Kolik – spädbarnskolik

Vad är kolik?

Forskningens definition av kolik är mer än tre timmars skrikande i mer än tre dagar per vecka hos ett annars friskt barn. 

Kolik eller spädbarnskolik är vanligt hos små barn. Besvären börjar ibland redan vid två veckors ålder, men kallas ändå för tremånaderskolik i dagligt tal. Det är inte en sjukdom och det är inte farligt, men kolik kan vara mycket påfrestande och orsaka stress hos både barn och föräldrar.

Symptom vid kolik

Om friska spädbarn vid upprepade tillfällen skriker intensivt och ihållande kan det vara tecken på kolik. Typiska symptom är längre skrikattacker som återkommer gång på gång, ofta vid samma tid på dygnet – det är till exempel vanligt att din bebis gråter och skriker extra mycket på kvällen. 

Vid kolik brukar din bebis ha svårt att ligga stilla och spänner sig i hela kroppen eller drar upp benen mot magen. Magsmärtor, gaser i magen eller problem att bajsa kan vara andra symptom – kanske hör du ljud från magen som tyder på mag-tarmbesvär.

Andra tänkbara förklaringar

Tänk på att långvariga skrikperioder hos barn inte alltid beror på just kolik. Ibland kan det röra sig om exempelvis ljumskbråck, förstoppning, öroninflammation hos barn eller andra infektioner.

Om du undrar om det rör sig om kvällsoro, magknip eller kolik brukar oro och magbesvär vara mer kortvariga och återkommer inte med samma intensitet och otröstlighet.

Orsaker till kolik

Det finns ingen självklar orsak till kolik hos nyfödda och spädbarn, men forskning pågår och det finns många olika teorier. Det kan till exempel bero på gaser, särskilt om barnet sväljer mycket luft i samband med matningen. Födoämnesallergi mot exempelvis komjölksprotein kan också vara en förklaring. Besvär eller känslighet i mag-tarmkanalen är andra tänkbara orsaker.

Behandling vid kolik

Diagnosen spädbarnskolik brukar ställas om ett friskt barn skriker betydligt mer än vad du som förälder eller vårdnadshavare uppfattar som normalt. Innan diagnosen ställs är det viktigt att vara säker på att det inte finns någon annan tydlig förklaring till barnets skrikperioder. Därför kan en sjuksköterska eller läkare ibland behöva utesluta exempelvis allergi mot komjölksprotein eller andra mag-tarmbesvär.

Det finns ingen specifik behandling eller medicinering för barn med kolik. Många studier har gjorts, men utan tydliga utfall eller säkra, allmängiltiga lösningar. Problemen brukar gå över av sig själva vid tre till fem månaders ålder, men under tiden gäller det ofta att metodiskt pröva olika sätt att lindra besvären.

Vid amning kan du till exempel försöka förändra din amningsteknik, så att barnet sväljer mindre luft under amningen. Vid flaskmatning kan barnet behöva en napp med mindre hål. Rådgör med en barnmorska eller sjuksköterska om du behöver hjälp, så att barnet hittar rätt sugteknik.

Ibland kan receptfria läkemedel ge viss lindring i samband med kolik. Rådgör med en sjuksköterska eller läkare om vad som kan underlätta för just din bebis vid kolik.

Vad kan jag göra själv?

Försök att hitta mönster när din baby skriker. Ser du någon koppling till att barnet behöver mat, närhet, byta blöja eller något annat vardagligt? Kanske uppstår skrikperioderna i samband med något du själv har ätit eller druckit? 

Om du inte upplever att det finns någon tydlig förklaring till koliken kan det ibland hjälpa att försöka få barnet att svälja mindre luft i samband med amning eller flaskmatning. Luft skapar gaser som kan leda till obehag och magknip – det är därför små barn ofta behöver rapa när de har ätit. Det kan också vara bra att se över matningsvanorna och hitta lugnande rutiner och tekniker, gärna med rogivande massage i en lugn miljö.

Kom ihåg att kolik hos barn inte är farligt. Det är däremot lätt att känna sig hjälplös och frustrerad som förälder – inte minst på grund av sömnproblem och oro över barnets välmående. Därför är det viktigt med avlastning och återhämtning, så att du själv orkar med. Vänd dig gärna till sjukvården för råd och stöd.

 Några goda råd som kan lindra besvären vid kolik:

• Minimera mängden luft som barnet sväljer

Vid kolik hos ammande barn är det viktigt att barnet har ett bra tag om bröstet, så att en stor del av vårtgården kommer in i munnen. Då följer det med mindre luft ner i tarmarna. Om din bröstmjölk kommer fort kan du trycka ut lite mjölk först eller ta pauser under amningen. Vid kolik hos flaskmatade barn kan mindre hål i nappen vara en lösning. Det är också bra att försöka få barnet att rapa efter matningen, så att barnets gaser kommer ut ur magen.

• Skapa en lugn miljö

Prova gärna spädbarnsmassage för att lindra kolik eller ett varmt bad i förebyggande syfte, just innan de tidpunkter som barnet brukar börja skrika. Vissa tycker att monotona ljud och vaggande rörelser kan hjälpa en otröstlig bebis, till exempel motorljudet i bilen.

• Undvik själv koffein och viss mat

I samband med amning kan det hjälpa att själv undvika koffein, gasbildande mat och dryck. Ibland kan kolik vara kopplad till förändringar i din kost. Prova dig fram under en period och se om det hjälper.

• Undvik rökning

Rökning i omgivningen påverkar barnet negativt på flera sätt – kolik är inget undantag.

Om du misstänker att barnet reagerar på att du själv dricker komjölk när du ammar kan det finnas anledning att du undviker komjölk som kan orsaka reaktioner mot komjölksprotein. Rådgör och utvärdera tillsammans med BVC.

På apotek finns receptfria läkemedel och produkter som kan lindra vid gasbesvär hos små barn. Medicin i form av droppar för magproblem kan till exempel hjälpa mot kolik. Det finns även så kallade pysventiler som försiktigt kan föras upp rektalt – det kan hjälpa vid gasproblem.  

När bör jag söka vård?

Det kan vara svårt att tolka spädbarnets skrik. Rådgör med sjukvården för att försäkra dig om att det handlar om just kolik. Kontakta BVC om du känner dig osäker.

Sök vård om barnet utöver skrikperioderna även har andra symptom, exempelvis eksem, eller om skrikperioderna debuterar efter fyra månaders ålder.

Sök vård akut om barnet skriker i intervaller eller under en stor del av dygnet. Det gäller även om barnet har blod i avföringen, kraftiga kräkningar eller magsmärtor. Om barnet verkar onormalt trött eller inte vill äta eller dricka ska du också söka vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid kolik. Vi gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Barnet kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. 

Tänk på att ditt barn behöver närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.