Hjärtsvikt

Hjärtsvikt försämrar hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen. Det är vanligt att bli trött och andfådd. Du kan även få andra symptom som exempelvis bröstsmärtor, hjärtklappning och svullnad i benen. Hjärtsvikt är ett symptom på något annat sjukdomstillstånd. Det är viktigt att både behandla symptomen och den bakomliggande orsaken. Vid akut hjärtsvikt behöver du vård omedelbart.

Allmänt om hjärtsvikt

Hjärtat är en muskel som pumpar runt blodet i kroppen. Muskeln består av två sidor som båda har två hålrum – förmak och kammare. Hjärtsvikt kan uppstå om hjärtats pumpförmåga försämras till följd av förstorade hålrum i vänster eller höger kammare. Nedsatt pumpförmåga kan även orsakas av exempelvis en förtjockning av hjärtmuskeln. När hjärtat inte kan pumpa runt blodet i samma omfattning som ett friskt hjärta kan det uppstå vätskeansamling och svullnad i exempelvis benen och lungorna, så kallat ödem. Trötthet och andfåddhet är andra typiska symptom.

Hjärtsvikt kan antingen uppstå plötsligt eller utvecklas under längre tid. Akut hjärtsvikt kan komma samtidigt som en hjärtinfarkt eller i samband med exempelvis blodförgiftning, så kallad sepsis. Den vanligaste orsaken till kronisk hjärtsvikt är skador på hjärtmuskulaturen som har orsakats av en tidigare hjärtinfarkt. En annan vanlig förklaring till kronisk hjärtsvikt är långvarigt, högt blodtryck. Kronisk hjärtsvikt leder på sikt till försämrad blodcirkulation, lågt blodtryck, hög puls och nedsatt funktion i både lungorna och njurarna.

Symptom vid hjärtsvikt

Hjärtsvikt kan ge många olika symptom, men du blir som regel alltid trött och andfådd. Bensvullnad är också ett vanligt besvär. Akut hjärtsvikt kännetecknas av plötsliga symptom som kräver behandling omedelbart. Besvär som utvecklas över längre tid ger en liknande sjukdomsbild, men orsakar inte en lika dramatisk försämring.

Vanliga symptom vid hjärtsvikt:

Orsaker till hjärtsvikt

Hjärtsvikt kan bero på många olika sjukdomstillstånd. Vissa ger akuta symptom, andra påverkar kroppen på längre sikt. Vanliga förklaringar till hjärtsvikt är syrebrist i hjärtmuskulaturen till följd av en hjärtinfarkt eller obehandlat, högt blodtryck.

Sjukdomar i hjärtat kan också leda till hjärtsvikt, exempelvis rubbningar av hjärtrytmen, hjärtmuskelinflammation, förstorat hjärta, ischemisk hjärtsjukdom eller diabetes. Akut hjärtsvikt kan även orsakas av exempelvis en propp i lungan eller skada på kroppspulsådern.

Det finns olika tillstånd som kan bidra till försämring vid hjärtsvikt. Dit hör nedsatt njurfunktion och KOL. Blodbrist, missbruk, akut hjärtinfarkt och vissa läkemedel kan både orsaka en försämring av befintlig hjärtsvikt och leda till akuta besvär.

Utredning och behandling vid hjärtsvikt

För att utreda hjärtsvikt får du berätta om dina symptom och din sjukdomshistoria. Läkaren gör en kroppsundersökning och lyssnar bland annat på hjärtat och lungorna. Blodprover och EKG kan också ge viktig information. Ibland krävs ytterligare undersökningar, till exempel med hjälp av ultraljud och röntgen.

Symptomen vid hjärtsvikt lindras med hjälp av läkemedel som underlättar hjärtats arbete. De bakomliggande orsakerna till hjärtsvikt kräver olika typer av behandling. Det kan till exempel handla om att reglera blodtryck, njursvikt eller diabetes. Hjärtsjukdomar kan i vissa fall kräva kirurgiska ingrepp. Ibland behövs en pacemaker för att reglera hjärtfrekvensen.

Vad kan jag göra själv?

Vid konstaterad hjärtsvikt är det viktigt att du alltid följer sjukvårdens rekommendationer. Du kan till exempel behöva begränsa mängden vätska du dricker och undvika för mycket salt i maten. Det är också viktigt att du anpassar din fysiska aktivitet efter dina egna förutsättningar.

Försök att undvika infektioner eftersom de leder till en ökad belastning på kroppen och gör dig mer sårbar för akut hjärtsvikt.

Så här kan du underlätta hjärtats arbete vid hjärtsvikt:

  • ta alltid dina läkemedel enligt ordination

  • fortsätt vara fysiskt aktiv efter egen förmåga

  • sluta röka

  • minska mängden salt i maten

  • ät mindre portioner

  • undvik alkohol

  • väg dig regelbundet ‒ vid ödem ökar vikten fort

  • vaccinera dig mot influensa, covid-19 och lunginflammation.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du känner dig ovanligt trött eller andfådd. Du bör även söka vård om du plötsligt går upp i vikt eller om du svullnar upp i benen eller magen.

Sök vård akut om du drabbas av andningsbesvär eller ihållande smärta i bröstet. Det gäller även om du upplever oregelbunden hjärtrytm. Andfåddhet i kombination med hjärtklappning, rosslande andning, kallsvettningar eller blåa läppar kräver också vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

För diagnos och behandling av hjärtsvikt krävs ett fysiskt vårdmöte på någon av våra vårdcentraler. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Maria Olsborn, hjärtsviktssjuksköterska
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

HjärtinfarktHögt blodtryck HjärtklappningOnt i bröstet