Ladda ned Ladda ned

Kolik

När spädbarn skriker otröstligt i flera timmar och flera gånger i veckan – utan någon tydlig förklaring – brukar det röra sig om kolik. Besvären återkommer gång på gång, ofta vid samma tid på dygnet. Spädbarnskolik är vanligast mellan två veckors och tre månaders ålder. Sedan brukar besvären försvinna.

Spädbarnskolik, som också kallas tremånaderskolik, drabbar upp till vart sjätte barn. Det är inte en sjukdom och det inte är farligt, men kolik kan vara nog så påfrestande för både barn och föräldrar.

Om friska spädbarn vid upprepade tillfällen skriker intensivt och ihållande kan det vara tecken på kolik. Barnet brukar ha svårt att ligga still, spänner sig i hela kroppen och drar ofta upp benen mot magen. Magsmärtor, gaser i magen eller svårighet att tömma tarmen kan vara andra symptom – kanske hör du ljud från magen som tyder på mag-tarmbesvär.

Forskningens definition av kolik är mer än tre timmars skrikande i mer än tre dagar per vecka hos ett annars friskt barn. Kolik börjar ofta redan när barnet bara är ett par veckor gammalt.

Tänk på att skrikperioder hos barn inte alltid beror på just kolik. Ibland kan det röra sig om exempelvis öroninflammation, ljumskbråck eller förstoppning.

Orsakerna till kolik är inte klarlagda, men forskning pågår och teorierna är många. Det kan till exempel bero på gaser i barnets mage, inte minst om barnet sväljer mycket luft i samband med matningen. Födoämnesallergi mot exempelvis komjölksprotein kan också vara en förklaring, liksom känslighet i mag-tarmkanalen.

Det finns ingen specifik behandling eller medicin för barn med kolik. Många studier har gjorts, men utan tydliga utfall eller säkra, allmängiltiga lösningar.

Som regel gäller det att metodiskt prova sig fram för att hitta en lösning. Det kan till exempel finnas anledning att se över barnens matningsvanor. Ibland kan receptfria läkemedel lindra besvär med gaser. Problemen brukar som regel gå över av sig själva vid tre till fem månaders ålder. I vissa fall kan det krävas en läkarundersökning för att utesluta allergi mot komjölksprotein – eller andra anledningar till barnets ihållande skrik.

Försök lära dig att känna igen mönster när barnet skriker. Om du inte ser någon tydlig koppling till att barnet behöver mat, närhet, byta blöja eller något annat vardagligt kan det ibland hjälpa att försöka få barnet att svälja mindre luft i samband med matning. Luft skapar gaser som kan leda till obehag och magsmärtor – det är därför små barn behöver rapa när de har ätit. Det kan också vara bra att se över matningsvanorna och hitta lugnande rutiner.

Kom ihåg att kolik inte är farligt för barnet. Det är däremot lätt att känna sig hjälplös och frustrerad som förälder – därför är det viktigt med avlastning och återhämtning, så att du själv orkar med.

Några goda råd som kan lindra besvären vid kolik:

  • Minimera mängden luft som barnet sväljer.
    Ammar du ska barnet helst ha hela vårtgården i munnen – då följer det med mindre luft ner i tarmarna. Kommer bröstmjölken fort kan du trycka ut lite mjölk först eller ta pauser under amningen. Matar du med nappflaska kan mindre hål i nappen vara en lösning. Försök få barnet att rapa.
  • Skapa en lugn och harmonisk miljö för barnet.
    Prova gärna spädbarnsmassage för att lindra kolik eller ett varmt bad i förebyggande syfte, just innan de tidpunkter som barnet brukar börja skrika. Vissa tycker att monotona ljud och vaggande rörelser kan hjälpa (till exempel motorljudet i bilen).
  • Uteslut komjölk.
    Viss forskning visar att reaktioner mot komjölksprotein kan vara en orsak till kolik. Om du ammar kan du själv undvika komjölk under en period för att se om det har någon effekt på ditt barn. Vid bröstmjölksersättning finns produkter som inte är baserade på komjölk.
  • Undvik själv koffein och viss mat.
    I samband med amning kan det hjälpa att själv undvika koffein, gasbildande mat och dryck.
  • Sluta röka.
    Rökning påverkar barnet negativt på flera sätt – kolik är inget undantag.

På apotek finns receptfria läkemedel och produkter som kan lindra vid gasbesvär, bland annat magdroppar.

Det kan vara svårt att tolka spädbarnets skrik. För att försäkra dig om att det handlar om just kolik, inte något annat, kan du behöva rådgöra med vården. Kontakta BVC om du känner dig osäker.

Om barnet skriker i intervaller eller under en stor del av dygnet bör du uppsöka en akutmottagning. Det gäller även om ditt barn verkar onormalt trött eller inte vill äta eller dricka.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid kolik. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Barnet kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att ditt barn behöver närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
30 september 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, leg. läkare, specialist i allmänmedicin