Ladda ned Ladda ned

Celiaki ‒ glutenintolerans

Att ha celiaki betyder att din kropp inte kan ta hand om gluten. Gluten är ett protein som finns i sädesslagen vete, råg och korn. När du äter gluten svarar kroppen med inflammation. Det är reaktion i immunförsvaret som skadar tunntarmens slemhinna. Inflammationen kan göra det svårare för dig som är glutenintolerant att få i dig viktiga näringsämnen. Har du celiaki kan du få ont i övre delen av magen, bli trött och nedstämd. Behandlingen är ett livslångt uteslutande av gluten.

Celiaki räknas som en autoimmun sjukdom och kan utvecklas i alla åldrar i samband med att du äter gluten.

På insidan av tunntarmen finns en veckad slemhinna. På vecken sitter ett lager av celler som kallas för tarmludd. Det är där näringen från maten tas upp. När en person med celiaki äter gluten reagerar immunförsvaret med bilda antikroppar. De attackerar tarmens slemhinna och förstör tarmluddet. Då tar tarmen skada och blir inflammerad. Är tunntarmens slemhinna skadad kan den inte ta upp viktiga näringsämnen och vitaminer, därför kan celiaki leda till näringsbrist.

Många har celiaki utan att veta om det, vilket kan bero på otydliga symptom när du äter gluten. Besvären kan skilja sig åt mellan personer och olika åldrar. Några vanliga symptom hos en person med celiaki:

Hos små barn kan celiaki förhindra att de växer på ett sätt som är förväntat ‒ tillväxtkurvan stannar av. Hos äldre barn kan puberteten kan också bli fördröjd. Hos fertila personer kan menstruationen bli sen eller försvinna, då kan det bli svårt att bli gravid.

Besvären från celiaki kan likna andra tarmsjukdomar, till exempel gastrit som ibland kallas magkatarr och IBS.

Det är inte helt tydligt kartlagt varför personer utvecklar celiaki. Sjukdomen har en genetisk komponent, vilket betyder att du har en ökad risk att bli glutenintolerant om någon i din familj också är det. Celiaki räknas också som en autoimmun sjukdom. Andra autoimmuna sjukdomar, till exempel diabetes typ 1, hypertyreos, hypotyreos och reumatism ökar också risken att utveckla celiaki.

Har du celiaki och äter gluten så producerar kroppen antikroppar som kan mätas genom blodprov. Det är ett enkelt test. På samma gång görs en kroppsundersökning och kontroll av andra sjukdomar eller eventuell näringsbrist, som kan finnas samtidigt med celiaki.

Ibland görs tunntarmsbiopsi för att fastställa om du har celiaki. Det är ett vävnadsprov som tas från tunntarmens slemhinna genom gastroskopi.

Det finns inte någon läkemedelsbehandling mot celiaki. Du behöver själv utesluta gluten och äta en glutenfri kost för att vara fri från symptom. Besvären försvinner snabbt när du slutar med gluten. Det tar ungefär 6 till 12 månader för tarmslemhinnan att läka, vilket går att se vid en ny biopsi.

  • Läs på och lär dig om celiaki.
  • Ät glutenfri kost ‒ det finns många bra alternativ.
  • Läs innehållsförteckningarna, gluten är en vanlig tillsats i många livsmedel.
  • Ät tillskott av vitamin B12.

Sök vård för utredning om du tror att du eller ditt barn har celiaki.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med celiaki. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli remitterad till vidare vård. För att konstatera celiaki behövs en fysisk undersökning.

Har ditt barn symptom på celiaki så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
8 okt 2020
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin