Ladda ned Ladda ned
Covid-19

Karantän – vad är det?

Senast uppdaterad: 09:00 30 mar 2020

Isolering, karantän och social distansering är åtgärder som tas till för att skydda allmänheten genom att förhindra spridning av det nya coronaviruset. Men vad är egentligen innebörden av begreppen som nu florerar, och hur skiljer de sig från varandra?

I försök att hejda smittspridningen av covid-19 har regeringar och myndigheter runtom i världen fattat beslut om alltifrån att begränsa folksamlingar till att stänga skolor. Miljonstäder och hela länder har försatts i karantän. På vissa håll är det fortfarande upp till var och en att bestämma själv, medan det på andra håll råder strikta regler för när, eller ens om, människor får lämna sina hem.

Påtvingad eller påbjuden isolering?

Det förekommer alltså olika restriktioner, ibland med snarlika innebörd. Vi reder ut begreppen och vad som gäller, när och för vem.

Karantän

Karantän innebär en påtvingad tidsbegränsad isolering av människor som antas ha exponerats för viruset och därmed själva är misstänkt smittade. Karantänen pågår tills det att inkubationstiden för smittan är över. Att sätta en person i karantän innebär en kraftfull åtgärd som är noga reglerad i smittskyddslagen. Eftersom sjukdomen covid-19 är klassad som samhällsfarlig, kan smittskyddsläkaren i respektive sjukvårdsregion ta beslut om karantän för friska personer.

Isolering

Det är var och ens skyldighet enligt smittskyddslagen att inte utsätta andra för risk för smitta. Med isolering menas en påtvingad isolering av personer som har konstaterats bära på smittan. Syftet är att separera dessa från andra som inte är sjuka och på så vis förhindra smittspridning.

Självisolering

Personer med symptom som skulle kunna kunna tyda på att de bär på smittan rekommenderas självisolering i hemmet. Isoleringen pågår tills den smittade är frisk och har varit symptomfri i minst 48 timmar.

Frivillig hemkarantän

Människor som varken konstaterats sjuka eller har några symptom kan välja att sätta sig i frivillig karantän för att på så vis bidra till minskad smittspridning. Detta är något som många företag valt att applicera för sina medarbetare.

Social distansering

Det går att bidra till minskad smittspridning utan att nödvändigtvis kapa all interaktion med omvärlden. Social distansering är en åtgärd som syftar till att bromsa upp eller åtminstone jämna ut de akuta effekterna av pandemin. Det görs genom att människor aktivt håller en distans om minst en meter mellan varandra. En mer korrekt benämning skulle därför vara fysisk distansering.

Genom att minska kontakterna mellan smittade och icke-smittade kan smittöverföring minimeras vilket underlättar för sjukvården. Att undvika kontakt på nära håll är helt enkelt en solidaritetshandling.

Rådande restriktioner i Sverige

Sedan mitten av mars råder det ett förbud mot sammankomster med fler än 500 personer, som i slutet av mars ändrades till 50 personer. Även ett inreseförbud till Sverige gäller tillsvidare.

I övrigt har det ännu inte beslutats om några vidare restriktioner som skulle inskränka på rätten för människor att röra sig fritt. Däremot uppmanas var och en att ta ansvar för att skydda sig själva och andra genom att röra sig i samhället med stor eftertanke.

FAQ

Fråga: Jag är ung och frisk, ska jag ändå jobba hemifrån?
Svar: Kan du jobba hemifrån så ska du det. Det kallas självisolering. Promenera gärna, men begränsa kontakten med andra. Undvik folksamlingar i kollektivtrafik, på affären eller andra platser.

Fråga: Jag känner mig sjuk, ska jag isolera mig hemma?
Svar: Har du symptom såsom snuva, feber eller hosta ‒ även om du bara känner dig lite sjuk ‒ så ska du stanna hemma. På så sätt bidrar du till att minska smittspridning, skydda äldre och riskgrupper samt minska belastningen på vården.

Fråga: Ska jag åka till sommarstugan och isolera mig?
Svar: Just nu är rekommendationerna att minimera icke-nödvändigt resande, även inom landet och särskilt till och från städer med stor smittspridning.

Fråga: Min mamma bor ensam och jag är orolig för hennes psykiska
välmående om jag inte kan hälsa på. Hur ska jag tänka?
Svar: Det är en utmanande period nu, för de allra flesta. Försök tänka att det rör sig om en begränsad period, och att alla behöver bidra till att minimera smittspridningen. Personer över 70 år är en riskgrupp och därför ombedda att undvika sociala kontakter, men att ringa går bra.

Fråga: Pappa bor på äldreboende, kan jag hälsa på?
Svar: Just nu råder besöksförbud på äldreboenden i flera kommuner. Ta reda på vad som gäller där din pappa bor. Tänk på att personer över 70 år är en riskgrupp och är därför ombedda att undvika sociala kontakter. Håll kontakten genom att ringas.

Fråga: Jag är en frisk 74-åring. Kan jag hälsa på mina friska barnbarn?
Svar: Uppmaningen från myndigheterna är för närvarande att avstå nära sociala kontakter för åldersgruppen 70 år och äldre, om det inte är absolut nödvändigt. Håll kontakten via telefon och dator.

Fråga: En person i familjen är sjuk, ska alla stanna hemma då?
Svar: Alla som är friska och utan symptom kan gå till förskola, skola och jobb. Det är viktigt för samtliga personer som delar hushåll att vara uppmärksamma på egna symptom ‒ även lindriga. Ta ansvar för att inte föra smittan vidare genom att följa de råd som redan finns om hygien och övriga åtgärder.

Fråga: Finns det någon lag om vem som ska vara i karantän?
Svar: Då regeringen har klassat det nya coronaviruset som allmänfarligt och samhällsfarligt så kan myndigheter ha starkare beredskap. Det betyder att regionernas smittskyddsorganisationer har rätt att
ställa krav om hälsokontroll, karantän och avspärrning ‒ allt för att minimera smittspridning i samhället.

Fråga: Vad betyder det att någon är i karantän på sjukhus?
Svar: Det betyder att personen som bekräftats sjuk vistas isolerad på sjukhus. Det är med stöd av smittskyddslagen som all fysisk interaktion mellan den sjuka och omvärlden är begränsad tills personen bedöms vara frisk igen. Sjukhuspersonal bär skyddsutrustning för att inte bli smittade eller sprida smittan vidare.

Senast uppdaterad:
09:00 30 mar 2020
Granskare:
Annette Alaeus, specialist i infektionsmedicin