-tester för att visa om du har en pågående covid-19-infektion.

Ett PCR-test tas från bakre delen av näsan och/eller svalget, och ibland från saliv med hjälp av en provtagningspinne. Ett PCR-test påvisar om det finns ett aktivt virus i kroppen vid testtillfället, det vill säga om du är smittad av covid-19 när du testar dig.

Ett antikroppstest är ett blodprov som visar om du har antikroppar mot det nya coronaviruset. Antikroppar innebär att du har ett framtida skydd mot det nya coronaviruset. Det är inte klarlagt exakt hur länge du är skyddad om du har utvecklat antikroppar.

Frågor om antigentest

Ett antigentest är ett snabbtest (resultat inom 15–30 minuter) och kan användas som ett komplement till PCR-testning när det till exempel finns behov av ökad testning. Det är viktigt att antigentesterna används tidigt i sjukdomsförloppet, gärna inom tre dagar från första symptom. Testet kan också användas innan man uppvisar symptom.

Testerna har god tillförlitlighet, men lite sämre känslighet än PCR-tester. Det finns alltså risk för att en del av svaren kan visa falskt negativt eller falskt positivt. Det är viktigt att antigentest tas tidigt om du uppvisar symptom, gärna inom tre dagar från första symptomet. Detta eftersom du är som mest smittsam då.

Antigentester bör användas främst inom vård och omsorg, både för patienter och personal. Om ett större utbrott sker någonstans i landet kan de regionala smittskyddet besluta att använda antigentester för att snabbt få svar om hur många som är smittade. Det är även tänkbart att antigentester kan bli aktuellt för den större allmänheten i framtiden, men först måste testerna noga utvärderas och jämföras med PCR-tester som är känsligare.

Nej inte i dagsläget. Skulle det bli aktuellt så kommer det i första hand att ske på våra fysiska vårdcentraler.

PCR-test och intyg

Vi använder enbart PCR-test för våra reseintyg. När det gäller reseintyg är testning med PCR en fördel eftersom många länder endast godtar negativt PCR-test för inresa. Därför erbjuder vi inte så kallade snabbtester för covid-19.

Ett PCR-test tas från bakre delen av näsan och/eller svalget, och ibland från saliv med hjälp av en provtagningspinne. Ett PCR-test påvisar om det finns virus i kroppen vid testtillfället, det vill säga om du är smittad av covid-19 när du testar dig.

Övriga frågor

Hög ålder, kroniska lungsjukdomar, allvarliga hjärt- kärlsjukdomar, cancer, metabola syndromet (diabetes typ 2, högt blodtryck, central fetma). För mer utförlig information om varje enskild grupp ‒ läs mer här.

Majoriteten av de som insjuknat blir helt friska. De som fått intensivvård och sedan blivit friska skulle kunna få kvarvarande besvär från lungorna. Patienter som har fått intensivvård under en längre tid kan behöva såväl rehabilitering som andra insatser för att återfå full funktion och återgå till sitt vanliga liv igen.

Under pågående sjukdom kan du göra ett PCR-test för att få reda på om du har covid-19.

Det är rekommenderat att hålla avstånd till varandra i samhället, minst en armslängd utomhus och 1,5–2 meter inomhus.

Vissa studier i början av pandemin kom fram till att personer med blodgrupp 0 har mindre mottaglighet för det nya coronaviruset, men det har senare inte kunnat verifierats, alltså det är mest troligt att det inte spelar roll enligt nuvarande kunskap. Många studier kring genetiska faktorer pågår där blodgruppstillhörighet är en.

De flesta barn som insjuknar till följd av coronaviruset blir lindrigt sjuka. Covid-19 ter sig ungefär som en förkylning med hosta och feber hos de flesta barn och går ofta över efter några dagar. En liten andel barn har insjuknat i det som kallas “hyperinflammation” några veckor efter första symptomen. Detta är troligen på grund av en överreaktion i immunsvaret och tillståndet behöver vårdas på sjukhus. Alla barn i Sverige som vårdats för detta tillstånd har överlevt och fått lämna sjukhuset. Barn som har symptom som liknar de för covid-19 har rätt till ett PCR-test. Yngre barn verkar sprida coronaviruset mindre än övrig befolkning, men det är fortsatt viktigt att även barn följer de råd och restriktioner som gäller i samhället.

Coronaviruset är en virusinfektion. Symptomen för covid-19 kan likna de vid influensa eller förkylning, men sjukdomen är en infektion i kroppen.

Ja. Det är mer regel än undantag att virus muterar och anpassar sig till nya värdar och situationer. Utvecklingen av nya virus som SARS-CoV-2 följs extra noga då en del mutationer kan påverka smittspridningen, sjukdomsförloppet och eventuella läkemedel och vacciner. För närvarande har coronavirusets mutationer inte lett till någon annorlunda sjukdomsbild, men troligen har några virusstammar blivit mer smittsamma. Mutationer kan vara positiva, men de kan också vara skadliga. Ibland har de ingen effekt alls.

De nya varianterna av covid-19 som har upptäckts i Storbritannien, Sydafrika och Brasilien verkar vara mer smittsamma, men det finns inga säkra källor på att varianterna ger en allvarligare sjukdom. I nuläget tycks antal fall av den brittiska och den sydafrikanska varianten öka i Sverige. De svenskar som har blivit smittade visar inga tecken på mer allvarlig sjukdom.

Övervakningen av de nya varianterna sker löpande genom analyser av positiva PCR-test i regionerna. Minst tio procent av de positiva proverna i Sverige ska nu undersökas varje vecka för att följa utvecklingen av den brittiska varianten framförallt, men även för att kunna upptäcka andra varianter. Krav på negativt PCR-test krävs för inresa till Sverige från och med 6 februari.

Än så länge finns det ingen forskning som tyder på att coronaviruset har blivit mildare. Det är fortfarande högst individuellt hur pass allvarliga, eller milda, symptom man får.

Från och med 7 januari 2021 rekommenderas munskydd i kollektivtrafiken på vardagar mellan klockan 07–09 samt 16–18 i hela landet. Detta gäller individer födda 2004 eller tidigare. Om du inte kan bära munskydd av medicinska skäl undantas du från rekommendationen.

En tillfällig pandemilag för covid-19 börjar gälla från och med 10 januari 2021. I första hand ska lagen hjälpa till att förhindra smittspridningen. Det kan bland annat handla om att stoppa kollektivtrafik, stänga verksamheter, begränsa antal besökare eller andra nödvändiga åtgärder för att förhindra att trängsel uppstår. Till skillnad från nuläget kan du bötfällas om du bryter mot de rekommendationer som gäller under pandemilagen.

En del av Sveriges strategi under coronapandemin är att plana ut kurvan – det vill säga, få smittspridningen att gå så långsamt som möjligt för att bland annat underlätta för sjukvården.

Nej, siffror på antalet bekräftade fall och antalet döda finns på Folkhälsomyndigheten.

Det finns olika typer av tester för covid-19-smittan. Du kan testa dig när du har pågående symptom med ett PCR-test, eller när symptomen har försvunnit genom ett antikroppstest. Ett PCR-test visar om du har en aktiv infektion vid provtagningstillfället. Ett antikroppstest påvisar om du har utvecklat antikroppar mot coronaviruset.

Långtidscovid är ett begrepp som används för personer som har långvariga symptom efter att ha insjuknat i covid-19. Forskning pågår för att utröna vilka symptom det vanligtvis rör sig om och vilka insatser som kan behövas för att vidare utreda och rehabilitera. Just nu samlas data in från de vårdinrättningar som har behandlat patienter under 2020 och mer information kommer under våren.

Så kan Kry hjälpa till

Undrar du om du behöver söka vård? Vi ger dig vägledning.

Känner du stark oro i samband med coronaviruset som gör det svårt att hantera vardagen på egen hand? Då kan du boka möte med en av våra psykologer.

Senast uppdaterad: