Ladda ned Ladda ned

Kolik – spädbarnskolik

När friska spädbarn skriker otröstligt i flera timmar och flera gånger i veckan – utan någon tydlig förklaring – brukar det röra sig om kolik. Det finns ingen självklar orsak till spädbarnskolik och därför behöver du ofta pröva dig fram för att försöka hitta en lösning. Besvären brukar försvinna av sig själva efter tre månaders ålder.

Kolik eller spädbarnskolik är vanligt hos små barn. Besvären börjar ibland redan vid två veckors ålder, men kallas ändå för tremånaderskolik i dagligt tal. Det är inte en sjukdom och det inte är farligt, men kolik kan vara mycket påfrestande för både barn och föräldrar.

Forskningens definition av kolik är mer än tre timmars skrikande i mer än tre dagar per vecka hos ett annars friskt barn.

Om friska spädbarn vid upprepade tillfällen skriker intensivt och ihållande kan det vara tecken på kolik. Skrikperioderna återkommer gång på gång, ofta vid samma tid på dygnet. Besvären brukar bli mer uttalade på kvällen.

Vid kolik brukar barnet ha svårt att ligga stilla, spänna sig i hela kroppen eller dra upp benen mot magen. Magsmärtor, gaser i magen eller problem att bajsa kan vara andra symptom – kanske hör du ljud från magen som tyder på mag-tarmbesvär.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att långvariga skrikperioder hos barn inte alltid beror på just kolik. Ibland kan det röra sig om exempelvis ljumskbråck, förstoppning, öroninflammation eller andra infektioner.

Orsakerna till kolik är inte klarlagda, men forskning pågår och det finns många olika teorier. Det kan till exempel bero på gaser i barnets mage, särskilt om barnet sväljer mycket luft i samband med matningen. Födoämnesallergi mot exempelvis komjölksprotein kan också vara en förklaring, liksom känslighet i mag-tarmkanalen.

Diagnosen spädbarnskolik brukar ställas om ett friskt barn skriker betydligt mer än vad du som förälder eller vårdnadshavare uppfattar som normalt. Innan diagnosen ställs är det viktigt att vara säker på att det inte finns någon annan tydlig förklaring till barnets skrikperioder. Därför kan en sjuksköterska eller läkare ibland behöva utesluta exempelvis allergi mot komjölksprotein eller andra mag-tarmbesvär.

Det finns ingen specifik behandling eller medicin för barn med kolik. Många studier har gjorts, men utan tydliga utfall eller säkra, allmängiltiga lösningar. Problemen brukar gå över av sig själva vid tre till fem månaders ålder, men under tiden gäller det ofta att metodiskt pröva olika sätt att lindra besvären.

Vid amning kan du till exempel försöka förändra din amningsteknik, så att barnet sväljer mindre luft under amningen. Vid flaskmatning kan barnet behöva en napp med mindre hål. Rådgör med en barnmorska eller sjuksköterska om du behöver hjälp, så att barnet hittar rätt sugteknik.

Ibland kan receptfria läkemedel lindra besvär i samband med kolik. Rådgör med en sjuksköterska eller läkare om vad som kan underlätta för just dig och ditt barn.

Försök att hitta mönster när barnet skriker. Ser du någon koppling till att barnet behöver mat, närhet, byta blöja eller något annat vardagligt? Kanske uppstår skrikperioderna i samband med något du själv har ätit eller druckit?

Om du inte upplever att det finns någon tydlig förklaring till besvären kan det ibland hjälpa att försöka få barnet att svälja mindre luft i samband med amning eller flaskmatning. Luft skapar gaser som kan leda till obehag och magsmärtor – det är därför små barn ofta behöver rapa när de har ätit. Det kan också vara bra att se över matningsvanorna och hitta lugnande rutiner.

Kom ihåg att kolik inte är farligt för barnet. Det är däremot lätt att känna sig hjälplös och frustrerad som förälder. Därför är det viktigt med avlastning och återhämtning, så att du själv orkar med. Vänd dig gärna till sjukvården för råd och stöd.

Några goda råd som kan lindra besvären vid kolik:

  • Minimera mängden luft som barnet sväljer
    Vid amning är det viktigt att barnet har ett bra tag om bröstet, så att en stor del av vårtgården kommer in i munnen. Då följer det med mindre luft ner i tarmarna. Om din bröstmjölk kommer fort kan du trycka ut lite mjölk först eller ta pauser under amningen. Matar du med nappflaska kan mindre hål i nappen vara en lösning. Det är också bra att försöka få barnet att rapa efter matningen, så att gaserna kommer ut ur magen.
  • Skapa en lugn miljö
    Prova gärna spädbarnsmassage för att lindra kolik eller ett varmt bad i förebyggande syfte, just innan de tidpunkter som barnet brukar börja skrika. Vissa tycker att monotona ljud och vaggande rörelser kan hjälpa, till exempel motorljudet i bilen.
  • Uteslut komjölk
    Viss forskning visar att reaktioner mot komjölksprotein kan vara en orsak till kolik. Om du ammar kan du själv undvika komjölk under en period för att se om det har någon effekt på ditt barn. Vid bröstmjölksersättning finns produkter som inte är baserade på komjölk. Utvärdera med BVC så kan ni tillsammans avgöra om du bör fortsätta att undvika komjölk.
  • Undvik själv koffein och viss mat
    I samband med amning kan det hjälpa att själv undvika koffein, gasbildande mat och dryck. Prova under en period och se om det hjälper.
  • Undvik rökning
    Rökning påverkar barnet negativt på flera sätt – kolik är inget undantag.

På apotek finns receptfria läkemedel och produkter som kan lindra vid gasbesvär, bland annat magdroppar. Det finns även så kallade pysventiler som försiktigt kan föras upp rektalt – det kan hjälpa vid gasproblem.

Det kan vara svårt att tolka spädbarnets skrik. Rådgör med sjukvården för att försäkra dig om att det handlar om just kolik. Kontakta BVC om du känner dig osäker.

Sök vård om barnet utöver skrikperioderna även har andra symptom, exempelvis eksem, eller om skrikperioderna debuterar efter fyra månaders ålder.

Sök vård akut om barnet skriker i intervaller eller under en stor del av dygnet. Det gäller även om barnet har blod i avföringen, kraftiga kräkningar eller magsmärtor. Om barnet verkar onormalt trött eller inte vill äta eller dricka ska du också söka vård akut.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid kolik. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Barnet kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Du kan även vända dig till oss för att få hjälp vid amning. Vi har sjuksköterskor som är särskilt utbildade för att hjälpa dig som har amningsbesvär eller frågor som rör amning.

Tänk på att ditt barn behöver närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
6 okt 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin
Elisabeth Rosén, legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik