Ladda ned Ladda ned

Kärlkramp

Kärlkramp ger en tryckande smärta över bröstet. Smärtorna är inte konstanta utan kommer i attacker som är ungefär tio minuter långa. Attackerna kommer ofta i samband med fysisk ansträngning, starka känslor, stress och kallt väder. Det är viktigt med tidiga förebyggande insatser för att på sikt minska risken att få kärlkramp, hjärt- och kärlsjukdom. Läs mer om kärlkramp här.

Kärlkramp ger attacker med bröstsmärtor. Attackerna uppstår ofta vid ansträngning, kallt väder, starka känslor och stress. Hjärtat behöver då mer syre för att kunna arbeta optimalt, men får det inte. Smärtan vid ett anfall ger med sig snabbt och försvinner efter några minuters vila eller efter intag av läkemedel.

Smärtan vid kärlkramp känns:

  • sammandragande
  • som ett tryck eller en varm känsla över bröstet
  • som ett åtstramande band över bröstkorgen.

Smärtan kan också stråla ut från bröstet mot käke, hals, rygg, axlar och armar. Vid en attack kan du också känna dig andfådd, illamående och få ångest.

Kärlkramp beror på att hjärtat inte får tillräckligt med syre. Någonstans i ett eller flera av hjärtats kranskärl finns det en förträngning som gör att blodet – som bär med sig syre – inte rinner igenom tillräckligt snabbt. När hjärtat, precis som andra muskler, inte får tillräckligt med syre reagerar det med smärta.

Det finns vissa faktorer som ökar risken för kärlkramp. De är bland annat diabetes, högt blodtryck, högt kolesterolvärde, hög ålder och ärftlighet.

För att undvika att kranskärlen blir tilltäppta – åderförkalkade över tid bör du:

  • motionera regelbundet
  • sluta röka
  • äta hälsosam mat, vilket gör att kolesterolvärdet hålls på en låg och stabil nivå.

Behandling av kärlkramp syftar till att lindra smärta och förebygga hjärtinfarkt. Kärlkramp innebär att det finns en tillfällig blockering i något av hjärtats kranskärl. Blockeringen är övergående och ger inte syrebrist med skador i hjärtmuskeln – som hjärtinfarkt gör.

Olika typer av läkemedel används vid kärlkramp. De som kallas betablockerare eller kalciumflödeshämmare tas förebyggande. Nitroglycerin lindrar smärtorna. Kolesterolsänkande mediciner minskar risken för hjärtinfarkt genom att hejda åderförkalkning i blodkärlen. Det finns också läkemedel som minskar risken för hjärtinfarkt genom att tunna ut blodet. Det är viktigt att ta läkemedlen som du är ordinerad för att må bra.

Om läkemedlen inte hjälper eller om risken för hjärtinfarkt är hög kan det vara aktuellt med ett ingrepp, som ballongvidgning eller bypass-operation.

Sök vård akut om du:

  • har ont i bröstet och samtidigt är andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag
  • känner en obehaglig känsla i bröstet i mer än en kvart och som inte har en naturlig förklaring
  • känner stark, tryckande smärta i bröstet.

KRY kan inte hjälpa till vid kärlkramp. Vänd dig till din ordinarie vårdgivare.

Senast uppdaterad:
19 mars 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin