Kry-logo
Ladda ned

OPINION

Svar till ledare i Dagens Nyheter

Senast uppdaterad:
mån 1 feb. 2021
Klart som korvspad att vi kommer fortsätta sätta patienten i första rummet.

På ledarplats den 28/1 2021 ifrågasätter DN Krys tilltänkta köp av MedHelp, som idag är den aktör som driftar 1177 Vårdguiden på telefon i Region Stockholm. Ledarsidan sår misstankar om att avtal inte skulle hållas och att det finns ett egenvärde i att denna del av hälso- och sjukvården bedrivs i offentlig regi, trots att alla resultat beträffande kvalitet, tillgänglighet och kostnad visar på motsatsen.

Låt oss först och främst vara tydliga med faktum: 1177 Vårdguiden på telefon i Region Stockholm sköts redan idag, sedan 20 år tillbaka i tiden, av ett privat företag (MedHelp AB) på uppdrag av Region Stockholm. Det är alltså inte tal om att Krys köp av MedHelp AB skulle utgöra en övergång från offentlig drift till privat. Varför någon vill motsätta sig en enskild ägare och inte den andre lämnar stora frågetecken då de juridiska grunderna i avtalet är samma oavsett om det är Kry eller MedHelp som sköter uppdraget.

Det finns flera andra privata vårdgivare inom regionen som redan idag har uppdrag som innebär att de ger vård på olika vårdnivåer, som står för både primärvård och specialistvård. Enligt den logik som vänds emot Kry och 1177s telefontjänst så skulle då vårdcentraler ha incitament att skapa remisser som driver specialistvård. Ska vårdgivare tillåtas vara verksamma på flera vårdnivåer eller inte? Eller ska olika regler gälla för olika företag, beroende på politikers känsla just för tillfället?

Kry var först att på allvar digitalisera den svenska primärvården. Det har av många beskrivits som helt nödvändigt och tveklöst något som inte hade kommit till stånd om det inte funnit en stark kraft utanför det gamla landstingssystemet. Kry har ingen dold agenda. Det avtal som MedHelp genom upphandling har med Region Stockholm reglerar tydligt hur tjänsten ska erbjudas: neutralt och inte på något sätt gynna eller missgynna någon vårdgivare och hänvisning sker endast till "vårdnivå", aldrig till enskild vårdgivare. Skulle en ägare försöka styra patienter mot enskilda vårdinrättningar bryter det mot regelverket och avtalet kan hävas.

DNs ledarsida menar även att Stockholmspolitikerna bör överväga att följa Värmland och Sörmland som valt att driva 1177 i egen regi. Om stockholmarna vill att vart tredje samtal inte besvaras alls, eller att de som får svar har väntat i genomsnitt 30-40 minuter i telefon istället för 3 minuter så är det en väg att gå. För värmlänningar och sörmlänningar ser verkligheten ut så idag, dessutom är det dubbelt så dyrt för dem som skattebetalare. Det har bland andra Sveriges Radio uppmärksammat. Driften som är upphandlad i Region Stockholm och sköts av MedHelp står sig exceptionellt bra jämfört med den drift som sköts av regionerna själva och det är något Kry vill upprätthålla och vidareutveckla.

DN hänvisar även till en artikel i SVT avseende att andelen hänvisade till akutmottagningen minskat med 5 procent, dock baserad på felaktig data. Artikeln utgår från antal patienter som hänvisats till akutmottagningen. Det som inte nämns är att den första månaden som Värmland hanterade tjänsten i egen regi så besvarades ca 9 400 samtal. Om man jämför det med samma period året innan, då MedHelp hanterade tjänsten, så besvarades 15 300 samtal. Nästan 6 000 fler samtal som fick svar tack vare en bättre tillgänglighet. Det kan förklara att fler sett till antal då hänvisades till akutmottagningen. En sämre tillgängligheten leder oavkortat till att vårdsökande ger upp sina försök att nå 1177 och istället söker sig vidare själva i vården utan hänvisning. Frustrationen över långa kötider rapporterade bland andra SVT om.

Efter den senaste tidens debatt kan vi konstatera att det uppstått en solklar konflikt mellan fakta och åsikter. Både integriteten av MedHelps sjuksköterskor och Kry har ifrågasatts. Även lösningsorienterade insatser ifrågasätts. Kry och MedHelp är stolta över att i ett krisläge när pandemin härjade under våren 2020 vara en del av lösningen för att avlasta andra delar av sjukvården. Kry kunde snabbt på uppdrag av Region Stockholm genomföra många fler digitala vårdbesök för att undvika en ökad smittspridning. Vi har tagit, och vi kommer fortsätta ta, ansvar för primärvården.

Digitaliseringen kan möjliggöra vårdutveckling med arbetssätt som gör att rätt vård ges till rätt patient i rätt tid - och därmed sparar viktiga resurser till de patienter som har mest komplexa vårdbehov. Kry har för avsikt att fortsätta gå i bräschen för en hälso- och sjukvård som istället för att värna systemen främst, väljer att sätta patienten i första rummet.

Erik Hjelmstedt, Sverigechef på Kry Tobias Ekros, VD MedHelp Group

Senast uppdaterad:

Fler artiklar

CEO Johannes Schildt
Opinion – 13 juni 2019 
SKLs beslut skadar vårdens tillgänglighet och utveckling
SKL:s beslut, fattat den 14/6, om att sänka ersättningen för den nationellt tillgängliga digitala vården går i rakt motsatt riktning från den utveckling Sveriges hälso- och sjukvård behöver. En sänkning innebär konkret att vidare investeringar i den digitala vårdens utveckling i Sverige riskerar att utebli. På kort sikt försvåras möjligheterna att erbjuda såväl läkarvård som psykologisk behandling med god tillgänglighet även kvällar och helger. På lång sikt riskerar vidare satsningar på digitala vårdalternativ för exempelvis kroniker bromsas och tillgängligheten i glesbygdsregioner minska. För att gemensamt lösa vårdens utmaningar som bristande finansiering, ändrad demografi och kompetensförsörjning krävs innovation och investeringar för en ökad digitalisering. På kort tid har möjligheten att bedriva digital vård nationellt gjort vården tillgänglig för patienter i hela landet på lika villkor. Idag kan man möta KRYs läkare, psykologer och sjuksköterskor alla dagar i veckan, kvällar, nätter och helger, oavsett var i landet man bor. Fokus framöver bör vara på hur vi tillsammans löser vårdens stora utmaningar genom nya, långsiktiga och moderna modeller, inte hur man kan skapar hinder för de aktörer som idag driver innovation och investeringar för framtidens hälso- och sjukvård. I det arbetet kommer KRY fortsatt att vara en aktiv partner. – Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin växer och behoven av att fånga upp barn och unga med psykisk ohälsa i ett tidigt skede ökar. Då är det anmärkningsvärt att sjukvårdspolitiker tar ett beslut som motverkar det vi alla vill, nämligen större tillgänglighet till psykologisk behandling för barn- och ungdomar i hela landet, säger Martin Forster, fil dr, utvecklingsansvarig för barnpsykologi på KRY. – Signalen är tydlig. Digitaliseringen är inte önskvärd. Sverige ställer sig frivilligt vid sidan av när våra Europeiska grannar springer före och investerar för framtiden. Menar Sveriges beslutsfattare allvar med visionen om att vara världens ledande e-hälsonation 2025, behöver vi en politik som uppmuntrar utvecklingen snarare än direkt bromsar de aktörer som hittills med framgång verkat i den riktningen, säger Johannes Schildt, VD på KRY.
Opinion – 1 feb. 2018 
Digital vård kan ersätta besök på vårdcentraler
Möjligheten att träffa läkare via video i mobilen är ett mycket välkommet sätt för vården att möta patienterna på. Nu är det möjligt att träffa en läkare utan långa väntetider, oavsett var man befinner sig eller om det är på obekväm arbetstid. Detta är det första steget på ett paradigmskifte i vården. Istället för att patienten måste göra sig tillgänglig när det passar vårdsystemet så gör vi nu vården tillgänglig när det passar patienten. Det är en stor frihetsreform som långsiktigt kommer att bidra till högre tillgänglighet och en mer jämlik vård. Responsen hos patienterna har hittills varit fantastisk. Med generösare öppettider, möjlighet att utvärdera sin patientupplevelse, tillgång till patientsupport och ett bättre patientbemötande har vi ett genomsnittsbetyg på 4,7 av 5. Digital vård i stor skala är relativt nytt och det är inte så konstigt att det uppstår frågor kring hur vi arbetar (även om vård via video har existerat i årtionden). Mycket handlar nämligen om okunskap. Vi välkomnar därför en dialog med våra kollegor på husläkarmottagningen Johannes i Stockholm som i en artikel den 1 februari uttryckte kritiska åsikter om vår typ av verksamhet. För detta är inte fråga om någon sorts telefonrådgivning. Vårt system innehåller både digital triagering och en digital anamnesupptagning. Vi har en sammanhållen journalföring och tillgång till det nationella läkemedelsregistret. Ett videomöte innebär också möjlighet till bedömning av allmäntillstånd och medicinsk bedömning. Vi beräknar att vi idag kan hantera ca 60 procent av alla de besök som sker på en vårdcentral. Om vi inte kan ta hand om en patient refererar vi dem till en annan vårdnivå utan att ta betalt. Vård via video är alltså till stora delar ett fullgott substitut till ett möte på en vårdcentral. I och med att vi arbetar digitalt kan vi också i realtid mäta följsamheten till medicinska riktlinjer och förskrivningsrekommendationer. Det är en av anledningarna till att vår antibiotikaförskrivning ligger mycket bra till i förhållande till Stramas rekommendationer. Läkemedelsgenomgångar, som våra kollegor använde som exempel, är något som med fördel kan utföras digitalt. För samhället skulle en läkemedelsgenomgång som utfördes på KRY kosta 650 kr till skillnad från de 760 kr plus årlig listningsersättning som det kostar att få den utförd på en vårdcentral i Stockholm idag (SKL beräknar att ett genomsnittligt besök i primärvården kostar samhället 1700 kr). Enligt OECD uppstår 30 procent av besöken på akuten i Sverige på grund av att primärvården inte varit tillgänglig. Hela 55 procent av alla barn som hamnar på akuten skulle kunna tas om hand i primärvården. Ett öppenvårdsbesök på akuten kostar samhället ca 3000 kr. Det finns alltså mycket att spara för samhället om fler väljer att träffa vården digitalt. Ju fler vårdärenden som hanteras digitalt desto mer tid och resurser frigörs på fysiska vårdmottagningar så att de som verkligen har behov av det får tid och möjlighet till en fysisk undersökning. Vårdköerna i Sverige är bland de längsta i Europa och många människor får inte den vård de behöver. Riksrevisionen beräknar att det år 2030 saknas 200 miljarder inom svensk välfärd om vi ska ha samma personaltäthet. Därför är det oerhört viktigt att vi börjar titta på vad vi skulle kunna göra annorlunda med ökad eller bibehållen kvalitet. I det arbetet kommer digital vård att vara en självklar del av lösningen. Johan Flodin Medicinskt ansvarig läkare, KRY Joakim Röstlund Specialist i allmänmedicin, KRY