Ladda ned Ladda ned

Springmask

Springmask är en ofarlig men mycket smittsam maskinfektion som främst drabbar barn. Typiska symptom är klåda runt ändtarmsöppningen, framförallt på kvällen och natten. För att bli av med springmask krävs noggrann hygien under minst ett par veckors tid. Det är särskilt viktigt att tvätta händerna ofta för att inte föra smittan vidare. Ibland behövs läkemedelsbehandling.

Springmask brukar i vardagligt tal kallas för ”mask i magen”. Ofta är det barn som smittas av infektionen när de har fått maskägg på händerna och sedan stoppar fingrarna i munnen. 10–30 procent av alla förskolebarn får springmask någon gång, men du som vuxen kan också drabbas.

Springmaskens ägg finns i exempelvis damm, textilier och i pälsen på husdjur. Djur kan inte smittas, men äggen kan fastna i pälsen. Äggen är svåra att upptäcka, men ibland kan du se vita, millimeterstora prickar.

Om springmaskens ägg kommer in i munnen utvecklas de så småningom till larver och mask i magen och tarmen. De lägger sedan nya ägg vid ändtarmsöppningen innan de dör. Ibland följer maskarna med i avföringen. Du kan se dem med blotta ögat – springmaskarna är gulvita, tunna och 5–13 millimeter långa. Antalet springmaskar kan variera stort under en infektion, från några få till flera hundra.

Springmask ger inte alltid tydliga symptom. Du kan vara smittad utan att känna av några besvär. Om du får symptom brukar det klia i stjärten och bli rött runt ändtarmsöppningen där masken lägger sina ägg. Klådan är ofta värre på kvällen och natten – då är masken som mest aktiv och den trivs i en varm säng. Eftersom slidöppningen sitter nära ändtarmsöppningen kan springmasken orsaka både klåda och svullnad även där.

Barn som får springmask har ofta svårt att sova. Små barn kan visa att de har besvär genom att sparka med benen eller glida runt på stjärten.

Vanliga symptom:

  • klåda och rodnad runt ändtarmsöppningen
  • klåda och svullnad runt slidöppningen
  • små, gulvita maskar kring ändtarmsöppningen eller i avföringen.

Andra tänkbara förklaringar

Klåda runt ändtarmen beror inte alltid på just springmask. Det finns andra typer av maskinfektioner som orsakas av exempelvis spolmask, piskmask eller hakmask.

Om du inte ser någon mask kan det istället röra sig om eksem, svampinfektion, sprickor i ändtarmsöppningen eller hemorrojder. Skabb är en liten spindelliknande parasit som kryper in i huden. Den kan sätta sig var som helst – ofta på handleden, mellan fingrar eller tår och ibland även i stjärten.

Springmask sprids via maskens ägg. Äggen kan till exempel fastna på fingrar, leksaker, textilier, damm eller i pälsen hos djur. Om du får in äggen i munnen utvecklas de till maskar.

Livscykeln hos en springmask från ägg till vuxen mask kan pågå långt över en månad. Äggen kan överleva utanför kroppen i flera veckor. När äggen kommer in i munnen utvecklas de sedan under 3–4 veckor till vuxna maskar i mag-tarmkanalen. Springmasken lägger sedan nya ägg runt ändtarmsöppningen innan den dör.

Barn med springmask kan smitta sig själva igen om de kliar sig i stjärten och sedan stoppar fingrarna i munnen.

Springmask brukar synas runt ändtarmsöppningen, men om du är osäker kan ett så kallat tejpprov från ändtarmsområdet säkerställa diagnosen.

Springmask behandlas främst genom noggrann hygien. Det är till exempel viktigt att tvätta händerna, men också att hålla rent i hemmet och tvätta textilier för att avlägsna ägg och maskar. I andra hand kan infektionen behandlas med läkemedel som oskadliggör maskar och larver inom några dygn. Behandlingen upprepas som regel efter två veckor eftersom medicin mot springmask bara påverkar larver och maskar – äggen kan överleva ytterligare 2–3 veckor.

Eftersom klåda i ändtarmen ibland kan ha andra förklaringar ska du bara behandlas med läkemedel mot springmask om du själv har sett mask eller om prover som analyseras i mikroskop visar att det finns ägg eller mask. Ibland finns det anledning att behandla även andra personer som bor i samma hushåll – det gäller som regel andra barn som har symptom.

Var uppmärksam på symptom som kan vara tecken på springmask, särskilt hos barn. Vuxna kan också få springmask, men det är inte lika vanligt eftersom vuxna brukar ha bättre handhygien.

Om ditt barn tycker att det kliar i rumpan eller kanske själv säger att det har mask i rumpan kan du börja med att titta kring ändtarmsöppningen – då kan du ibland se de trådtunna maskarna. Springmask kan även synas i avföringen.

Om du inte ser någon mask kan du göra ett så kallat tejpprov. Då fäster du en tejpbit mot ändtarmsöppningen där eventuella ägg eller maskar fastnar. Sedan flyttar du tejpen till en liten glasskiva. Lämna provet på exempelvis en vårdcentral samma dag – analys i mikroskop visar om det rör sig om just springmask. Prata med din vårdgivare först, så kan ni tillsammans bestämma när och hur du ska göra ett tejpprov.

Springmask behandlas främst genom att tvätta händerna ofta och vara noggrann med hygienen i bostaden. Det gäller att få bort både maskar och ägg. Tvätta exempelvis handdukar, sängkläder och underkläder i 60 grader eftersom äggen kan överleva i kallare temperaturer.

Gör så här för att minska smittrisken:

  • tvätta händerna ofta med flytande tvål och torka med pappershandduk
  • ha kortklippta naglar
  • sov med pyjamasbyxor
  • byt underbyxor och pyjamasbyxor varje dag
  • byt sängkläder och handdukar varje dag
  • byt och tvätta barnets kläder när det kommer hem från skola och förskola
  • dammsug och dammtorka, framför allt i badrum och sovrum
  • rengör toalett och handfat varje dag
  • tvätta textilier och gosedjur i 60 grader
  • tvätta eventuella husdjur eftersom äggen kan finnas i pälsen.

Barn med springmask måste inte stanna hemma från förskolan eller skolan. Däremot kan vissa kommuner och förskolor ha egna riktlinjer vid springmask. Berätta gärna för personalen på exempelvis förskolan om ditt barn har springmask, så att även andra kan vara uppmärksamma på eventuella symptom.

Om ditt barn har mask och är under två år eller väger mindre än 10 kilo bör du kontakta sjukvården.

Har du eller ditt barn besvär som inte försvinner, trots noggrann hygien, bör du söka vård. Det gäller även vid upprepade springmaskinfektioner – eller om du har sett maskar med annat utseende.

Sök alltid vård om du eller ditt barn har slem eller blod i avföringen, med eller utan symptom på springmask.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp med springmask. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på ditt eller barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
14 maj 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin