Kry-logo
Ladda ned

Medicinsk kvalitet

Här har vi samlat våra artiklar kring medicinsk kvalitet på Kry.

Företagsnyheter – 21 juni 2022 
Hållbarhetsrapport 2021
För Kry är ett aktivt arbete inom hållbarhetsfrågor en prioritet. Ta del av vår hållbarhetsrapport för 2021 här.
Innovation och utveckling – 5 sep. 2021 
Kry satsar på specialistvård - tar helhetsansvar för patienten
För att kunna ta ett helhetsansvar för patienten har Kry förvärvat två nya bolag som bedriver specialistvård. Det är Hudläkartjänst som erbjuder en bred kompetens inom dermatologi samt PBM som är experter inom beteendepsykologi.
Forskning och utbildning – 29 apr. 2021 
Digital vård ökar under pandemin – till en låg kostnad
Under 2020 har fler patienter upptäckt digital vård vilket visar sig i SKRs besöksstatistik*. Patienternas besöksmönster visar också att digitala besök ser ut att ersätta fysiska besök – och är kostnadseffektivt för samhället.
Opinion – 5 apr. 2021 
Replik: Hur ny teknik möjliggör bättre vård för patient och samhälle
På Kry arbetar vi för att ge patienter över hela landet god och trygg vård på ett sätt som är bra för både individen och samhället. Med den här texten svarar vi på hur och på vilket sätt digital vård bidrar till en nödvändig omställning inom primärvården.
Opinion – 5 apr. 2021 
Panelsamtal om den digifysiska vårdens framtid på Vårdarenan
Pandemin har accelererat vårdens digifysiska utveckling, men står Sverige rätt rustat för att tillvarata den utveckling som skett? Vi diskuterade hinder, förutsättningar och möjliggörare som skapar värde för patienter, personal och vårdsystemet.
Kvalitetsarbete – 24 mars 2021 
Vår patientsäkerhetsberättelse 2020
2020 var ett händelserikt år på många sätt. Under året vidareutvecklade vi den digifysiska vården, initierade nya digitala tjänster samt arbetade aktivt med covid-19. Läs fjolårets patientsäkerhetsberättelse här.
Kvalitetsarbete – 8 nov. 2020 
En sammanfattning av Krys kvalitetsrapport 2020
I en ny rapport redovisas nyckeltal för Krys nationella verksamhet samt de två första månaderna med fysiska verksamheter i Stockholm – med syftet att öka transparens och tydliggöra vad en digifysisk vårdmodell kan tillföra svensk hälso- och sjukvård.
Företagsnyheter – 1 okt. 2020 
Fysisk etablering och listning
Kry har länge varit den aktör som i främsta ledet drivit digital vårdutveckling i Sverige. Nu med fysiska vårdcentraler på plats kan vi också ta det helhetsansvar för patientresan som efterfrågats. För att göra det kan patienter välja att lista sig hos oss, det vill säga välja Kry som sin ordinarie vårdcentral. Många patienter har valt att lista sig hos Kry sedan vi öppnade våra fysiska vårdcentraler i Region Stockholm den 1 september. Kry har byggt en relation till ett stort antal patienter under de fem år som den digitala tjänsten hittills funnits och att många nu väljer att lista sig hos oss ser vi som ett gott betyg och ett kvitto på att patienterna uppskattar den vård de får hos Kry och har förtroende för oss som sin helhetsvårdgivare. Fakta kring listning hos Kry: För att kunna lista sig på någon av Krys vårdcentraler måste patienten ha ett svenskt personnummer och vara folkbokförd i Sverige. Kry har vårdcentraler i Sörmland, Stockholm och Skåne. Valet av sin vårdcentral ska alltid vara informerat och aktivt. När man väljer att lista sig genom Krys app så framgår information om vad listning innebär, och man bekräftar vårdvalet med BankID. Vårdvalet efterföljs sedan med inboxmeddelande, mejl samt information i appen. Utöver appen kan man även lista sig via 1177.se, kry.se och pappersblankett på en av Krys vårdcentraler. Många av våra patienter väljer oss på grund av vår goda tillgänglighet såväl digitalt som på vårdcentralerna. Men för de patienter som inte kan eller vill använda våra digitala kontaktvägar, går det naturligtvis bra att kontakta oss via telefon för att boka tid. Den vårdcentral som patienten väljer att lista sig på bör vara den vårdgivare dit patienten i första hand vänder sig för sin vård. Däremot har patienten rätt att söka, och få, vård även hos vårdgivare där man inte är listad och samma regler gäller alla vårdgivare i hela Sverige. Självklart kan man därför få vård även digitalt via Kry utan att lista sig – som majoriteten av våra app-användare fortfarande gör även i Stockholm och Skåne. Kry nekar aldrig någon patient vård. Möjligheten för patienter att lista sig digitalt, direkt på vårdgivares hemsidor eller andra digitala tjänster, har funnits i Region Stockholm under en längre tid. Den möjligheten vill även vi ge våra patienter. Informationen och flödet för listning i Krys app har tagits fram i samråd med Region Stockholm som bekräftar att Kry agerar helt korrekt. I och med att Kry öppnat fysiska vårdcentraler i Region Stockholm omfattas vi av precis samma uppdrag, ansvar, krav och regelverk som andra vårdcentraler i Regionen. Läs mer om våra vårdcentraler här.
Innovation och utveckling – 27 aug. 2020 
Ökad digitalisering av primärvården kan spara samhället miljarder
En ny rapport visar att en ökad digitalisering av primärvårdsbesök kan spara samhället miljarder. Resurser som kan användas för att behandla patientgrupper som till exempel kroniker och beta av den vårdskuld som uppstått i samband med coronapandemin.
Företagsnyheter – 17 juni 2020 
Kry går samman med Helsa – satsar på att bli ledande inom digifysisk vård
I augusti går vi ihop med vårdföretaget Helsa och tar över driften av deras 14 vårdcentraler, vilket innebär att vi kommer att kunna erbjuda digifysisk vård i sex regioner.
Företagsnyheter – 29 maj 2020 07:00
Nu börjar vi genomföra antikroppstester i Sverige
För att bidra till att skala upp testningen genomför vi nu venösa antikroppstester på 40 provtagningsplatser i Sverige till grupp 1, 2, 3 och 4.
Innovation och utveckling – 12 maj 2020 
Krys fortsatta arbete under coronakrisen
Den digitala vården fortsätter att spela en nyckelroll under coronakrisen. Här följer en rapport om utvecklingen och vårt arbete den senaste månaden.
Företagsnyheter – 5 maj 2020 
KRY expanderar digifysiskt – öppnar vårdcentraler i Stockholm
Som ett led i vår ambition om att tillgängliggöra trygg vård för fler patienter öppnar vi i sommar våra första fysiska vårdcentraler i region Stockholm – och fler är på gång.
Innovation och utveckling – 14 apr. 2020 13:00
Så bidrar Kry till sjukvården under coronakrisen
Den digitala vården spelar en nyckelroll under den pågående coronakrisen. Vi har den senaste månaden sett en stor ökning av antalet vårdsamtal och samtidigt lanserat två nya digitala tjänster för att avlasta och stötta den traditionella primärvården.
Innovation och utveckling – 24 mars 2020 
Kry lanserar gratis plattform för videomöten mellan vårdpersonal och patienter på distans
Under den pågående coronakrisen har flertalet riskgrupper uppmanats till självisolering. Samtidigt behöver alla patientgrupper kunna upprätthålla kontakt med vården, vilket blir särskilt viktigt för till exempel kroniker och i psykologsamtal. KRY lanserar därför Care Connect by KRY – en webbaserad plattform där all vårdpersonal i Sverige kan ha säkra videomöten med sina patienter. Plattformen finns även tillgänglig i Europa. Plattformen är den andra i raden av digitala lösningar som KRY utvecklat för att möta patientbehoven under coronakrisen. Symptomkollen lanserades i appen redan måndagen 16 mars och hjälper patienter att bedöma hur de ska agera på uppvisade symptom. Varför har ni skapat Care Connect by KRY? Sjukvården är under hög press i och med spridningen av coronaviruset och riskgrupper uppmanas stanna hemma. Hälsorådgivning på distans gör att både patienter och vårdgivaren är skyddade mot smitta. Care Connect by KRY gör det möjligt för medicinsk personal att arbeta mer effektivt och flexibelt och därmed öka sin kapacitet. Vad kostar det och hur fungerar det? Care Connect by KRY är gratis för både vårdpersonal och patient. Vårdgivaren skickar en länk till patienten i ett textmeddelande. Vårdgivaren genomför mötet på webben och behöver en webbkamera, mikrofon och högtalare. Patienten kan ta mötet direkt i sin smartphone (Android eller iOS). Patienten behöver inte öppna ett konto som på många andra videoplattformar. Är Care Connect by KRY säkert? KRY sparar ingen patientdata och all administration sker utanför plattformen. Videosamtalen spelas inte in och tack vare webbgränssnittet är det möjligt att hålla helt krypterade konsultationer. Produkten är endast avsedd för sjukvårdspersonal. Patienten ombeds att endast ha kontakt med sjukvårdspersonal som de har en relation med. Det är även viktigt att poängtera att det är olagligt att utge sig för att tillhöra en legitimerad yrkesgrupp. Vilka språk finns Care Connect by KRY tillgängligt på? Care Connect by KRY kommer att finnas tillgängligt på 10 språk (till att börja med): engelska, franska, tyska, italienska, spanska, svenska, norska, danska, holländska och polska.
Patientsäkerhet – 19 mars 2020 
Dags för Krys patientsäkerhetsberättelse 2019
Alla vårdgivare är enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att göra en årlig patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen beskriver det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vi på KRY bedriver och vilka konkreta åtgärder vi vidtagit under året för att förbättra vår kvalitet. Syftet är att hela tiden förbättra och utveckla vårdverksamheten och för att redogöra våra strategier, mål och resultat. Vår målsättning är att leverera vård av hög kvalitet med hög tillgänglighet, som är lik för alla oavsett var du bor, hur din livssituation ser ut eller vilket som är ditt modersmål. Under 2019 vidtog vi ett antal åtgärder för att arbeta mot vår målsättning. Bland annat öppnade vi en filial i Malmö till vårdcentralen KRY i Lund som vi öppnade redan 2018. Dessutom övertog vi en vårdcentral i Nyköping. Vi tror stenhårt på att ge patienten optimala vårdmöten genom att kombinera digital med fysisk vård. Vi kallar det för “digifysisk” vård. Vi samverkar även med regioner, apotek, laboratorier och andra vårdgivare. För att göra patienten och närstående ännu mer delaktiga, samlar vi in åsikter direkt efter patientmötet. Åsikterna värderas och ligger till grund för vårt förbättringsarbete. Exempel på konkreta åtgärder vi vidtagit för att öka patientsäkerheten är: Utökade tider för bakjoursläkare samt kontinuerliga bakjoursmöten. Kontinuerlig journalgranskning med återkoppling till berörda. Kompetensförstärkningar genom utbildning och nya onboardingprocesser. Implementering av standardiserade vårdprocesser (psykologi). Nya behandlingsriktlinjer (medicin och psykologi). Projekt i hälsoförebyggande syfte. Tack vare dessa åtgärder ser vi ett fint resultat, bland annat: Bättre triage med hjälp av symtomformulär. Förbättrad och utökad intern remittering med snabbare omhändertagande. Utökad satsning på upplysning och egenvård. Utökade öppettider (dygnet runt alla dagar i veckan). Systematisk redovisning och uppföljning av kvalitetsindikatorer.
Kvalitetsarbete – 4 dec. 2019 
Krys kvalitetsrapport Q1-Q3 2019
Vi har sammanställt vår andra kvalitetsrapport som inkluderar data från årets nio första månader, januari till september 2019. I rapporten beskriver vi bland annat hur vi arbetar med effektiv resursplanering genom att “poola” sjuksköterskor, psykologer och läkare över hela landet för att öka tillgängligheten. Vi delar också statistik över vanliga diagnoser som våra kliniker sätter, vilka åtgärder som ett digitalt vårdmöte kan resultera i och hur vår antibiotikaförskrivning ser ut. Vi kan dessutom se att våra patienter betygsätter oss 4.8/5 och är fortsatt mycket nöjda. Nasim Farrokhnia, kvalitets- och forskningschef på KRY kommenterar på kvalitetsrapporten: > Det är med stolthet jag och kvalitetsteamet delar med oss av det fina resultatet. Vi kommer självklart att fortsätta arbeta med att ta vårdkvaliteten till högre höjder. Detta är ju framtiden!
KRY Malmö
Innovation och utveckling – 18 nov. 2019 
Unik sömlös vårdupplevelse lanseras
Nu har KRY öppnat sin första helt digifysiska mottagning i landet, mitt i centrala Malmö. Till mottagningen skickas patienter som efter ett videosamtal bedöms behöva en fysisk undersökning.
Henrik Sahlin sjuksköterska
Kvalitetsarbete – 26 sep. 2019 
De kallar oss nätläkare Del 3
I den offentliga debatten om digital vård används ofta begreppet ”nätläkare” som ett samlingsnamn för alla som arbetar med att ge vård digitalt, trots att även sjuksköterskor och psykologer kan arbeta i den digitala vården. Ibland hör vi påståenden om att dessa ”nätläkare” skulle vara en annan typ av vårdpersonal än de som arbetar i den traditionella vården. Det stämmer inte. En sjuksköterska är en sjuksköterska, oavsett vårdens format. På KRY arbetar vi bland annat med att säkerställa att vår vårdpersonal får ägna sig åt att behandla patienter, i stället för att administrera dem. Vi använder vårt digitala AI-triage för att patienterna ska få rätt vård på rätt nivå direkt. Det gör att vi använder vårdens värdefulla resurser på bästa sätt. I en kortfilm får vi träffa Henrik Sahlin på KRY. Henrik är sjuksköterska och är specialiserad i anestesi och intensivvård. Lyssna på hans berättelse om arbetet i den digitala vården.
Lie Åslund, psykolog på KRY
Kvalitetsarbete – 14 aug. 2019 
De kallar oss nätläkare Del 2
I den offentliga debatten om digital vård används ofta begreppet ”nätläkare” som ett samlingsnamn för alla som arbetar med att ge vård digitalt, trots att det i den digitala vården även kan arbeta både sjuksköterskor och psykologer. Ibland hör vi påståenden om att dessa ”nätläkare” skulle vara en annan typ av kliniker än de som arbetar i den traditionella vården. Det stämmer inte. En psykolog är en psykolog oavsett vårdens format. All forskning pekar på att tidiga insatser vid psykisk ohälsa är viktigt. Det leder till ett snabbare tillfrisknande och förebygger tyngre psykisk ohälsa. Idag är det dock svårt att snabbt få den hjälp som många behöver. Var tredje vårdcentral saknar en psykolog och köerna till BUP är långa. Här kan möjligheten att få vård digitalt göra stor skillnad. I en kortfilm får vi träffa Lie Åslund, psykolog på KRY samt doktorand på KI med särskild inriktning på psykisk ohälsa bland barn och unga. Lyssna på hennes berättelse om arbetet som psykolog i den digitala vården.
Kvalitetsarbete – 13 maj 2019 
De kallar oss nätläkare Del 1
I den offentliga debatten om digital vård används ofta begreppet ”nätläkare”. Ibland hör vi även påståenden om att ”nätläkare” skulle vara en annan typ av läkare än de som arbetar i den traditionella vården. Det stämmer inte. En läkare är en läkare oavsett vårdens format. På KRY arbetar vi kontinuerligt med att kvalitetssäkra den vård vi ger. Vår vårdpersonal är legitimerade läkare, sjuksköterskor och psykologer med erfarenhet av arbete i den fysiska primärvården. I en kortfilm får vi träffa Carl-Axel Johansson, specialist i allmänmedicin som har arbetat som läkare i över 45 år. Idag arbetar han hos KRY. Lyssna på hans berättelse om arbetet i den digitala vården.
Henrik Sahlin, Sjuksköterska
Artiklar – 5 maj 2019 
Henrik Sahlin är Krys första sjuksköterska
För många år sedan bevittnade Henrik Sahlin en bilolycka. Hans första tanke var “Hjälp, vad gör jag nu?”. Efter den upplevelsen bestämde han sig för att om han någonsin skulle vara med om en liknande situation igen skulle han veta precis hur han skulle gå till väga. Idag arbetar han som sjuksköterska på KRY. Henrik Sahlin är sjuksköterska specialiserad i anestesi och intensivvård. Efter att ha arbetat i 13 år inom den traditionella vården, med allt ifrån anestesi och intensivvårdspatienter till rådgivning och hänvisning per telefon via en underleverantör till 1177, så valde han nyligen att börja arbeta i den digitala vården. – Jag har alltid haft en förkärlek till att hjälpa människor, jag brinner vår vård och omsorg. Jag har även en magisterexamen i omvårdnad, som är en mindre medicinsk men väldigt användbar utbildning i detta yrke, säger Henrik. Under en period bodde Henrik och hans fru, som arbetar som barnsjuksköterska, i Norge och arbetade med bemanning. Familjen bodde också under ett halvår i Thailand. Henrik bor nu med sin fru och sina två barn i Stockholm, även om resandet fortfarande ligger honom varmt om hjärtat. – Jag prioriterar upplevelser och äventyr framför materiella saker. Jag gillar att bryta mina rutiner, lära mig om andra kulturer och träffa intressanta människor, säger Henrik. Tidigare var Henrik med och drev ett bolag som hyr ut vårdpersonal, såväl sjuksköterskor som läkare, där han också var delägare. Idag är Henrik en av de första sjuksköterskorna som nyss anslutit sig till KRY. – Jag är väldigt intresserad av omvårdnad, men jag brinner också för det entreprenöriella, varför jag började driva eget, säger Henrik. Han berättar att han upplever att många sjuksköterskor söker sig vidare till helt andra branscher då de i den traditionella vården blir överarbetade och känner en frustration av att ingenting händer. Henrik har istället försökt hitta vägar att få utlopp av förändringsarbete inom vården. – Att driva eget var roligt och lärorikt, men det var också mycket och hårt arbete. För en tid sedan hamnade vi i en situation i min familj där jag kände att jag behövde en tryggare form av arbete och gå ner i tid. Då sökte jag mig till KRY, säger Henrik. Henrik ville hitta en arbetsform som var flexibel, där han kunde kontrollera sin arbetssituation. Tanken var först att han skulle arbeta bara 2 dagar i veckan, med efter att ha träffat olika personer och funktioner på KRY och fått upp ögonen för verksamheten jobbar han nu heltid. I huvudsak arbetar Henrik i tjänsten och träffar patienter, men han är även involverad i en del former av verksamhetsutveckling. – Det känns spännande att få vara med på den här resan med KRY, och det är inspirerande att se vad man åstadkommer. Det jag tycker att KRY verkligen satsat på är patientupplevelsen. Bemötande är bland det absolut viktigaste i patientmötet, och en stor anledning till varför våra patienter är så väldigt nöjda. Även vid tillfällen då vi måste hänvisa patienter vidare uttrycker de tacksamhet, säger Henrik. För sin egen del uppskattar Henrik möjligheten att kunna fokusera mer på att behandla patienten tack vare den förifyllda informationen han får om patientens besvär och symptom. – Jag är insatt i ärendet redan innan jag träffar patienten, vilket ger mig en ökad effektivitet samtidigt som patienten får ett väldigt proffsigt och seriöst bemötande. Utöver det uppskattar jag verkligen att vi faktiskt kan se patienten. Det ger mig möjlighet att bedöma allmäntillståndet och matcha det mot de uppgifter som patienten lämnat, något jag inte kan göra över till exempel text eller telefon, säger Henrik. Något som Henrik också finner värde i med arbetet på KRY är möjligheten att kunna remittera vidare patienten internt till en läkare inom några minuter. – Det känns tryggt att kunna ta hand om patienten hela vägen. Även om kanske inte jag kan slutbehandla patienten så kan vi tillsammans ha ansvar för hela patientens vårdresa. Detta jämfört med då jag arbetade med rådgivning per telefon, där jag väldigt mycket oftare fick hänvisa vidare till annan vårdinstans, säger Henrik.
Artiklar – 1 maj 2019 
Psykisk hälsa bland barn och unga
Efter att ha tappat intresset för teknisk fysik på KTH bytte Martin Forster av en slump till psykologprogrammet och fann snabbt en passion för psykologi med inriktning mot barn och unga. – När man jobbar med att utveckla insatser för barn måste man ofta försöka hitta nya och annorlunda sätt för att nå fram och hitta en bra behandling. Att engagera hela familjer och att jobba med nätverk och system, snarare än enbart en individ, är spännande. När man arbetar med barn och unga blir också samhällsfrågor i stort aktuellt, då vi måste ställa oss frågan hur vi som samhälle kan bidra i de befintliga strukturerna genom exempelvis hur vården eller skolan är organiserad och samverkar, säger Martin. Sveriges psykiska hälsa är paradoxal. Om man tittar på vissa faktorer kan det tolkas som att svenskarna mår jättebra. Vi är nöjda med livet, har det gott ställt och är friska somatiskt. Men om man ser till andra faktorer och parametrar, framförallt hos unga vuxna, så finns det flera saker som pekar på att vi inte alls mår jättebra idag. Fullbordade självmord i åldersgruppen 15-24 har ökat svagt de senaste 20 åren, samtidigt som det har sjunkit dramatiskt i alla andra åldersgrupper. I relativa termer mår alltså den yngre åldersgruppen sämre och har inte dragit nytta av de faktorer som gjort att andra åldersgrupper faktiskt mår bättre över tid. – Inget vet riktigt varför det ser ut såhär. Det har skett flera förändringar över tid i Sverige, till exempel är det svårare idag att få jobb om du inte har en högre utbildning. Folkhälsomyndigheten pekar också ut förändringar i skolsystemet, där till exempel kommunaliseringen och friskolereformen har bidragit till ökad ojämlikhet och mer segregation, som en parameter som bidrar. Många unga upplever också att de förändringar som gjorts i betygssystemen ökat stressen. Flera undersökningar visar också att unga sover mindre och sämre idag än jämfört med för 20 år sen. Det har förmodligen också betydelse för välmåendet, säger Martin Forster. KRYs chefspsykolog Jesper Enander ser ett samband mellan psykisk ohälsa och användandet av sociala medier. – Barn och unga idag är en grupp som vuxit upp med internet och sociala medier. Vi ser samtidigt att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat. Det finns ingen heltäckande forskning som pekar på att sociala medier skulle påverka ungas psykiska hälsa negativt, och sociala medier i sig kan inte enbart vara förklaringen till ökningen. Men det blir lättare att jämföra sig med andra, och mer uppenbart när man utesluts eller nekas vissa sammanhang, säger Jesper Enander. För unga kan det bli en enorm press på att vara “framgångsrika” där upplevelsen är att alla andra hela tiden har ett bättre, eller mer intressant liv, än en själv vilket kan leda till känslor av misslyckande eller stress, Martin Forster lyfter även att det finns andra krav och förväntningar på unga att lyckas idag jämfört med på exempelvis 70-talet. Med färre jobb och hårdare konkurrens blir det en krock med en verklighet som i praktiken innebär att det idag är svårare för unga att lyckas. Han menar också att friskolereformen har spätt på detta. – Det är jobbigt med val, för om man kan välja så kan man välja fel, säger Martin.
Artiklar – 25 apr. 2019 
Vården för psykisk ohälsa måste bli mer preventiv
Sedan våren 2018 har det varit möjligt att få professionell hjälp av legitimerade psykologer på KRY. Martin Forster, barnpsykolog på KRY, och Jesper Enander, chefspsykolog på KRY, är övertygande om att det är i den digitala vården som möjligheterna att arbeta preventivt på riktigt finns. I takt med att den psykiska ohälsan ökat har också tillgången till behandling ökat, men det räcker ändå inte till - folk blir inte friskare. Enligt en Sifo-undersökning från 2018 gjord på uppdrag av KRY har personer som mår dåligt svårt att veta vart de ska vända sig. Många väntar också 1-2 år med att söka hjälp om det gäller dem själva, samtidigt som man tycker att andra som mår dåligt ska söka vård redan efter en månad av besvär. Jesper Enander har mångårig erfarenhet av arbete inom landstingspsykiatrin, bland annat som kvalitetsansvarig för öppenvården. Han har också disputerat vid Karolinska Institutet där han forskat om internetbehandling, dysmorfofobi samt vad olika psykiska sjukdomar beror på. – Vi har det allt bättre men mår allt sämre, vilket kan bero på en mängd olika saker. Sedan 2012 har sjukskrivningar för psykisk ohälsa ökat med 132 %, alltså mer än fördubblats. Den största ökningen består av stressrelaterade diagnoser, säger Jesper. Jesper tror dels att den negativa trenden beror på att vården idag är för reaktiv och att man kommer in för sent i processen när patienten mår så dåligt att man inte fungerar alls längre. Sedan våren 2018 kan patienter få hjälp av legitimerade psykologer på KRY. Satsningen har letts av KRYs chefspsykolog Jesper Enander. Att legitimerade psykologer introducerats till KRYs tjänst har inneburit att hela Sverige kan få snabb tillgång till psykologer i primärvården direkt när de behöver det, något som tidigare helt saknats på många vårdcentraler. Digital vård kan med små medel följa upp och stämma av hur folk mår på ett helt annat sätt än i den traditionella vården. I framtiden tror Jesper att vi kommer att ha en mer proaktiv vård där digital teknik som AI kan hjälpa till att tidigt identifiera om du mår dåligt, tex om ditt sömnmönster har förändrats eller om du är mindre aktiv än tidigare. Då kan vården ta kontakt med dig och uppmuntra att söka behandling i tid, innan symtomen förvärras. Det kommer göra en enorm skillnad för vår psykiska hälsa. Under hösten 2018 anslöt även barnpsykologen Martin Forster för att utveckla och lansera Sveriges första digitala psykologmottagning för barn. – Det finns fortfarande ett stigma kring psykisk ohälsa som gör det svårt att både erkänna sina besvär för sig själv och svårt att be om hjälp. Alla pratar om att vi måste tänka mer kring förebyggande vård, men då måste vi också göra det möjligt för folk att tillgodogöra sig förebyggande vårdinsatser, såsom exempelvis KRY. Trösklarna för att söka vård generellt är ju inte särskilt låga och när det gäller psykisk hälsa är detta särskilt skadligt, säger Martin Forster.
Innovation och utveckling – 16 apr. 2019 
KRY bygger AI-triage - intervju med Andreas Mattsson
Andreas Mattsson är CTO (Chief Technical Officer) på KRY och ansvarar för hela den tekniska utvecklingen av produkten. Tidigare arbetade Andreas Mattsson på Spotify, där han bland annat ansvarade för att implementera artificiell intelligens (AI) och maskininlärning som verktyg. Nu leder Andreas, tillsammans med medicinsk kompetens, KRYs satsning på utvecklingen av ett nytt AI-triage. I den traditionella vården sker triagering, alltså sortering av patienter till rätt vårdnivå, nästan uteslutande med hjälp av människor. Med detta arbetssätt tillkommer flera problem för såväl patienten som samhället, som KRY vill lösa. – I den traditionella vården behöver patienten ofta förklara sina symptom och sin sjukhistoria flera gånger, för olika professioner i olika steg i vårdkedjan, innan hen får hjälp. Vi vill effektivisera den här processen och underlätta för patienten genom att samla relevant information och utifrån det automatiskt triagera patienten till rätt vårdnivå redan från början. Det blir en smidigare upplevelse för patienten och en mer kostnadseffektiv process för samhället, säger Andreas. AI och maskininlärning är aktuella modeord inom techvärlden. Begreppen likställs ofta, men det finns skillnader. Båda återfinns dock i det nya triagesystemet som KRY just nu håller på att utveckla. – Med AI kan man imitera mänsklig intelligens genom datorer. Problem som människor löser idag kan man ersätta med system och maskiner som istället automatiserar och effektiviserar flödet. Maskininlärningens roll inom AI är att lära maskinerna olika beteenden utifrån insamlad data. Det kräver alltså inte ständig handpåläggning av en programmerare, utan systemet självt utvecklar ett smartare och effektivare flöde över tid, förklarar Andreas. KRY har nu implementerat sin första version av AI-triagering. Andreas berättar att triagering redan sker på KRY, till exempel till fysisk vård eller till en mer akut vårdnivå. Nu påbörjas dock arbetet med att även triagera till olika vårdnivåer internt på KRY genom introduktionen av sjuksköterskor i tjänsten. – Vi har implementerat ett AI-system som kan triagera olika patienter till olika vårdprofessioner. I dagsläget beslutar systemet vart i vårdkedjan patienten ska utifrån bestämda regler, baserat på patientens sökorsak och symptom. Nu är vi i ett stadie där vi samlar in generell data som vi i nästa steg kommer att vilja använda för att fylla gapen i systemet med hjälp av maskininlärning, säger Andreas. Varför KRY vill gå mer mot maskininlärning beror på att det är ett tidskrävande och stort arbete att manuellt sätta upp regler som systemet ska följa för alla tänkbara fall. Istället vill man dra nytta av den insamlade kliniska erfarenheten från läkare och sjuksköterskor och triagera automatiskt och korrekt, utan att systemet kräver manuella justeringar. – Vi kommer vilja kombinera lärda regler med statiska regler. Idag utgår vi från hur en sjuksköterska skulle triagera patienter och tvingar systemet att triagera på samma sätt. Ovanpå det kommer systemet så småningom att lära sig vilka patienter som ska till vilken vårdnivå baserat på till exempel tidigare hälsoärenden, demografi och tidigare utfall på liknande symptom - systemet lär sig alltså av våra läkare och sjuksköterskor, förklarar Andreas. En annan fördel som Andreas beskriver med ett AI-baserat triageringssystem är möjligheten att minimera vissa typer av fel. – Vårt AI-triage kommer att bli mer jämlikt och systematiskt jämfört med hur människor triagerar. Det kommer till exempel inte att göra slarvfel eller misstag för att det har en dålig dag, säger Andreas. Andreas ser stor potential i den digitala triageringsmetoden och tror att många kommer vilja efterlikna den i framtiden. – Jag tror att förväntningarna på hur vård fungerar kommer att förändras om vi kan leverera en smidig och sömlös patientresa. Andra vårdinstanser kommer då att vilja, eller iallafall behöva, efterlikna vårt sätt att arbeta för att möta patientens förväntningar, säger Andreas.
Kvalitetsarbete – 28 mars 2019 
KRYplus läkare och bakjour - vad är det?
Annette Alaeus har lång bakgrund som infektionsspecialist och har bland annat arbetat som medicinsk chef på ett forskande läkemedelsföretag, samt forskat och handlett doktorander inom ämnesområdena HIV och Hepatit C på Karolinska Institutet. För två år sedan bestämde hon sig för att hon återgå till att arbeta mer patientnära och sökte sig då till KRY, där hon idag arbetar som KRYplus läkare och bakjour. På KRY arbetar det fyra KRYplus läkare och 9 bakjourer. En av dessa är Annette Alaeus, leg. läkare och specialist i infektionsmedicin. – Jag har arbetat på KRY i 2 år, parallellt med att jag arbetat som mottagningsläkare på infektionskliniken på Danderyds sjukhus. Jag började arbeta som läkare i tjänsten våren 2017, sen började jag arbeta som bakjour hösten 2017 och kort därpå påbörjade jag mitt uppdrag som KRYplus läkare, säger Annette. En bakjour på KRY är en senior specialistläkare som finns tillgänglig som medicinskt stöd för alla kliniker som arbetar i den digitala tjänsten och stöttar i diagnostisering och handläggning av patienter. – Vi bakjourer finns tillgängliga per telefon och chatt. Vi har inte egna patienter då vi kliver på som bakjour, utan arbetar dedikerat med att stötta andra läkare. Utöver detta ansvarar vi också för att övervaka de labsvar som kommer in till KRY. När provsvaret når oss är det inte säkert att behandlande läkare är kvar i tjänst, och då är det vårt ansvar att följa upp provsvar enligt överenskommen behandlingsplan, säger Annette. Annette berättar att bakjouren också har ett tätt samarbete med KRYs patientsupport för att hjälpa patienter med frågor rörande en konsultation där behandlande läkare klivit av sitt skift, samt med apoteken för att till exempel kunna svara på frågor om utskrivna recept. En KRYplus läkares uppdrag är en förlängning av detta kvalitetsarbete, där en stor del av ansvaret handlar om att journalgranska alla nytillkomna läkare och säkerställa god medicinsk kvalitet. – När du börjar som ny läkare på KRY får du initialt arbeta tre testpass. Efter det granskar vi journalanteckningarna. Det fungerar lite som ett “intagningsprov” där vi i huvudsak granskar den medicinska kvaliteten och ger antingen en skriftlig eller muntlig återkoppling till respektive läkare. Alla läkare journalgranskas sedan årligen, säger Annette. Den medicinska kvaliteten är A och O vid dessa granskningar. Alla läkare behöver visa på goda medicinska kunskaper för att få fortsätta efter sina testpass. Ibland kan även feedback behövas på själva utformandet av journalen och ibland behöver den nya läkaren guidas i den digitala miljön och hur patienter ska hanteras enligt KRYs specifika riktlinjer. – Vi har ju särskilda medicinska PM som är anpassade efter vår verksamhet. Det tar en liten stund som ny läkare att vänja sig vid den nya digitala kontexten och här har vi som KRYplus läkare en handledande funktion, säger Annette. Alla bakjourer och KRYplus läkare samlas, tillsammans med medicinskt ansvarig läkare, regelbundet för att revidera medicinska riktlinjer och skapa enighet i hur vägledning för läkare i tjänsten går till. Annette berättar att detta kvalitetsarbete är unikt för KRY eftersom det inte spelar någon roll hur lång erfarenhet en läkare har - alla nya läkare på KRY måste genomgå denna granskning och oavsett senioritet har alla läkare möjlighet att få vägledning och feedback. – På en vanlig vårdcentral ska det finnas tillfälle att rådfråga andra kollegor i tjänst. Ibland kan det vara svårt att få hjälp när man arbetar i den fysiska vården då kollegorna kan ha egna patienter, vara upptagna med administrativa frågor eller upptagna på olika möten. På KRY finns bakjouren alltid dedikerad för att ge medicinsk handledning i realtid under patientmötet. Det är ett kvalitetsarbete som vi är väldigt stolta över på KRY, säger Annette.
Artiklar – 24 mars 2019 
Nästan 30 procent av Sveriges befolkning besväras av pollenallergi
I Sverige är ca 30 % av befolkningen pollenallergiker. Det vanligaste är allergi mot björk, hassel, al, gråbo och gräs. För många som lider av pollenallergi kan våren och sommaren vara en jobbig tid med konstant kliande ögon, rinnsnuva och astmatiska besvär. Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin på KRY, har både särskild erfarenhet från att träffa astmapatienter i vården och personliga erfarenheter från astma i familjen. – Astma är en folksjukdom där pollen kan vara en orsak till den allergiska astman. Pollenallergi påverkar olika individer i varierande utsträckning. Ofta kan den behandlas med receptfria läkemedel som finns att köpa på apoteket. Men en del personer har svåra besvär som kräver vård och receptbelagd medicin. Gemensamt för alla pollenallergiker är dock att det gäller att börja sin medicinering i god tid, innan slemhinnan blivit för irriterad, för att öka chanserna till en god effekt, säger Kristina. Vid pollenallergi reagerar kroppens immunförsvar med det frömjöl som finns i luften under pollensäsongen. Då bildas allergiantikroppar som placerar sig på näsans, luftrörens och ögonens slemhinnor och du får en allergisk reaktion. Pollenallergi kan i sin tur trigga astmatiska besvär. Astma är en inflammation i luftvägarna som gör att de svullnar och det bildas mer slem och du får svårare att andas. Jonas Binnmyr, samordnare för vård och forskning på astma- och allergiförbundet, menar att pollenallergi ofta ses som ett banalt besvär, trots att det för vissa kan orsaka stort lidande. – Pollenallergi kan vara väldigt begränsande för vissa. Det blir som en allvarlig infektion under en längre period, ibland upp till 6 månader per år. Det handlar inte bara om att man kan nysa och vara trött, en del kan till och med ha svårt att vistas utomhus, att prestera på arbetet eller att köra bil. De svåra besvär som drabbar delar av den här patientgruppen ska tas på allvar. Att man bara ska stå ut ett tag är ett synsätt som inte gäller alla, säger Jonas. Jonas Binnmyr menar också att det finns ett stort behov av mer resurser till allergi-vården. – Den senaste kunskapen kring allergisjukdomar behöver spridas bättre, men samtidigt behövs fler allergologer för de som är svårast sjuka. Vissa landsting saknar helt allergologer och i slutändan är det patienten som får lida för det, säger Jonas. Om man har provat de receptfria läkemedlen i den ordination som finns på förpackningen utan att de hjälper, förutsatt att man sanerat i sin miljö, då kan receptbelagda läkemedel hjälpa. På KRY kan patienter som har pollenallergi få hjälp med att planera och justera sin behandlingsplan samt kontinuerligt följa upp utfallet. – I mötet med allergi- och astmapatienter är det viktigt att låta patienten dela med sig av sin sjukdomshistoria för att kunna lägga en individuellt anpassad behandlingsplan som också tar hänsyn till externa faktorer. Som läkare är det också viktigt att ha en pedagogisk roll och förse patienten med kunskap om sina besvär. Det ger patienten en större trygghet, säger Kristina Bergstrand.
Kvalitetsarbete – 19 mars 2019 
KRY arbetar systematiskt med sin antibiotikaförskrivning
En ökad antibiotikaresistens innebär att vi får svårare att behandla och bota infektioner, vilket leder till ökade kostnader för sjukvården och samhället. Detta är ett växande problem, såväl internationellt som i Sverige. KRY strävar efter att vara en förebild för övriga sjukvården och bidra till en återhållsam förskrivning och minskad antibiotikaresistens. Joakim Röstlund är medicinskt ansvarig läkare på KRY och säkerställer bland annat att KRY håller en hög kvalitet på den vård som bedrivs genom att se till att det finns medicinska riktlinjer på plats och att de efterföljs. – Det är ett väldigt roligt och utmanande arbete. Vi måste hela tiden se till att anpassa oss till hur Sveriges olika vårdsystem fungerar idag. Samtidigt måste vi kontinuerligt utveckla våra arbetssätt och driva det nödvändiga paradigmskifte som måste ske i vården, säger Joakim. En av KRYs viktigaste kvalitetsindikatorer är den systematiska uppföljningen av antibiotikaförskrivning som sker löpande. – Antibiotika är något som bör användas väldigt restriktivt. Idag används det många gånger i Sveriges vård för att hindra sjukdomsförlopp eller smitta som skulle kunna självläka, snarare än som livräddande behandling, vilket bidrar till en ökad antibiotikaresistens. Det måste vi i sjukvården överlag bli bättre på att motverka, säger Joakim. Då KRY arbetar nationellt och inte har listade patienter som inte söker sig dit är det svårt att jämföra KRYs förskrivning med den traditionella vården. Istället tittar KRY på sin antibiotikaförskrivning per satta infektionsdiagnoser. Statistik utslaget på de senaste 12 månaderna visar att KRYs förskrivningsfrekvens ligger på 190 recept per 1000 ställda infektionsdiagnoser. Riktlinjerna från Strama (samverkan mot antibiotikaresistens) säger att 250 patienter per 1000 listade invånare får behandlas med antibiotika. Med tanke på att dessa riktlinjer avser invånare, inklusive patienter som inte sökt vård, medan KRYs statistik endast avser patienter som aktivt sökt vård, ligger KRY bra till. – Vi är unika med vårt systematiska arbetssätt att följa upp vår statistik och aktivt arbeta med ett restriktivt förhållningssätt till antibiotikaförskrivning. Vi följer vår statistik i realtid, såväl på infektionsnivå som vårdgivarnivå. Vi kan med andra ord göra punktinsatser och prata med enskilda läkare och ge dem feedback på deras statistik, för att dra ner vår förskrivning som helhet. Vi får dessutom larm i realtid om enskilda vårdgivare gör avsteg från de medicinska riktlinjer vi har satt upp, med avsikt att korrigera felsteget. Jag ser stor utvecklingspotential för andra vårdgivare att följa i våra fotspår, där vi verkligen ligger i framkant, berättar Joakim. Joakim skulle önska att vi hade ett bättre nationellt samarbete med gemensamma metoder och system för kartläggning och uppföljning av antibiotikaförskrivning. Han hoppas också på att KRY ska kunna bli en del av PrimärvårdsKvalitét, en underorganisation inom Sveriges kommuner och landsting. På så sätt skulle KRY få möjlighetet att kunna jämföra sin förskrivning mot andra vårdgivare. För att kunna få en fullständig nationell överblick förutsätter det dock att alla andra vårdgivare också är anslutna. – Jag ser också fram emot den fortsatta resan mot den digitala och fysiska integrationen som vi påbörjat och att komma ännu närmare övriga aktörer i det svenska sjukvårdssystemet. På så sätt kan vi genom vårt digitala arbetssätt fortsätta inspirera andra att hitta nya metoder att verka för en sund och restriktiv antibiotikaförskrivning, avslutar Joakim.
Patientsäkerhet – 18 mars 2019 
Många milstolpar listas i KRYs patientsäkerhetsberättelse för 2018
Nu är KRYs patientsäkerhetsberättelse för 2018 klar. Men vad är egentligen en patientsäkerhetsberättelse och varför gör man en sådan? Maria Christoffersson, biträdande verksamhetschef, och Nasim Farrokhnia, kvalitets- och forskningschef, berättar.
Kvalitetsarbete – 6 mars 2019 
Myter och fakta om digital vård. Del 2 av 2.
På Kry tycker vi att det är positivt att svensk hälso- och sjukvård utvärderas och debatteras. Men tyvärr finns det många myter som florerar i debatten kring den digitala vårdens funktion och arbetssätt. I en text i två delar vill vi öka kunskapen om hur den digitala vården faktiskt fungerar och vilken roll vi som vårdgivare har i samhället. I denna andra text bemöter vi tre av de vanligaste myterna som ofta dyker upp kopplade till Krys funktion och vårdkvalitet. Myt 4: “Det är bara förkylda som använder Kry” En myt som ofta sprids är att det i huvudsak är friska personer med enkla och självläkande besvär såsom förkylning som får hjälp via Kry. Det är ett antagande som är väl spritt men som helt saknar belägg. Vi har en bred diagnosskala som vid jämförelser stämmer väl överens med de diagnoser som ställs på en fysisk vårdcentral. Vi arbetar ständigt med att utveckla hur vi på ett patientsäkert, patientorienterat och effektivt sätt kan hjälpa våra patienter med att få tillgång till rätt typ av vård i god tid. Som ett led i den utvecklingen implementerar vi bland annat under våren 2019 både AI-triage och sjuksköterskor. Idag bedömer vi att vi, med stöd av vårt nätverk för provtagning, kan behandla ca 50 % av alla besök som sker i den fysiska primärvården. Urvalet är baserat på vad som på ett patientsäkert sätt kan handläggas digitalt. Men utvecklingen går snabbt framåt och i framtiden hoppas vi att vi med ny teknik och nya patientflöden kan ta oss an hela primärvårdsuppdraget. Myt 5: “Kry skriver ut för mycket antibiotika” Påståendet att digitala vårdgivare skulle överförskriva antibiotika är en annan väl spridd myt. Kry, som är Sveriges största digitala vårdgivare, har en antibiotikaförskrivning som ligger bra till i förhållande till de riktlinjer som är satta av Strama. Vid flera jämförelser av antibiotikaförskrivning för specifika diagnoser så kan vi se att Kry skriver ut mindre mängd antibiotika än vad som sker i den fysiska vården. Vårt digitala arbetssätt möjliggör för oss att följa vår antibiotikaförskrivning i realtid och direkt agera om det sker förskrivning som går emot gängse riktlinjer. Ett sådant transparent, systematiskt och datadrivet uppföljningsarbete för antibiotikaförskrivning tillämpas sällan i den fysiska vården. Vi skulle gärna se att fler aktörer följde i våra fotspår, och att vi kunde ha ett ökat utbyte och mer transparens kring antibiotikaförskrivningen på nationell nivå. Myt 6: “Digital vård är inte säkert” Enligt IVO, inspektionen för vård och omsorg, som under 2018 granskade KRY så bedriver vi ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som är känt av medarbetarna, precis som det ska vara i en god vård som är säker för patienten, kunskapsbaserad, ändamålsenlig och jämlik. Vi har tydliga rutiner för att hantera de eventuella farhågor som IVO tar upp i den digitala vården, däribland risken för överförskrivning av antibiotika. Under 2019 fortsätter IVO sin granskning av den digitala vårdens aktörer och det tycker vi är bra. På Kry tycker vi att det är positivt att svensk hälso- och sjukvård utvärderas och debatteras. Vården står inför stora utmaningar i form av kompetensbrist, förändrad demografi och bristande finansiering. Digitaliseringen är en viktig del i att möta dessa utmaningar för att säkra en god, tillgänglig och jämlik vård i framtiden. Därför är det oroväckande när debatten präglas av polarisering och okunskap, snarare än konstruktivitet och fakta. Det är uppenbart att dagens vårdsystem måste utvecklas och förändras. För vårdpersonalens, för patienternas och för samhällets skull. Krys ambition är, och kommer alltid att vara, att bidra till den förändringen. Låt oss fortsätta debatten om hur vi bäst kan göra det tillsammans.
Kvalitetsarbete – 3 mars 2019 
Myter och fakta om digital vård. Del 1 av 2.
På KRY tycker vi att det är positivt att svensk hälso- och sjukvård utvärderas och debatteras. Men tyvärr finns det många myter som florerar i debatten kring den digitala vårdens funktion och arbetssätt. I en text i två delar vill vi öka kunskapen om hur den digitala vården faktiskt fungerar och vilken roll vi som vårdgivare har i samhället. Först ut bemöter vi tre av de vanligaste myterna vi stöter på kopplade till den digitala vårdens kostnader och nytta. Myt 1: “Digital vård är onödigt” Utvecklingen av digital vård har på kort tid möjliggjort att svensk primärvård blivit mer kostnadseffektiv, mer tillgänglig såväl i tid som geografiskt och mer patientfokuserad. Det är en positiv förändring för patienterna och på sikt även för hela vårdsystemet. En omställning allt fler aktörer, såväl privata som offentliga, ser fördelarna med och nu tar efter. En av vårdens största utmaningar är den bristande tillgängligheten. Svensk hälso- och sjukvård håller generellt sett hög standard, men problemet är att många patienter inte får vård när de behöver den. På KRY tycker vi att patienter som har behov av vård, ska få kontakt med vården i god tid. Att möta patienten istället för att mota bort patienten är centralt för att vården ska upplevas som trygg. Låg tillgänglighet i första linjens vård leder alltför ofta till att patienter söker sig till fel vårdnivå, exempelvis akutvård. Enligt Europakommissionen och OECD sker ca 30 % av alla akutbesök i Europa på grund av att primärvården inte är tillgänglig. Genom att förbättra produktiviteten i vården finns stora effektivitets- och resursvinster att göra, och här kan digital vård bidra. Digital vård är inte onödigt. Tvärtom möjliggör digitala kontaktvägar att fler patienter kan komma rätt i vården snabbare. Omställningen till en mer digital vård är absolut nödvändig för att vi ska lyckas utveckla vården så att vi även i framtiden kan klara av vårt gemensamma välfärdsuppdrag. Myt 2: “Digital vård kostar mer än fysisk vård” Att få digital vård är samhällsekonomiskt mycket billigare än ett fysiskt vårdbesök. Ett besök hos KRY kostar samhället 500 kronor inklusive patientavgiften. Det kan jämföras med ett fysiskt vårdbesök som kostar cirka 1700 kronor för samhället att producera. Av de patienter vi hjälper uppger 93 % att besöket på KRY har ersatt ett fysiskt vårdbesök. Om de vårdbesök som gjorts hos KRY i stället hade skett i den fysiska vården hade kostnaden för besöken blivit betydligt högre. Om ett vårdärende som kan handläggas digitalt handläggs digitalt så är det bra för både patientupplevelsen och för hela vårdsystemet. En annan myt som florerar gällande kostnader är att det uppstår dubbla kostnader om en patient som sökt vård digitalt sedan måste uppsöka fysisk vård. Det stämmer inte. På KRY hänvisar vi ca 10-15 % av våra patienter vidare till fysisk vård. När så sker återbetalas hela patientavgiften och vi begär heller inte ut någon offentlig ersättning för de besöken. Myt 3: “Ring 1177 istället för KRY, det är gratis” Att många av KRYs patienter skulle kunna hanteras av 1177 vårdguiden är ytterligare en myt vi ofta stöter på i debatten om digital vård. Det stämmer inte då KRY och 1177 är olika typer av vårdaktörer. KRY är en digital vårdgivare som ger läkarvård för specifika symptom likvärdig med den som kan ges på en fysisk vårdcentral. På KRY kan vi diagnostisera och behandla, utfärda remisser eller ge recept på läkemedel. Något som inte är möjligt via 1177. 1177:s huvudsakliga uppdrag är att ge rådgivning och att hänvisa patienter vidare till rätt vårdnivå, något som också återspeglas i statistiken. Under perioden maj-sep 2018 tog 1177 i Stockholms läns landsting emot 323 830 samtal. Av dem hänvisades 72 % vidare till husläkare, närakut eller sjukvård. Samhällskostnaden för ett telefonsamtal till 1177 varierar mellan landstingen. I SLL är kostnaden per samtal 78 kr, en av landets lägsta. Under en 5-månadersperiod innebar samtalen till 1177 i SLL alltså en kostnad på ca 25 miljoner kronor, varav 18 miljoner gick till att finansiera samtal där patienten hänvisades vidare till annan vårdgivare. Det är ett mycket dyrt och ineffektivt triage.
VR-patient Emma delar sin historia
Innovation och utveckling – 27 feb. 2019 
VR-patienten Emma delar sin historia
I över tio år har Emma Nilsson lidit av scenskräck. Med VR-glasögon och en KRY-psykolog på länk fick hon möta allt hon är rädd för, hemma i soffan. Jag började bara gråta, det var så starkt. Så verkligt, säger Emma Nilsson.