Ladda ned Ladda ned

Brännskador

Det är lätt att bränna sig, till exempel när du ska ta ut en plåt ur ugnen, passar en brasa eller kanske kokar knäck. Är det en ytlig brännskada kan du kyla ner och täcka den. Allvarliga brännskador och brännskador på små barn ska behandlas av utbildad vårdpersonal. På KRY kan du få hjälp vid brännskador.

Det finns olika typer av brännskador och de delas in efter:

  • djup
  • storlek – om du är vuxen kan du använda handflatan för att avgöra hur stor brännskadan är. Din handflata, inklusive fingrar, utgör ungefär en procent av kroppen.
  • var skadan sitter.

Första gradens brännskada/överhudsskada, ytlig innebär att det är hudens översta lager som är skadat. Till första gradens brännskada räknas bland annat när du har bränt dig i solen.

Andra gradens brännskada/ytlig och djup delhudsskada betyder att skadan då är längre ned i huden och du får även blåsor. Det svider och är svullet där du bränt dig. Andra gradens brännskador får du till exempel när du bränner dig på kokhett vatten.

Tredje gradens brännskada/fullhudsskada har skadat alla hudens tre lager. Hudens lager består av överhud, läderhud och underhud. Hudfärgen kan förändras och bli vit, brun eller svart. Skinnet kan också kännas hårdare än vanligt. Du kan få den här typen av skada från eld eller när du kokar något trögflytande, som knäck.

Det är viktigt att få bort den person som bränt sig från värmekällan. Brinnande kläder ska släckas med vatten, brandfilt, matta eller liknande. Den skadade kan också rullas på marken för att kväva elden. Kläder som brunnit ska klippas bort där det går. Beror brännskadan på asfalt ska det brända området kylas ned med vatten. Ta inte bort asfalten. Om skadan orsakats av elektricitet ska du stänga av strömmen innan du ger hjälp. Kemiska brännskador spolas länge med mycket vatten.

Är brännskadan ytlig ska du direkt spola den med svalt vatten i 10–15 minuter.

Om brännskadan är allvarlig ska du ringa 112 för råd och hjälp.

Första gradens brännskador

Ytliga brännskador där huden är röd och kanske ömmar kan du behandla själv. Skadan läker ofta inom en vecka.

Du kan behandla röd hud med kylbalsam. Kräm eller salva som innehåller kortison kan också lindra irriterad hud. Du hittar dem receptfritt på apotek. Om det är ett barn under två år som har bränt sig ska du alltid få läkares rekommendation innan du använder kortison.

Har du ont kan receptfria värktabletter hjälpa.

Har skadan börjat läka och det röda lagt sig kan en fet kräm göra att det kliar mindre.

Andra gradens brännskador

Den här brännskadan ger blåsor som kan spricka. Skydda blåsor som inte spruckit med kompresser, det är förband av gasväv.

Vätskar såret ska du byta kompress när kompressen är genomblöt. Det är lättare att ta av kompressen om du blöter ner den med vatten.

Håll brännskadan ren för att förhindra infektion. Tvätta såret med tvål och vatten innan du lägger på en ny kompress.

Du kan lindra smärtan vid blåsor med smärtstillande salva som har en bedövande effekt. Men du ska inte använda den på barn under 1,5 år. Läs nogabipacksedeln hur du ska använda salvan på skadad hud.
Receptfria värktabletter kan också hjälpa.

Har skadan börjat läka och det röda har lagt sig kan en fet kräm göra att det kliar mindre.

Skydda brännskadan från sol tills den är läkt.

Tredje gradens brännskador

Dessa brännskador behöver ses över av vårdpersonal. Du bör skydda brännskadan med till exempel en ren handduk när du tar dig till vårdcentral eller sjukhus.

Ytliga brännskador där huden är röd och kanske ömmar kan du behandla själv. Men du bör söka vård om du har en brännskada:

  • i ansiktet
  • på händer eller fötter
  • på könsorgan
  • om hud i närheten av skadan blir röd och varm
  • om du får feber eller om såret börjar bli kladdigt och vätska
  • om skadan inte är läkt efter två veckor
  • om smärtstillande inte hjälper eller smärtan ökar
  • som orsakats av elektricitet
  • som orsakats av kemikalier
  • över leder som armbågar, axlar och knän.

Sök alltid vård om det är ett litet barn som bränt sig.

  • rådgivning
  • remiss vid behov.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
26 februari 2019
Granskare:
Joakim Röstlund, Medicinskt ansvarig läkare