Ladda ned Ladda ned

IBS

IBS står för irritable bowel syndrome och kallas på läkarspråk för colon irritabile – känslig tarm. Typiska besvär är gaser och magsmärtor som förvärras efter måltider och följs av diarré eller förstoppning. Sjukdomen kan ofta lindras med hjälp av kostförändringar, sunda levnadsvanor och minskad stress. Det finns även läkemedel som kan underlätta vardagen.

IBS är kanske en av världens vanligaste sjukdomar. Den brukar debutera mellan tio och fyrtio års ålder, allra oftast drabbas flickor och kvinnor.

IBS är kanske en av världens vanligaste sjukdomar – allra oftast drabbas flickor och kvinnor. Sjukdomen brukar debutera mellan tio och fyrtio års ålder.

Besvären kan komma och gå, men IBS brukar vara något som du måste lära dig att leva med.

IBS kan ge många olika symptom och därför kan du också få ont i magen på olika ställen. Diarré eller förstoppning är vanligt, vissa får både hård och lös avföring, eftersom tarmen har svårt att reglera konsistensen. Gasbildning i tarmen brukar leda till magsmärtor högt upp på vänster eller höger sida. Smärtan kommer ofta när du har ätit och avtar efter toalettbesök.

Vanliga symptom:

Diarrén kan komma plötsligt – många känner ett behov av att alltid vara nära en toalett. Känslighet i mag-tarmkanalen kan också ge upphov till exempelvis magkatarr. eller illamående och kräkningar.

Andra tänkbara förklaringar

Magsmärtor, gaser, diarré eller förstoppning kan bero på många olika saker. Magen är känslig och kan reagera på variation i kosten, stress och andra vardagliga, yttre faktorer. Då brukar besvären vara övergående – IBS ger långvariga symptom.

Vid IBS har funktionen i mag-tarmkanalen rubbats, men orsakerna bakom en känslig eller irriterad tarm är inte helt klarlagda. Det är antagligen en kombination av flera faktorer med både fysiologiska och psykologiska förklaringar.

IBS brukar ge mer besvär i perioder, inte minst i samband med stress eller känslomässig obalans. Viss sorts mat kan förvärra symptomen vid IBS, exempelvis svårsmälta kolhydrater och fet eller starkt kryddad mat.

Det finns inga specifika tester för att fastställa IBS. Istället får du genomgå en medicinsk utredning som kan utesluta andra bakomliggande orsaker till dina magbesvär. Som regel handlar det om blod- och avföringsprov samt en undersökning av tarmen genom så kallad skopi.

Det finns inga läkemedel som botar colon irritabile, däremot finns mediciner som lindrar symptomen. Du kan även få hjälp av en dietist som kan gå igenom en omläggning av kosten. Olika psykologiska behandlingar, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT) och medveten närvaro kan ibland göra det lättare att leva med IBS.

Många mår bättre av att äta mindre portioner fördelat över flera måltider om dagen, det är ett vanligt råd i samband med olika mag-tarmproblem. För gärna en matdagbok så att du förstår vad just din mage är extra känslig för. Sunda levnadsvanor brukar lindra symptomen – rör på dig, sov ordentligt och försök att hitta en bra balans i vardagen.

Så här kan du lindra besvären:

  • tugga maten ordentlig och ät i lugn och ro
  • försök att ha regelbundna toalettvanor
  • undvik stress
  • motionera regelbundet.

På apotek finns receptfria läkemedel som kan hjälpa vid diarré, gaser och förstoppning.

Det kan vara bra att undvika:

  • fet och starkt kryddad mat
  • alltför fiberrik kost
  • gasbildande livsmedel
  • laktos och gluten
  • kaffe, sötningsmedel och kolsyrade drycker
  • alkohol och rökning.

Forskning har visat att symptomen vid IBS blir lindrigare med en diet som kallas FODMAP. Då minskar du bland annat intaget av kolhydrater, som kan vara svåra för tarmen att ta upp.

Sök vård om du misstänker att du har IBS. Det gäller även om du har haft gaser och förändrad avföring i mer än två veckor, särskilt om du är över 50 år och inte har haft problem tidigare. Vid viktminskning, som inte kan förklaras av färre kalorier, bör du också söka vård.

Sök vård akut om du har kraftiga magsmärtor, blodiga kräkningar, svart eller blodig avföring.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid IBS. En sjuksköterska, läkare eller psykolog gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid besvär och smärta i magen krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
14 sep 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin