Ladda ned Ladda ned
Artiklar - 1 maj 2019

Psykisk hälsa bland barn och unga

Efter att ha tappat intresset för teknisk fysik på KTH bytte Martin Forster av en slump till psykologprogrammet och fann snabbt en passion för psykologi med inriktning mot barn och unga.

– När man jobbar med att utveckla insatser för barn måste man ofta försöka hitta nya och annorlunda sätt för att nå fram och hitta en bra behandling. Att engagera hela familjer och att jobba med nätverk och system, snarare än enbart en individ, är spännande. När man arbetar med barn och unga blir också samhällsfrågor i stort aktuellt, då vi måste ställa oss frågan hur vi som samhälle kan bidra i de befintliga strukturerna genom exempelvis hur vården eller skolan är organiserad och samverkar, säger Martin.

Sveriges psykiska hälsa är paradoxal. Om man tittar på vissa faktorer kan det tolkas som att svenskarna mår jättebra. Vi är nöjda med livet, har det gott ställt och är friska somatiskt. Men om man ser till andra faktorer och parametrar, framförallt hos unga vuxna, så finns det flera saker som pekar på att vi inte alls mår jättebra idag. Fullbordade självmord i åldersgruppen 15-24 har ökat svagt de senaste 20 åren, samtidigt som det har sjunkit dramatiskt i alla andra åldersgrupper. I relativa termer mår alltså den yngre åldersgruppen sämre och har inte dragit nytta av de faktorer som gjort att andra åldersgrupper faktiskt mår bättre över tid.

– Inget vet riktigt varför det ser ut såhär. Det har skett flera förändringar över tid i Sverige, till exempel är det svårare idag att få jobb om du inte har en högre utbildning. Folkhälsomyndigheten pekar också ut förändringar i skolsystemet, där till exempel kommunaliseringen och friskolereformen har bidragit till ökad ojämlikhet och mer segregation, som en parameter som bidrar. Många unga upplever också att de förändringar som gjorts i betygssystemen ökat stressen. Flera undersökningar visar också att unga sover mindre och sämre idag än jämfört med för 20 år sen. Det har förmodligen också betydelse för välmåendet, säger Martin Forster.

KRYs chefspsykolog Jesper Enander ser ett samband mellan psykisk ohälsa och användandet av sociala medier.

– Barn och unga idag är en grupp som vuxit upp med internet och sociala medier. Vi ser samtidigt att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat. Det finns ingen heltäckande forskning som pekar på att sociala medier skulle påverka ungas psykiska hälsa negativt, och sociala medier i sig kan inte enbart vara förklaringen till ökningen. Men det blir lättare att jämföra sig med andra, och mer uppenbart när man utesluts eller nekas vissa sammanhang, säger Jesper Enander. För unga kan det bli en enorm press på att vara “framgångsrika” där upplevelsen är att alla andra hela tiden har ett bättre, eller mer intressant liv, än en själv vilket kan leda till känslor av misslyckande eller stress,

Martin Forster lyfter även att det finns andra krav och förväntningar på unga att lyckas idag jämfört med på exempelvis 70-talet. Med färre jobb och hårdare konkurrens blir det en krock med en verklighet som i praktiken innebär att det idag är svårare för unga att lyckas. Han menar också att friskolereformen har spätt på detta.

– Det är jobbigt med val, för om man kan välja så kan man välja fel, säger Martin.