Hypertyreos – överproduktion i sköldkörteln

Hypertyreos är en hormonrubbning i kroppen som beror på en överfunktion i sköldkörteln. Då får du hög ämnesomsättning. Symptomen brukar utvecklas över lång tid och är ofta diffusa. Det är vanligt att vara trött och uppleva en rastlöshet eller oro i kroppen. Viktnedgång, värmekänsla och svettningar är andra vanliga symptom. Hypertyreos kräver behandling och regelbunden uppföljning av sjukvården.

Vad är hypertyreos?

Hypertyreos kännetecknas av en ökad hormonproduktion i sköldkörteln. Ibland kallas tillståndet för tyreotoxikos, men det finns även andra namn som beskriver orsaken till en överaktiv sköldkörtel. Dit hör exempelvis Graves sjukdom, giftstruma och knölstruma.

Sköldkörteln heter tyroidea på läkarspråk. Den sitter på framsidan av halsen, under struphuvudet. Sköldkörteln producerar hormon som styr ämnesomsättningen och påverkar många delar av kroppens funktioner – från hjärnan och hjärtat till tarmarna och huden. Om hormonproduktionen är för hög eller låg kan det ge många olika symptom som påverkar dig både fysiskt och psykiskt.

Sköldkörtelproblem är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Det gäller både överproduktion som orsakar hypertyreos och underproduktion som orsakar hypotyreos.

Ett överskott av sköldkörtelhormon kan ha flera förklaringar. Den vanligaste orsaken hos unga och vuxna upp till medelåldern är Graves sjukdom – en autoimmun reaktion som påverkar immunförsvaret. Men hypertyreos kan även bero på exempelvis knölar i sköldkörteln, särskilt hos äldre personer.

Symptom vid hypertyreos

Om din sköldkörtel orsakar en överproduktion av hormon brukar dina symptom utvecklas gradvis över längre tid. Det kan ta månader eller år innan du själv upplever att någonting är fel i kroppen. Vid hypertyreos går kroppen på högvarv – du blir trött, men har samtidigt svårt att komma till ro och koppla av.

När du har en överaktiv sköldkörtel ökar ämnesomsättningen. Då förbrukar kroppen mer energi än vanligt vilket bland annat leder till viktnedgång, svettningar och ökad värmekänsla i kroppen. När sköldkörteln producerar för mycket hormon kan du uppleva samma symptom som vid stora stresspåslag, till exempel hjärtklappning och oro, humörsvängningar och sömnproblem.

Vanliga symptom vid hypertyreos:

  • trötthet och brist på energi

  • svettningar och värmekänsla

  • nervositet, ångest och oro

  • humörsvängningar, nära till gråt eller ilska

  • nedstämdhet eller depression

  • hjärtklappning

  • viktnedgång

  • sömnproblem

  • lösare avföring eller diarré

  • oregelbunden mens.

Vid hypertyreos är det vanligt att ha en förstorad sköldkörtel som beror på struma – då kan du uppleva en klumpkänsla i halsen eller känna en svullnad utanpå halsen. Vid Graves sjukdom kan du få besvär med ögonen i form av exempelvis svullnad, tryckkänsla och dubbelseende. Ibland kan sjukdomen orsaka utstående ögon.

Obehandlad hypertyreos kan i ovanliga fall orsaka så kallad tyreotoxisk kris. Då känner du dig riktigt sjuk. Sjukdomsförloppet går fort och kännetecknas bland annat av mycket hög puls, feber och oro eller förvirring. På lång sikt kan obehandlad hypertyreos leda till bland annat hjärt-kärlsjukdom.

Andra tänkbara förklaringar

Hypertyreos kan ha liknande symptom som exempelvis långvarig stress, utmattningssyndrom och ångesttillstånd. Det finns även likheter med förändringar i samband med klimakteriet, till exempel svettningar, trötthet, oro och humörsvängningar. Förmaksflimmer kan ge pulsökning och oregelbunden hjärtrytm.

En övergående inflammation i sköldkörteln kan ge smärtor i halsen och svullnad på utsidan av halsen – då känner du dig oftast sjuk och har hög feber.

Orsaker till hypertyreos

Överproduktion av hormon i din sköldkörtel kan ha olika förklaringar. Genetiska faktorer kan spela in och ibland kan hormonförändringar efter exempelvis en graviditet bidra till höga hormonnivåer. Vissa läkemedel och naturläkemedel kan också påverka produktionen i sköldkörteln. 

Den vanligaste orsaken till hypertyreos är en autoimmun sjukdom som heter Graves. Sjukdomen kännetecknas av att immunförsvaret av okänd anledning bildar antikroppar som leder till en ökad produktion av sköldkörtelhormon. Rökning är en känd riskfaktor.

 Några orsaker till hypertyreos:

  • Graves sjukdom – den vanligaste orsaken, en autoimmun reaktion som innebär att immunförsvaret bildar antikroppar som leder till en ökad hormonproduktion; sjukdomen kallas även för giftstruma, toxisk diffus struma och Basedowns sjukdom

  • knölar i sköldkörteln – knölstruma är en vanlig orsak hos lite äldre personer, i mer ovanliga fall kan det röra sig om så kallat toxiskt adenom

  • vissa läkemedel – vissa läkemedel och naturläkemedel som innehåller jod kan orsaka en överproduktion av sköldkörtelhormon.

Ibland kan hypertyreos bero på ett bakomliggande tillstånd som påverkar hormonproduktionen. Vissa får höga värden i samband med graviditet och förlossning – besvären kan vara tillfälliga och ibland övergå i hypotyreos, det vill säga brist på sköldkörtelhormon. En inflammation i samband med en infektion i sköldkörteln kan också orsaka tillfällig hypertyreos med förhöjda värden. Då brukar nivåerna normaliseras inom några månader. I mer ovanliga fall kan hypertyreos bero på en tumör i hypofysen.

Utredning och behandling av hypertyreos

Om du har symptom som kan vara tecken på hypertyreos behöver du göra en läkarundersökning och ta prover. Du kan även undersökas med ultraljud eller andra typer av röntgen. 

Vid hypertyreos får du behandling som hämmar sköldkörtelns hormonproduktion. Eftersom ett överskott av sköldkörtelhormon kan ha olika förklaringar och ge en mängd olika symptom finns det också olika sätt att behandla hypertyreos. Du kan både få behandling som lindrar symptomen och åtgärdar själva orsaken till den förhöjda hormonnivån. Det kan till exempel röra sig om läkemedel i tablettform eller en sorts strålningsbehandling med radioaktivt jod. I vissa fall krävs en operation för att helt eller delvis ta bort sköldkörteln.

När du får behandling mot hypertyreos kan det ta flera månader innan hormonnivåerna har normaliserats och individanpassats på rätt sätt. Du behöver hålla kontakt med sjukvården för att kontrollera dina värden och eventuellt justera dina läkemedel i takt med att kroppen och ämnesomsättningen förändras.

Ibland kan behandling av hypertyreos leda till att sköldkörteln istället börjar producera för lite hormon – då kan du istället behöva behandlas för hypotyreos.

Vad kan jag göra själv?

Det enda du själv kan göra för att minska risken för en överproduktion av hormon i sköldkörteln är att undvika ett för stort intag av jod. Det utesluter däremot inte att du ändå drabbas av hypertyreos. Om du är rökare är det viktigt att sluta röka – rökning ökar risken för Graves sjukdom och kan även förvärra eventuella ögonbesvär som är kopplade till sjukdomen.  

Om du redan har fått diagnosen hypertyreos är det viktigt att du tar dina läkemedel enligt läkarens ordination och håller kontakt med sjukvården. I samband med graviditet, amning eller en planerad graviditet bör du alltid kontakta en läkare för rådgivning – då kan du behöva ändra din medicinering.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du upplever att du har varit ovanligt trött under en längre tid och dessutom har hjärtklappning och ökad puls. Det gäller även trötthet och svettningar eller viktnedgång utan tydlig orsak.

Sök vård om du behandlas för sköldkörtelsjukdom och snabbt går ner i vikt i kombination med trötthet, oro och hjärtklappning.

Sök vård om du misstänker att din sköldkörtel är svullen, förstorad och känns öm. Det gäller särskilt om du samtidigt har feber och ett försämrat allmäntillstånd.

Sök vård akut om du blir svullen i ansiktet. Har du hög feber och smärtor på halsen ska du också söka vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid hypotyreos. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid hypotyreos krävs en fysisk undersökning.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Vanliga patientfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

Hypotyreos HjärtklappningStrumaStressDepression och nedstämdhetUtmattningssyndromKlimakteriet