Ladda ned Ladda ned
Kvalitetsarbete - 19 mar 2019

KRY arbetar systematiskt med sin antibiotikaförskrivning

En ökad antibiotikaresistens innebär att vi får svårare att behandla och bota infektioner, vilket leder till ökade kostnader för sjukvården och samhället. Detta är ett växande problem, såväl internationellt som i Sverige. KRY strävar efter att vara en förebild för övriga sjukvården och bidra till en återhållsam förskrivning och minskad antibiotikaresistens.

Joakim Röstlund är medicinskt ansvarig läkare på KRY och säkerställer bland annat att KRY håller en hög kvalitet på den vård som bedrivs genom att se till att det finns medicinska riktlinjer på plats och att de efterföljs.

– Det är ett väldigt roligt och utmanande arbete. Vi måste hela tiden se till att anpassa oss till hur Sveriges olika vårdsystem fungerar idag. Samtidigt måste vi kontinuerligt utveckla våra arbetssätt och driva det nödvändiga paradigmskifte som måste ske i vården, säger Joakim.

En av KRYs viktigaste kvalitetsindikatorer är den systematiska uppföljningen av antibiotikaförskrivning som sker löpande.

– Antibiotika är något som bör användas väldigt restriktivt. Idag används det många gånger i Sveriges vård för att hindra sjukdomsförlopp eller smitta som skulle kunna självläka, snarare än som livräddande behandling, vilket bidrar till en ökad antibiotikaresistens. Det måste vi i sjukvården överlag bli bättre på att motverka, säger Joakim.

Då KRY arbetar nationellt och inte har listade patienter som inte söker sig dit är det svårt att jämföra KRYs förskrivning med den traditionella vården. Istället tittar KRY på sin antibiotikaförskrivning per satta infektionsdiagnoser. Statistik utslaget på de senaste 12 månaderna visar att KRYs förskrivningsfrekvens ligger på 190 recept per 1000 ställda infektionsdiagnoser. Riktlinjerna från Strama (samverkan mot antibiotikaresistens) säger att 250 patienter per 1000 listade invånare får behandlas med antibiotika. Med tanke på att dessa riktlinjer avser invånare, inklusive patienter som inte sökt vård, medan KRYs statistik endast avser patienter som aktivt sökt vård, ligger KRY bra till.

– Vi är unika med vårt systematiska arbetssätt att följa upp vår statistik och aktivt arbeta med ett restriktivt förhållningssätt till antibiotikaförskrivning. Vi följer vår statistik i realtid, såväl på infektionsnivå som vårdgivarnivå. Vi kan med andra ord göra punktinsatser och prata med enskilda läkare och ge dem feedback på deras statistik, för att dra ner vår förskrivning som helhet. Vi får dessutom larm i realtid om enskilda vårdgivare gör avsteg från de medicinska riktlinjer vi har satt upp, med avsikt att korrigera felsteget. Jag ser stor utvecklingspotential för andra vårdgivare att följa i våra fotspår, där vi verkligen ligger i framkant, berättar Joakim.

Joakim skulle önska att vi hade ett bättre nationellt samarbete med gemensamma metoder och system för kartläggning och uppföljning av antibiotikaförskrivning. Han hoppas också på att KRY ska kunna bli en del av PrimärvårdsKvalitét, en underorganisation inom Sveriges kommuner och landsting. På så sätt skulle KRY få möjlighetet att kunna jämföra sin förskrivning mot andra vårdgivare. För att kunna få en fullständig nationell överblick förutsätter det dock att alla andra vårdgivare också är anslutna.

– Jag ser också fram emot den fortsatta resan mot den digitala och fysiska integrationen som vi påbörjat och att komma ännu närmare övriga aktörer i det svenska sjukvårdssystemet. På så sätt kan vi genom vårt digitala arbetssätt fortsätta inspirera andra att hitta nya metoder att verka för en sund och restriktiv antibiotikaförskrivning, avslutar Joakim.