Ladda ned Ladda ned

Eksem

Eksem är en vanlig hudreaktion som beror på en inflammation i hudens yttersta lager. Typiska symptom är röd, fjällande och kliande hud. Besvären orsakas av torr och skadad hud, allergier eller hudirriterande ämnen. Eksem behandlas främst med mjukgörande salva och kortisonsalva.

Eksem förekommer i alla åldrar och drabbar ungefär 20 procent av befolkningen. Besvären är särskilt vanliga hos barn. Eksem orsakas av en mängd olika faktorer, ser olika ut och sitter på olika delar av kroppen. De kan vara allergiska eller icke-allergiska, tillfälliga eller återkommande. Eksem kan orsaka klåda på kroppen, men smittar inte.

Gemensamt för alla eksem är att hudens översta lager är känsligare än normalt och har skadats av exempelvis uttorkning eller allergiframkallande ämnen. Det innebär att hudens naturliga skyddsbarriär är försvagad och därför inte lika motståndskraftig mot exempelvis infektioner.

Eksem kan sitta var som helst på kroppen, till exempel på händer, fötter och i böjveck. De kännetecknas av röd och torr hud som kan fjälla och klia. Ibland bildas små knottror eller blåsor som kan vätska sig och bilda sårskorpor. Om du kliar på dina eksem kan du få små sår som blöder. Eksem kan även orsaka sprickor i huden.

Vanliga eksem och typiska symptom:

  • atopiskt eksem – knottriga, fjällande och kliande utslag som är vanligast hos små barn i böjveck och på kinder, kallas ofta även böjveckseksem eller barneksem
  • kontakteksem – röd och kliande hud med vätskefyllda blåsor som beror på en allergisk reaktion vid kontakt med exempelvis nickel eller latex
  • handeksem – röd och kliande hud som ofta är en följd av att huden skadats av exempelvis vatten eller kyla, eksemen sitter på händerna och är vanligast hos kvinnor
  • mynteksem – röda, kliande och fjällande fläckar stora som mynt, sitter ofta på armarna eller benen och är vanligast hos män över 50 år, kallas även nummulärt eksem
  • underbenseksem – kliande och lätt fjällande utslag som är vanligast hos äldre personer i samband med åderbråck och bensår, kallas även hypostatiskt eksem.

Mjälleksem orsakas av svamp och ger röd, torr hud som fjällar och ibland kan klia. De sitter ofta vid talgkörtlarna i hårbotten eller kring öronen, i ögonbrynen och på bröstet. Skorv är en sorts mjälleksem hos spädbarn som också brukar sitta i hårbotten och kännetecknas av röd och torr hud med gulbruna, feta fjäll som ibland kan klia.

Andra tänkbara förklaringar

Röda, kliande utslag beror inte alltid på eksem utan kan även orsakas av exempelvis medaljongsjuka, skabb, födelsemärken, svamp eller läkemedel. Andra förklaringar kan vara nässelutslag, värmeutslag, stressutslag, höstblåsor eller psoriasis.

Ibland kan allvarliga sjukdomar ligga bakom hudreaktionen.

Eksem är en inflammation i huden som ofta beror på att hudens naturliga skyddsbarriär av fukt och fett är försvagad eller har blivit skadad av uttorkning. Du kan även få eksem om huden utsätts för irriterande ämnen, till exempel starka rengöringsmedel, eller om du är allergisk mot exempelvis nickel eller latex.

Miljöfaktorer kan skapa en större sårbarhet för eksem och även genetiska faktorer spelar in – risken att få eksem ökar om nära släktingar har samma besvär.

Faktorer som kan orsaka eller förvärra eksem:

  • vatten
  • kemikalier
  • allergiframkallande ämnen som nickel, krom, latex, gummi eller kolofonium som bland annat finns i tejp och plåster
  • kallt eller torrt klimat
  • stress och sömnproblem
  • infektioner och olika sjukdomar.

Eksem behandlas genom att dämpa inflammationen och göra huden hel och elastisk igen. Först och främst gäller det att undvika uttorkande och allergiframkallande ämnen som kan förvärra inflammationen. Huden behöver hållas torr och behandlas med mjukgörande salva, ofta i kombination med kortisonsalva.

Vid svåra eksem kan du behöva göra en allergiutredning med blodprover och så kallat pricktest som fastställer orsaken till dina besvär. Infekterade eksem kan ibland behöva analyseras med hjälp av odling. Olika typer av eksem kräver olika behandling – du kan få läkemedel på recept och vissa besvär kan lindras med hjälp av ljusbehandling.

Om du har besvär med eksem kan du ofta lindra symptomen genom att smörja in huden med mjukgörande salva. När huden får fukt blir den mer elastisk och skadas inte lika lätt. Om du är allergisk ska du försöka undvika ämnen och situationer som orsakar din allergi.

På apotek finns receptfri kortisonsalva som kan lindra klåda och dämpa inflammationen. Men tänk på att kortison inte bör användas av barn under två år utan läkares rekommendation.

Så här kan du lindra dina besvär:

  • smörj in huden regelbundet – mjukgörande salva skyddar känslig hy
  • duscha och bada inte för ofta – vatten torkar ut huden
  • försök att inte klia – det förvärrar besvären och vid sårbildning kan bakterier orsaka en infektion
  • undvik vanlig tvål – använd gärna hudolja vid dusch och bad
  • välj oparfymerade tvättmedel och undvik sköljmedel
  • diska med diskhandskar – då skyddar du händerna från både vatten och diskmedel
  • bär hudvänliga material närmast kroppen – ylle och syntet irriterar mer än exempelvis bomull, silke och bambu
  • ha inte för varmt inomhus och sov gärna i ett svalt rum – uppvärmning under vintern minskar luftfuktigheten och kan förvärra besvären
  • använd gärna bomullsvantar på natten för att hålla händerna torra, mjuka och samtidigt undvika att klia.

Om du har stora besvär med eksem och receptfri kortisonsalva inte hjälper bör du vända dig till sjukvården. Har du eksem som sprider sig eller börjar se annorlunda ut, till exempel vätskar, bör du också söka vård.

Sök vård direkt om du får eksem som blossar upp plötsligt, till exempel i samband med en infektion.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp med eksem. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
23 jan 2020
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin