Kry-logo
Ny rapport: ökad digitalisering inom primärvården sparar miljarder

Ny rapport: Ökad digitalisering inom primärvården sparar miljarder

Senast uppdaterad:
tors 27 aug. 2020
Om andelen digitala läkarbesök inom primärvården ökar kan kostnaderna sänkas med fyra miljarder kronor per år, visar en ny rapport som tagits fram av KRY.

Vårdbehoven ökar och vi måste redan nu göra den svenska vården tillgängligare och bättre genom fler digitala lösningar. De data som redovisas visar på en stor besparingspotential genom att primärvården ökar sin andel digitala vårdmöten. Till det kommer andra positiva effekter som färre resor och minskad smittspridning, säger Roger Molin som bistått med beräkningsunderlag till rapporten “Fyra miljarder kronor”.

Enligt beräkningar i den nya rapporten skulle fyra miljarder frigöras årligen om primärvården i Sverige ökade andelen digitala besök från dagens knappa 9 procent till 30 procent. Det motsvarar kostnaden för 6 400 läkare eller 7 400 sjuksköterskor.

Under coronapandemin har antalet besök vid fysiska vårdcentraler per månad nästan halverats, samtidigt som de digitala besöken inom primärvården ökar kraftigt. Digital vård kommer att spela en större roll i framtiden och det är viktigt att redan nu använda de lärdomar som finns för att möta den vårdskuld pandemin har lämnat efter sig. Krisen har snabbat på utvecklingen av digitala arbetssätt inom hälso- och sjukvården och visar att vi både kan spara resurser och göra primärvården mer tillgänglig för fler, säger Livia Holm, policychef på KRY Sverige.

Många diagnoser som idag hanteras på en fysisk vårdcentral kan istället omhändertas digitalt till en lägre kostnad för samhället. Rapporten visar också att trots en relativt sett stor ökning av digitala vårdtillfällen de senaste åren så ökar inte det totala antalet besök till läkare och sjuksköterskor i primärvården i samma takt, vilket talar för att det sker en substitution.

Ökad digitalisering har stor potential att förbättra och förenkla tillgången på primärvård för exempelvis personer i gles- och landsbygd eller för de som har svårt att ta sig till en fysisk plats vid en viss tid. Det kan även underlätta tillgången på vårdpersonal i glesbygd. I tider av pandemi bidrar det också till att minska risken för smitta vid fysiska besök.

Om rapporten Framtidens vård är inte digital eller fysisk – den är digifysisk. Rapporten diskuterar hur en ökad andel digital vård kan bidra till att lösa de svåra utmaningar som den svenska sjukvården står inför. Beräkningar baserade på statistik från bland annat Sveriges Kommuner och Regioner visar att bara genom att öka andelen digitala läkarbesök inom primärvården från nuvarande knappt 9 procent till 30 procent skulle drygt fyra miljarder kronor kunna frigöras årligen. Rapporten visar också att trots en relativt sett stor ökning av digitala vårdtillfällen de senaste åren så ökar inte det totala antalet besök till läkare och sjuksköterskor i primärvården i samma takt, vilket talar för att det sker en substitution.

Rapportens beräkningar baseras på nuvarande diagnosmönster i digital och motsvarande fysisk vård och är därför inte beräknat utifrån en schablon. Den utgår från den fördelning av diagnoser som hittills har setts inom digital vård. Besparingen förväntas bli betydligt större om även digitalt stöd vid behandling av kroniska sjukdomar ökar.

Roger Molin är ekonomie doktor och tidigare nationell samordnare för vårdval och kroniska sjukdomar på socialdepartementet och har bistått med faktaunderlag, analys och rådgivning till rapporten.

För mer information, vänligen kontakta:

Jonas Beltrame-Linné Presschef 070-3519686 press@kry.se

Ladda ned

Senast uppdaterad: