Övervikt och fetma – obesitas

Allmänt om övervikt och fetma

Hälften av Sveriges vuxna befolkning lever med övervikt eller fetma. Det är ett folkhälsoproblem som får konsekvenser för både individen och samhället. 

Ett stort midjemått i kombination med ett högt BMI ökar risken för exempelvis diabetes typ 2, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar. Artros med smärta, värk och nedsatt funktion i kroppens leder är också vanligt. Övervikt och fetma innebär även försämrade förutsättningar vid en svår infektion och du blir mer sårbar för sjukdomar som exempelvis gallsten och vissa typer av cancer.

Vad är övervikt och vad är fetma?

Skillnaden mellan övervikt och fetma är att övervikt räknas som ett tillstånd och fetma som en kronisk sjukdom. Fetma heter obesitas på läkarspråk – behandlingen är ofta livslång.

BMI eller Body Mass Index är ett internationellt mått som Världshälsoorganisationen WHO har tagit fram för övervikt och fetma. Syftet är att objektivt bedöma om du väger för mycket eller för lite i förhållande till din längd. BMI är en grov indelning som inte tar hänsyn till exempelvis ålder eller kön. Ofta krävs en samlad bild av midjemått, ålder, livsstil och allmänt hälsotillstånd för att avgöra om du väger ohälsosamt mycket.

 
BMI-värden enligt WHOs klassificering:

• undervikt – BMI under 18,5

• normalvikt – BMI 18,5–24,9

• övervikt – BMI 25-29,9

• fetma klass 1 – BMI 30,0–34,9

• fetma klass 2 – BMI 35,0–39,9

• fetma klass 3 – BMI över 40

 Om du vill räkna ut ditt eget BMI betyder kan du använda vår BMI-räknare.

Vanliga besvär vid övervikt och fetma

Kraftig övervikt och fetma kännetecknas av en ökad mängd kroppsfett som gör att du bär på en större tyngd än en normalviktig person. Det kan bland annat leda till nedsatt rörelseförmåga, andfåddhet och ledsmärta. Din psykiska hälsa kan också påverkas negativt, inte minst på grund av den sociala stigmatiseringen av överviktiga som existerar i samhället.

Vanliga följder av kraftig övervikt och fetma:

• högt blodtryck

• diabetes typ 2

• höga blodfetter

• hjärt- och kärlsjukdomar

• ledvärk och artros

• sömnapné

• gallsten

• komplikationer vid graviditet

• svårigheter att bli gravid

• depression och nedstämdhet.

 Orsaker till övervikt och fetma

Övervikt och fetma orsakas främst av en långvarig obalans mellan den mängd energi du får i dig i förhållande till den energi du gör av med. Det handlar ofta om en kombination av alltför kaloririk kost och för lite fysisk aktivitet. Men det är inte hela sanningen. Ärftlighet spelar också in – du kan ha genetiska anlag som ökar risken för övervikt och fetma. Övervikt kan också vara kopplat till hormonförändringar under exempelvis puberteten och klimakteriet. Stigande ålder brukar också påverka vikten – ämnesomsättningen blir ofta successivt långsammare samtidigt som muskelmassan minskar.

Ditt psykiska mående är en annan viktig faktor som kan påverka din vikt. Stress, depression och annan psykisk ohälsa kan göra dig mer sårbar för viktökning. När kroppen är i obalans kan det vara svårt att hålla vikten nere, trots att du rör på dig och äter hälsosamt. Vissa läkemedel och sjukdomar kan också leda till viktökning.

Vanliga orsaker till övervikt och fetma:

• genetik – du kan ha nedärvda anlag som gör det lättare att utveckla fetma

• kost – oregelbundna måltider, snabbmat eller mindre hälsosam kost är vanliga orsaker till övervikt

• brist på motion – många rör sig för lite i vardagen på grund av stillasittande jobb och för lite fysisk aktivitet på fritiden   

• stress och psykisk ohälsa – din familjesituation, stressnivå eller psykiska påfrestningar i form av exempelvis depression eller utmattningssyndrom kan påverka vikten

• vissa sjukdomar – vid snabb viktuppgång kan det i vissa fall finnas anledning att utesluta bakomliggande sjukdom som metabola syndromet, hypotyreos, cushings syndrom och polycystiskt ovarialsyndrom

• vissa läkemedel – viktökning och ökad aptit är vanliga biverkningar vid läkemedelsbehandling mot exempelvis psykisk ohälsa. 

Utredning och behandling vid fetma

Vid kraftig övervikt eller fetma kan du behöva hjälp av vården. Ditt BMI, det vill säga din vikt i förhållande till din längd, ger viktig information. Hur vikten är fördelad över kroppen spelar också in – fett som har satt sig runt midjan och magen ökar risken för följdsjukdomar. Du får själv berätta om eventuella fysiska eller psykiska besvär och om du använder några läkemedel. Din sociala situation både på jobbet och fritiden hjälper också till att skapa en helhetsbild. 

Det är vanligt att mäta blodtrycket och ta prover för att mäta dina nivåer av hormoner, blodsocker och blodfetter. Proverna visar om det finns anledning att misstänka någon bakomliggande sjukdom som exempelvis sköldkörtelrubbningar.

Att gå ner i vikt för hälsans skull innebär att du behöver göra långsiktiga livsstilsförändringar. Det handlar främst om att lägga om kosten och prioritera fysisk aktivitet i vardagen. Du kan också behöva fokusera på din psykiska hälsa och få hjälp att till exempel hantera stress, depression eller andra psykiska påfrestningar.

Om du trots livsstilsförändringar fortfarande har svårt att gå ner i vikt finns det ibland möjlighet att få läkemedel mot fetma. I vissa fall av sjuklig fetma kan även kirurgi av magsäcken vara ett alternativ.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket som du själv kan göra för att påverka din vikt och hälsa. Varje steg i rätt riktning gör dig mindre sårbar för såväl ledbesvär som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Att justera kosten, prioritera sömnen och göra plats för fysisk aktivitet kan göra stor skillnad för många.

Generella råd:

• lägg om kosten – välj bort mättat fett, snabba kolhydrater och socker; ersätt med hälsosamma alternativ och näringsrik kost med mycket grönsaker

•  ät regelbundet – hoppa inte över måltider utan var noga med att äta frukost, lunch, middag och ett par mellanmål varje dag

• rör på dig – vardagsmotion i form av promenader och att ta trapporna istället för hissen känner du igen, komplettera med pulshöjande fysisk aktivitet regelbundet

• ta hand om ditt psykiska mående – psykiska ohälsa gör det svårare att gå ner i vikt; stress, depression och ångest kan leda till ett ökat kaloriintag

• prioritera sömnen – dålig sömn påverkar kroppens alla funktioner negativt.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du upplever att din övervikt eller fetma ger fysiska eller psykiska besvär i vardagen. 

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp om du har ett BMI över 30. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. 

Behandlingsprogram i appen

För dig som har fyllt 18 år och har ett BMI som är 30 eller högre erbjuder vi ett behandlingsprogram genom appen. Du får en behandlingsplan som är anpassad efter dina behov. Det här kan till exempel ingå i behandlingen:

• råd om mat, rörelse och beteendeförändringar

• videosamtal med en sjuksköterska som följer upp dina resultat

• fysisk aktivitet på recept (FaR)

• läkemedel för viktnedgång.

Läs mer om behandlingsprogrammet.