Ladda ned Ladda ned

Åderbråck

Åderbråck drabbar kroppens vener ‒ de blodkärl som återför blod till hjärtat. När kärlens form vidgas för att trycket förändras kan ådrorna synas på underbenen. Det är ofarligt och oftast utan besvär. Vissa kan uppleva tyngd, tryck och klåda. Du kan minska besvären genom att promenera, använda stödstrumpor och ha benen högt vid vila.

Blodomloppet ser till att alla vävnader i din kropp får syresatt och näringsrikt blod. Artärer, kapillärer och vener är tre typer av kärl med olika funktion i cirkulationssystemet. Från hjärtat transporteras blod till alla celler i kroppen genom artärerna. Ett utbyte av syre och näring sker i kapillärerna. Det använda blodet transporteras sedan tillbaka till hjärtat via venerna. Vensystemet består både av ett ytligt och ett djupare nätverk av kärl.

Vad är åderbråck? I venerna finns det klaffar ‒ de hindrar blodflödet från att rinna bakåt. Musklernas arbete i underbenen agerar som en pumpmekanism och hjälper återflödet av blodet till hjärtat. Är klaffarna skadade eller fungerar dåligt, hindras återflödet. Som en konsekvens ökar trycket i kärlen. När de vidgas vrids de och börjar bukta ut. Då uppstår åderbråck, vilket på läkarspråk heter varicer.

Tecken på åderbråck ses främst i dina ben som blåaktiga utbuktningar. Tydligast går det att se på underben, i knäveck och insida lår. De ytliga blodkärl som finns i huden kan också bilda små spindelvävsliknande mönster, vilket är en mildare form av åderbråck helt utan symptom.

Du kan ha åderbråck utan några besvär. Symptomen varierar, men vanliga symptom vid åderbråck i benen är

  • tyngdkänsla
  • svullnad
  • stumhet
  • värk
  • krypningar
  • klåda
  • kramp i vaderna.

Symptomen kan öka efter en längre tids statisk stillhet. I slutet av dagen kan det kännas värre. Vissa kan uppleva att det bränner i benen.

Du kan också få hudförändringar så kallad pigmentering, vilket kan se ut som blåmärken på benen.

Ovanliga symptom som är mer allvarliga i samband med åderbråck är förtunnad och mer skör hud, vilket lättare leder till skador. Det ses framför allt hos äldre. Se upp med tecken på

Ärftlighet är en känd riskfaktor för att utveckla åderbråck.

Graviditet ökar risken på grund av hormonförändringar, ökad vikt och blodvolym.

Cirkulationen från benen är beroende av rörelse och därför kan långvarigt stående eller stillasittande öka risken för att utveckla åderbråck.

Åderbråck har också ett samband med övervikt på grund av det ökade trycket.

Har du haft blodpropp i benet kan klaffarna vara skadade, vilket ökar risken för åderbråck senare.

Det är vanligare med åderbråck hos äldre eftersom venklaffarna försämras och elasticiteten i kärlen också försämras med stigande ålder.

Åderbråck är ofarligt och oftast utan symptom. Läkaren gör en fysisk undersökning för att se utbredningen av åderbråcken och för att fastställa om det finns andra cirkulations- eller hudproblem. Det är viktigt att skilja på om problemet är kopplat till artärer eller vener.

Har du besvär i form av eksem så krävs behandling för att undvika inflammation i huden och sårbildning. Bensår vid fotleder och underben tar lång tid att läka och kräver lång tids behandling av sjukvårdspersonal.

Åderbråck kan tas bort med laser, radiovågsbehandling och injektion med en typ av skummedel samt operation.

Åderbråck som är medicinskt besvärsfria behandlas inte. Vid kosmetiskt obehag behöver du själv ta kontakt med en privat vårdgivare.

Det finns inte någon läkemedelsbehandling för åderbråck.

Egenvård i form av promenader, stödstrumpa eller kompressionsstrumpa samt att ha benen högt vid vila är förebyggande och kan underlätta vid besvär. Andra viktiga åtgärder är

  • viktnedgång vid övervikt
  • rökfrihet
  • regelbunden fysisk aktivitet efter förmåga.

Om dina symptom förvärras trots egenvård, bör du ta kontakt med vården för rådgivning. Hudförändringar, eksem och sårbildning är tecken på ett förvärrat tillstånd.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid åderbråck. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid åderbråck krävs en fysisk undersökning.

Senast uppdaterad:
4 feb 2020
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin