Kry-logo
Starta appen
Kry-logo

Lunginflammation – pneumoni

Lunginflammation är en infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier eller virus. Hosta, andfåddhet och feber är vanliga symptom. En bakteriell lunginflammation behandlas med antibiotika. Om sjukdomen beror på virus brukar den läka av sig själv. Äldre, sjukliga personer och personer som har andra sjukdomar måste ofta vårdas på sjukhus.

Vad är lunginflammation?

Lunginflammation, som heter pneumoni på läkarspråk, drabbar ungefär 1 av 100 personer varje år. Sjukdomen är en nedre luftvägsinfektion som orsakas av antingen virus eller bakterier. En lunginflammation kan drabba ena lungan eller vara dubbelsidig.

De flesta blir helt friska inom en månad. Äldre personer och små barn är mer sårbara för lunginflammation än andra åldersgrupper. Det gäller även personer som redan har någon annan lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.

Ibland kan virus eller bakterier orsaka stora utbrott av lunginflammation. Det gäller exempelvis mykoplasma, RS-virus, influensavirus och coronavirus. Alla som smittas får inte infektion i lungorna – många får lindrigare besvär som liknar en vanlig förkylning.

Vaccination mot lunginflammation

Det finns inget allmänt vaccin mot lunginflammation eftersom sjukdomen kan orsakas av olika bakterier och virus.

Om du tillhör en så kallad riskgrupp bör du vaccinera dig mot pneumokocker och säsongsinfluensa. Medicinska riskgrupper omfattar personer som är äldre än 65 år och personer som har diabetes, hjärtsjukdom, lungsjukdom eller nedsatt immunförsvar av någon annan orsak.

Vaccination mot ett antal olika pneumokocker liksom bakterien som kallas Hib, haemophilus influenzae typ b, ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige.

Symptom vid lunginflammation

Lunginflammation eller pneumoni ger oftast symptom i form av hosta och feber med ett nedsatt allmäntillstånd. Du kan känna dig andfådd och få ont i bröstet, lungorna eller luftrören vid hosta och djupa andetag. Slemhinnan i luftvägarna svullnar och det kan samlas vätska och slem långt ner i lungvävnaden. Då får lungorna svårare att syresätta blodet och det känns tyngre att andas.

Sjukdomen kan uppstå direkt i form av akut lunginflammation, men börjar ofta som en förkylning eller långdragen hosta med feber.

Eftersom lunginflammation orsakas av olika sorters virus och bakterier kan symptomen variera. Besvären skiljer sig dessutom från person till person och är ofta olika svåra i olika åldersgrupper. Vissa får till exempel snabbt hög feber och frossa, medan andra bara har en mindre temperaturhöjning. Vid lunginflammation hos äldre personer kan sjukdomen pågå utan typiska besvär som feber eller hosta – då kan ett nedsatt allmäntillstånd eller förvirring och snabb andning vara de enda symptomen på lunginflammation.

Lunginflammation eller pneumoni hos ett barn eller en bebis kan ge symptom som illamående och magont. De kan även bli bleka, trötta och likgiltiga.

Vanliga symptom vid lunginflammation:

  • trötthet och försämrat allmäntillstånd

  • feber, ibland med frossa

  • hosta i form av rethosta, torrhosta eller slemhosta

  • bröstsmärtor vid djupa andetag

  • andfåddhet och andningsbesvär

  • väsande eller pipande andning

  • huvudvärk

  • förvirring, särskilt hos äldre personer.

Magsmärtor, diarré, illamående och kräkningar kan också vara symptom vid lunginflammation, även hos vuxna. I svåra fall, i samband med bakomliggande hjärt- eller lungsjukdomar, kan lunginflammation orsaka andnöd eller sepsis.

Andra tänkbara förklaringar

Bronkit – som även kallas för luftrörskatarr och oftast orsakas av virus – har liknande symptom som lunginflammation, men brukar inte påverka allmäntillståndet på samma sätt. Astma, influensa och andra virusinfektioner kan ibland också misstas för lunginflammation.

KOL ger andningsbesvär, andfåddhet och hosta. Ibland kan proppar i lungorna och allvarliga sjukdomar som exempelvis tuberkulos ge liknande symptom som lunginflammation.

Orsaker till lunginflammation

Lunginflammation beror på att lungvävnaden har blivit inflammerad. Inflammationen kan orsakas av både virus och bakterier i lungorna. Vissa sprids lättare än andra. Ibland kan en lunginflammation orsakas av att maginnehåll når lungorna via svalget, exempelvis vid medvetslöshet. Det kallas för aspirationspneumoni. Om du skulle få i dig giftiga, kemiska ämnen som exempelvis lösningsmedel kan det leda till en så kallad kemisk lunginflammation.

Vid bakteriell pneumoni eller lunginflammation är pneumokocker en vanlig orsak till besvären. De brukar ha lätt att få fäste i samband med virusinfektioner i luftvägarna. 

Lunginflammation som orsakas av virus i lungorna eller till exempel bakterien mykoplasma överförs ofta genom hostningar och nysningar som bildar droppar i luften. Då kan du bli smittad om du tar i något som dropparna har hamnat på, till exempel ett handtag eller en ledstång.

Små barn och äldre personer drabbas oftare av lunginflammation än andra. Det beror på att immunförsvaret inte är helt utvecklat hos barn och att äldre personer ofta har ett försvagat immunförsvar. Att ligga ner mycket eller vara fysiskt inaktiv innebär också en ökad risk för lunginflammation eftersom lungorna då bara används till viss del.

Exempel på bakterier som kan orsaka lunginflammation:

  • Pneumokocker – Den vanligaste orsaken till lunginflammation. Uppstår ofta som en komplikation efter exempelvis en förkylning eller influensa. Förekommer i alla åldrar, men är vanligare bland små barn och äldre personer.

  • Mykoplasma – En smittsam bakterie som överförs genom direktkontakt eller droppsmitta. Ofta drabbas flera personer i omgivningen ungefär samtidigt. Vanligast bland personer som är yngre än 50 år, även barn.

  • Hib – haemophilus influenzae typ b – Överförs främst genom droppsmitta. Barn som inte är vaccinerade kan till exempel smittas via leksaker, men det är ovanligt i Sverige eftersom Hib ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Personer som drabbas är ofta äldre eller personer med bakomliggande lungsjukdom.

  • TWAR – klamydiapneumoni – Överförs genom direktkontakt eller droppsmitta. Förekommer i alla åldrar och det är vanligt att infekteras före 20 års ålder.

  • Legionella, legionärssjuka – Bakterien förökar sig i vatten som är 18–45 grader varmt och smittar genom inandning av vattendroppar i luften, till exempel i en dusch, bubbelpool eller via luftkonditionering. Det är vanligast att smittas utomlands. Förekommer i alla åldrar.

Exempel på virus som kan orsaka lunginflammation:

  • RS-virus – Förkortning av respiratoriskt syncytievirus. Överförs genom direktkontakt och droppsmitta, barn kan till exempel smittas via leksaker. RS-virus orsakar varje år epidemier bland yngre barn och kan ibland leda till allvarliga sjukdomstillstånd. 

  • Influensavirus – Överförs genom direktkontakt eller droppsmitta. Förekommer i alla åldrar och kan ibland orsaka större utbrott av lunginflammation som vid exempelvis svininfluensan eller hongkonginfluensan.

  • Coronavirus – Coronavirus är en familj av olika virus. Ett fåtal virus smittar från djur till människa och sprids mellan människor genom direktkontakt eller droppsmitta. Exempel på coronavirus är sars, mers och covid-19.

Det finns ett antal olika faktorer som kan göra dig mer sårbar för lunginflammation än andra. Ofta beror det på ett nedsatt immunförsvar som gör att kroppen inte har samma förmåga att bekämpa virus och bakterier.

Riskfaktorer som ökar sårbarheten för lunginflammation:

  • kroniska lungsjukdomar

  • hjärtsjukdomar

  • diabetes

  • nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedel

  • rökning

  • hög ålder

  • graviditet kan också innebära en ökad sårbarhet för bland annat lunginflammation.

Utredning och behandling vid lunginflammation

För att vara säker på att du har just lunginflammation och för att ta reda på om det är virus eller bakterier som ligger bakom besvären behöver du göra en läkarundersökning. Blodprover kompletteras ibland med odlingar. Om besvären är akuta eller särskilt svåra kan det vid misstänkt lunginflammation även krävas en röntgen.

Vid lunginflammation eller pneumoni som beror på bakterier kan du behöva behandling med antibiotika. Om det är virus som orsakat besvären får en lunginfektion som regel läka ut av sig själv, men i vissa fall finns det anledning att behandla med virushämmande läkemedel. 

Vid en svår inflammation i lungorna kan du behöva sjukhusvård med vätska, näring och antibiotika direkt i blodet. Ibland behövs även syrgas för att underlätta andningen. Allvarliga former av lunginflammation kan kräva intensivvård med respirator.

Vid återkommande lunginflammation krävs en utredning av bakomliggande orsak.

Vad kan jag göra själv?

Om du har lunginflammation ska både barn och du som är vuxen vila och ta det lugnt, så att kroppen får möjlighet till återhämtning. 

Så här kan du lindra besvären vid lunginflammation:

  • drick ordentlig – det är viktigt att ersätta den vätska du förlorar om du har feber, vätska tunnar även ut slemmet som då blir lättare att hosta upp

  • vila – låt kroppen återhämta sig innan du går till skolan eller arbetet igen

  • avstå från motion – fysisk ansträngning vid feber kan vara direkt skadligt och hosta och andningsbesvär brukar förvärras vid ansträngning.

Om du röker är det viktigt försöka sluta – om du har lunginflammation kan rökning förvärra dina symptom och försvåra andningen ytterligare.

Vid lunginflammation kan du behöva medicin på recept – det finns ingen receptfri medicin mot just lunginflammation. Du kan däremot använda receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel på apotek. De förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären. Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Så här kan du minska risken att bli smittad:

  • tvätta händerna ofta

  • rör inte vid ansiktet om du har tagit i till exempel dörrar eller ledstänger på allmän plats

  • undvik nära kontakt med personer som har sjukdomssymptom

  • undvik om möjligt stora folksamlingar i förkylnings- och influensatider

  • vaccinera dig om du tillhör en riskgrupp – för att minska risken för pneumoni eller lunginflammation bör du som tillhör en medicinsk riskgrupp ta vaccin mot såväl pneumokocker som säsongsinfluensa.

Lunginflammation är oftast inte smittsamt, men virus och bakterier som kan orsaka lunginflammation smittar. De kan ge olika luftvägsinfektioner i både de övre och nedre luftvägarna.

Om du har någon bakomliggande sjukdom, som exempelvis hjärtsvikt, astma eller KOL, är det viktigt att du tar dina läkemedel enligt ordination för att förebygga och minska risken för lunginflammation.

När bör jag söka vård?

Sök vård vid tecken på lunginflammation. Det är särskilt viktigt när det gäller äldre personer och barn, eller om du har KOL eller någon annan sjukdom. Om ditt barn inte orkar äta eller leka som vanligt ska du också kontakta vården.

Sök vård direkt om du eller ditt barn snabbt blir sämre och får hög feber eller frossa. 

Uppsök en akutmottagning eller kontakta 112 om du eller någon i din närhet har svårt att andas eller upplever ett tryck över bröstet.

Vid misstanke om smittsam luftvägsinfektion är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp i samband med lunginflammation. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid lunginflammation krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Vanliga patient frågor

Innehållet har granskats av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

·

Relaterat:

Feber
Hosta
Coronavirus ‒ covid-19
Influensa