Kry-logo
Läs det senaste kring coronavaccin här.
Myter och sanningar om coronavaccin

Myter och sanningar om coronavaccin

Senast uppdaterad:
mån 22 mars 2021
Olika vacciner mot coronaviruset tas fram i en rasande fart. Men i takt med forskningen har även skepsisen ökat. Vad vet vi egentligen om vaccinet mot covid-19?

Ett vaccin har länge ansetts vara den bästa lösningen för att utrota covid-19. Experter världen över är försiktigt optimistiska och tror att vi snart kan ana slutet på coronapandemin – om vaccinerna fungerar som de ska. Men läget är fortfarande ovisst och det är inte konstigt om du har fler frågor än svar just nu.

Annette Alaeus, läkare och infektionsspecialist på Kry, slår hål på några vanliga myter och besvarar frågor om coronavaccinet.

Hur fungerar ett coronavaccinet?

Förenklat förklarat så innehåller vacciner en försvagad eller inaktiv del av ett virus eller en bakterie. Innehållet kan inte orsaka sjukdomen utan vaccinet lurar istället din kropp att tro att den har dragit på sig en infektion – och immunförsvaret börjar tillverka antikroppar.

Om du utsätts för viruset eller bakterien efter en vaccination kan kroppen bättre bekämpa inkräktaren.

Hur har utvecklandet av ett vaccin gått så snabbt?

I genomsnitt tar det tio år att utveckla ett vaccin, så att kunna ta fram ett effektivt vaccin på mindre än ett år är en extraordinär vetenskaplig prestation.

Vaccinforskningen på coronavirus har pågått länge. Den påbörjades redan under tidigare coronavirusutbrott som SARS och MERS. Cirka 80 procent av den genetiska koden för covid-19 matchar viruset SARS, något som gav framtagandet ett försprång då en stor del av arbetet redan var gjort under de tidigare försöken.

I utvecklingen av vacciner mot covid-19 har det funnits ett globalt samarbete i en skala som aldrig setts tidigare. Vaccinforskningen har även blivit starkt finansierat – något som har lett till att processen har gått snabbare än normalt.

Tack vare den massiva ansträngning från så många företag och akademiska institutioner kan världen stå bättre rustat ifall nya typer av coronavirus skulle dyka upp samt vara bättre förberedda på en eventuell ny pandemi.

Har vaccinet testats ordentligt och vilka biverkningar finns?

Alla vaccin har testas på tiotusentals individer och godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten. Miljontals människor världen över har fått minst en dos vaccin utan allvarliga biverkningar. För varje vaccin som godkänns görs en bedömning av både nyttan och riskerna, baserat på data från de omfattande kliniska prövningar som gjorts innan godkännandet.

Några förväntade biverkningar är bland annat feber, muskelvärk och frossa.

Utredningen om biverkningar från Astra Zenecas vaccin fortsätter. Men nyttan med vaccinet bedöms vara betydligt större än risken att drabbas av biverkningar.

Är det vissa som inte bör ta coronavaccinet?

I nuläget rekommenderas gravida att avstå från coronavaccinet, detta då säkerheten för denna grupp behöver studeras närmare.

Amning utgör inget hinder för coronavaccination. Det är fortfarande inte klarlagt om vaccinet går ut i bröstmjölken, men det finns ingen anledning att tro att vaccinet ger barnet som ammar några biverkningar.

De som har haft kraftiga allergiska reaktioner mot vaccin eller något annat injicerat läkemedel ska diskutera möjligheten med en läkare inför eventuell vaccination.

Ett fåtal fall av allergisk reaktion har kopplats till coronavaccinet hos individer med botox/fillers. Symptomen har bestått av svullnad och har alltid varit övergående. En allergisk reaktion behandlas direkt vid vaccinationstillfället och ingen individ har behövt sjukhusvård.

Vem vaccineras först?

Det är viktigt att äldre och riskgrupper vaccineras först eftersom de riskerar att drabbas hårdast om de insjuknar i covid-19. Läs mer om prioritetsordningen och hur vi på Kry jobbar med coronavaccinationen.

Referenser och ytterligare läsning

Allt vi gör är baserat på forskning. De här artiklarna tyckte vi var intressanta. Kanske vill du också läsa mer?

Wang, H., Li, X., Li, T., Zhang, S., Wang, L., Wu, X., & Liu, J. (2020). The genetic sequence, origin, and diagnosis of SARS-CoV-2. European journal of clinical microbiology & infectious diseases : official publication of the European Society of Clinical Microbiology, 39(9), 1629–1635. https://doi.org/10.1007/s10096-020-03899-4

Pronker, E. S., Weenen, T. C., Commandeur, H., Claassen, E. H., & Osterhaus, A. D. (2013). Risk in vaccine research and development quantified. PloS one, 8(3), e57755. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0057755

Rondy, M., El Omeiri, N., Thompson, M. G., Levêque, A., Moren, A., & Sullivan, S. G. (2017). Effectiveness of influenza vaccines in preventing severe influenza illness among adults: A systematic review and meta-analysis of test-negative design case-control studies. The Journal of infection, 75(5), 381–394. https://doi.org/10.1016/j.jinf.2017.09.010

Bingham K. The UK Government's Vaccine Taskforce: strategy for protecting the UK and the world. Lancet. 2020 Oct 27:S0140-6736(20)32175-9. doi: 10.1016/S0140-6736(20)32175-9. Epub ahead of print. PMID: 33125932.

Så kan Kry hjälpa till

Undrar du om du behöver söka vård? Vi ger dig vägledning.
Granskare:

Annette Alaeus

specialist i infektionsmedicin

Senast uppdaterad:

Fler artiklar