Covid-19 – coronavirus

Vad är covid-19?

Covid-19 är den senaste i en lång rad pandemier som har drabbat världen genom åren och århundraden. Några tidigare exempel är ryska snuvan, spanska sjukan, asiaten, hongkonginfluensan och svininfluensan.  

Coronavirus är en familj av olika virus som kan ge besvär i luftvägarna. SARS-CoV-2 är det senast upptäckta coronaviruset som kan orsaka sjukdomen covid-19. 

Äldre och medicinska riskgrupper är särskilt utsatta, men även annars friska personer har fått besvärliga och ibland livshotande symptom som har lett till dödsfall. De senaste åren har risken för allvarlig sjukdom minskat när det gäller covid-19. Däremot kommer då och då något förändrade mutationer av viruset som orsakar större smittspridning. Om du är vaccinerad sedan tidigare och frisk för övrigt behöver du som regel inte vaccineras mot nya varianter av covid. 

Du som är vaccinerad har som regel ett bra skydd mot allvarlig sjukdom – du kan ändå bli sjuk, men besvären brukar vara lindrigare. Precis som vid en vanlig influensa kan du få covid-19 flera gånger.  

Vaccination mot covid-19 2025–2026

Covidviruset har förändrats genom åren, precis som de flesta virus gör. Varje år kommer ett nytt, uppdaterat vaccin. De flesta som har vaccinerat sig under tidigare år jölbehöver inte vaccineras igen. När det gäller äldre och riskgrupper finns det däremot fortfarande anledning att vaccinera sig varje år. Riskgrupper kan vaccinera sig utan kostnad på våra vårdcentraler. 

Personer som bör vaccinera sig mot covid-19:    

• alla som är över 18 år och tillhör en medicinsk riskgrupp eller har ett nedsatt immunförsvar  

• alla som är 75 år eller äldre   

• alla som är 65 år eller äldre som har stödinsatser i hemmet eller bor på ett boende   

• barn och unga under 18 år med ökad risk för allvarlig infektion kan vaccineras efter läkarbedömning och ordination. 

Du tillhör en riskgrupp om du har bakomliggande besvär i form av exempelvis hjärtsvikt, lungsjukdom, diabetes, leversvikt eller njursvikt. Även personer med kraftig övervikt, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder bör vaccinera sig. 

Du som är gravid behöver som regel inte vaccinera dig mot covid, om du är vaccinerad sedan tidigare.  

Om du är frisk och under 75 år finns ingen allmän rekommendation om vaccination, men du kan vaccinera dig om du vill. 

Symptom vid covid-19

Covid-19 har oftast en inkubationstid på 3–4 dagar – det vill säga tiden från smittotillfället till du får symptom. Ibland kan det ta lite längre tid. 

Viruset kan ge en variation av symptom och ha olika sjukdomsförlopp. Det är vanligt att få besvär som liknar en förkylning eller influensa. Det finns även en lång rad andra symptom som kan uppstå i samband med covid-19. Dit hör exempelvis andningsbesvär, ledvärk, magbesvär, hudutslag och förändrat smaksinne.   

Symptomen varierar stort från person till person. De flesta får relativt lindriga besvär medan andra känner sig sjukare. Infektionen kan försvinna redan inom en vecka, men i vissa fall påverkar den kroppen betydligt längre än så. 

Vanliga symptom vid covid-19: 

• feber 

• hosta och halsont

• huvudvärk 

• andningsbesvär 

• snuva 

• ledvärk och muskelvärk 

• försämrat eller förlorat lukt- eller smaksinne 

• hudutslag. 

Ibland kan covid-19 leda till lunginflammation. I svåra fall kan du få problem med andningen som kräver intensivvård på sjukhus.  

Covid kan även orsaka långvariga symptom eller så kallad postcovid som bland annat kan kännetecknas av hosta, återkommande feber, andningsbesvär, hjärtklappning och stor trötthet.

Andra tänkbara förklaringar 

Symptom som liknar covid-19 är ofta tecken på en kraftig förkylning eller vanlig influensa. Hosta och försämrat allmäntillstånd kan även vara tecken på lunginflammation, bronkit eller andra luftvägsinfektioner. Slemhosta och andningsbesvär är även typiskt vid astma och KOL. Muskelvärk och allmän sjukdomskänsla kan ibland vara tecken på borrelia och TBE.

Orsaker till covid-19

Covid-19 orsakas av virus som sprids genom luftburen smitta som exempelvis hosta, nysningar eller vanlig utandning. Närkontakt med andra kan också orsaka infektion. Viruset skadar slemhinnorna i dina luftvägar, men kan även påverka exempelvis tarmar och hud. 

Personer som är särskilt sårbara för smitta: 

• du som tillhör en riskgrupp, exempelvis med hjärt- eller lungsjukdomar 

• du som hör till en äldre åldersgrupp över pensionsåldern 

• du som har nedsatt immunförsvar. 

Behandling vid covid-19

Covidvaccin tas som en förebyggande åtgärd med en spruta i överarmen.  

Covid brukar inte behandlas om du är frisk för övrigt. För medicinska riskgrupper kan det ibland vara aktuellt med virushämmande läkemedel. Om viruset orsakar följdsjukdomar i exempelvis luftvägarna kan du behöva behandling med antibiotika eller andra läkemedel. 

Personer som får allvarliga problem i form av exempelvis andningsbesvär kan behöva intensivvård på sjukhus. 

Vad kan jag göra själv?

Om du hör till en så kallad riskgrupp bör du vaccinera dig mot covid regelbundet. Läs mer under ”Vaccination mot covid-19" ovan. Om du inte tillhör någon riskgrupp finns inte längre någon allmän rekommendation om vaccination. Däremot kan det vara bra att även du vaccinerar dig om du har nära kontakt med äldre personer eller andra som riskerar att insjukna. Rådgör gärna med din vårdcentral. 

Vid såväl covidinfektion som vanlig säsongsinfluensa är det viktigt att vila så att kroppen får återhämta sig. Har du hög feber behöver du få i dig ordentligt med vätska. På apotek finns nässpray och receptfria läkemedel som är febernedsättande och smärtstillande – de förkortar inte sjukdomsförloppet men kan lindra besvären. 

Det går inte att säga exakt hur länge covid smittar, men du kan vara smittbärare redan innan du själv får några symptom och ungefär fem dagar efter de första symptomen. Så länge du har feber eller känner dig sjuk bör du stanna hemma – det gäller såväl barn som vuxna. 

Så här kan du minska risken för smitta: 

• vaccinera dig mot covid-19 om du inte är vaccinerad sedan tidigare eller tillhör en riskgrupp 

• tvätta händerna ofta 

• rör inte vid ansiktet om du har tagit i till exempel dörrhandtag eller ledstänger på allmän plats 

• undvik nära kontakt med personer som har sjukdomssymptom 

• håll avstånd till andra och undvik om möjligt stora folksamlingar i influensatider 

• stanna hemma om du är sjuk. 

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har influensasymptom med hög feber som inte normaliseras efter fem dygn. Det gäller även om du eller ditt barn har feber som först går ner och sedan kommer tillbaka, eller om du har tagit febernedsättande medel utan effekt. 

Sök vård om du misstänker att du har covid och snabbt blir sämre – eller har besvär som inte går över inom några veckor. 

Kontakta sjukvården direkt om du tillhör en riskgrupp och misstänker att du har smittats av covid. 

Uppsök en akutmottagning om du har andningsbesvär. 

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén. 

Så kan Kry hjälpa till

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp, digitalt eller via någon av våra vårdcentraler.