Feber

Vad är feber?

Kroppstemperaturen regleras av temperaturcentrum i hjärnan som sitter i hypotalamus. Det fungerar som en termostat som höjer temperaturen när det kommer signaler från olika feberframkallande substanser och faktorer. En högre temperatur innebär att det bildas fler vita blodkroppar som gör immunförsvaret mer effektivt, men feberns betydelse och mekanismerna bakom febern är inte helt kartlagda.

Feber är ofta ett av flera symptom i samband med infektioner och olika sjukdomar, men du kan även ha en förhöjd kroppstemperatur utan att vara sjuk. Kroppstemperaturen stiger tillfälligt när du är fysiskt aktiv och brukar vara högre på kvällen än tidigt på morgonen. Vikt, ålder, årstid och klimat påverkar också. Även hormoner kan spela in – det är vanligt att få högre kroppstemperatur vid mens och under graviditet. När du når en viss gräns för feber innebär det inte per definition att du är eller känner dig sjuk.

Barn får lättare feber än vuxna, men det behöver inte betyda att det rör sig om en allvarlig infektion. Äldre personer kan tvärtom ha allvarliga infektioner utan att få en hög kroppstemperatur. Därför är det alltid viktigt att utöver feber väga in allmäntillståndet.

Vad klassas som feber?

Normal kroppstemperatur hos både barn och vuxna brukar ligga mellan 36 och 37.5 grader. Inom sjukvården kallas intervallet 37.6–37.9 grader för förhöjd kroppstemperatur – om din temperatur är 38 grader eller högre räknas det som feber. Hög feber brukar räknas från 39 till 40 graders feber, oavsett om du är barn eller vuxen. När febern överstiger 41 grader kan temperaturökningen i sig vara skadlig.

Symptom vid feber

När kroppstemperaturen är 38 grader eller högre är det vanligt att du känner dig matt och svag. Andra tecken på feber kan vara att även små ansträngningar gör att du känner dig trött och orkeslös. Feber kan också göra att du fryser. Har du haft hög feber kan du istället börja svettas när febern går ner igen, eftersom kroppen då gör sig av med överskottsvärmen. Om du plötsligt får feber och frossa kan det tyda på en allvarlig infektion med snabbt förlopp.

Feber är ofta ett av flera symptom vid olika infektioner. Halsont, snuva, huvudvärk och muskelvärk är till exempel vanligt i samband med tillfälliga virusinfektioner. Om du får återkommande feber på kvällen kan det vara tecken på bakomliggande sjukdomstillstånd som kräver läkarbedömning.

Orsaker till feber

Feber kan ha många förklaringar. Du kan till exempel få en tillfälligt förhöjd kroppstemperatur eller till och med feber vid ansträngning – när kroppen får vila går din temperatur snart ner igen. Din vikt, hormonbalans och ålder kan också påverka vad termometern visar.

Den vanligaste orsaken till feber är olika virusinfektioner. Du kan till exempel få feber vid magsjuka eller feber i samband med virus som orsakar corona eller en vanlig influensa. Feber är också vanligt vid bakterieinfektioner, inflammationer och allvarligare sjukdomstillstånd. Feber kan även vara ett symptom direkt efter vaccin – vid vaccination mot olika sjukdomar kan kroppens immunförsvar tillfälligt reagera med feber.

Feber i mer än fem dagar utan förkylning eller andra tydliga symptom, eller mer långvarig feber utan känd orsak, kan ibland bero på olika sjukdomar. Det kan till exempel röra sig om hjärtmuskelinflammation eller sköldkörtelbesvär vid hypertyreos.

Vanliga infektioner som ger tillfällig feber:

• förkylning, influensa och andra virus som exempelvis coronavirus

• magsjuka och vinterkräksjuka

• halsfluss och bihåleinflammation

• urinvägsinfektion

• öroninflammation

• lunginflammation

• barnsjukdomar, exempelvis vattkoppor och tredagarsfeber.

Utredning och behandling

Det finns ingen universalbehandling mot feber. Feber hos barn och vuxna är en naturlig reaktion när kroppen bekämpar exempelvis virus och bakterier – den går ofta över av sig själv efter några dagar.

Om febern inte ger med sig kan du behöva träffa en läkare som bland annat väger in hur hög feber du har och om du har haft stora temperatursvängningar. Har du andra symptom, utöver feber, ger de förstås viktig information om orsaken till dina besvär. För att kunna fastställa varför du har feber krävs ibland en undersökning med provtagning, odling eller röntgen.

Vid såväl långvarig som plötslig feber kan du ibland behöva behandling – det beror helt på bakomliggande orsak. Vid bakterieinfektioner kan det finnas anledning att behandla med antibiotika.

Vad kan jag göra själv?

Försök att vila och ta det lugnt när du har feber så att kroppen får möjlighet att återhämta sig. Undvik idrott och motion – fysisk ansträngning försämrar immunförsvarets förmåga att bekämpa infektionen och ökar risken för komplikationer, exempelvis hjärtmuskelinflammation och ledbesvär.

Vid behov kan du använda receptfria, febernedsättande läkemedel på apotek. De förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären. Barn under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation. Det beror på att det finns risk för Reyes syndrom, ett ovanligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Viktigt att tänka på om du har feber:

• drick ordentlig – du behöver ersätta den vätska du förlorar

• vila – låt kroppen återhämta sig innan du går till skolan eller arbetet igen

• avstå från motion – fysisk ansträngning vid feber kan vara direkt skadligt.

Du kan känna dig febrig eller ha en feberkänsla utan att faktiskt ha feber. Om du är osäker bör du ta tempen så att du säkert vet om du har en hög kroppstemperatur – det är inte möjligt att mäta feber på ett korrekt sätt utan termometer.

Så här tar du tempen:

För att avgöra om du har normal kroppstemperatur eller feber använder du en termometer som finns att köpa på apotek. Du kan ta tempen i armhålan, munnen, ändtarmen, örat eller på pannan. Den mest tillförlitliga temperaturen får du i örat och ändtarmen. Vila en stund innan du tar tempen – har du just varit fysiskt aktiv kan du få ett tillfälligt förhöjt värde.

Om du använder en örontermometer ska du inte ta tempen direkt när du vaknar eftersom värmen från kudden kan ge en falskt förhöjd temperatur. Om du mäter temperaturen i munnen behöver du veta att mat och dryck kan påverka utslaget – vänta en halvtimme innan du tar tempen om du just har ätit eller druckit något.

Tänk på att feber ibland kan vara tecken på smittsamma bakterier eller virus. Vid coronasymptom eller misstanke om exempelvis influensa är det viktigt att undvika smittspridning – tvätta händerna ofta och håll fysiskt avstånd till andra både inomhus och utomhus.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du eller ditt barn har feber med försämrat allmäntillstånd, utan tydliga tecken på exempelvis förkylning, influensa eller magsjuka. Det gäller även vid oförklarlig eller återkommande feber hos barn och vuxna som inte ger med sig efter 4–5 dagar. Vid feber som kommer och går hos barn eller dig som vuxen ska du också söka vård.

Sök vård akut vid feber i kombination med kraftigt påverkat allmäntillstånd, svår feberfrossa, smärta eller andningsbesvär. Om du harfeber och blir stel i nacken ska du också söka vård akut. 

Sök vård akut om ditt barn får kramp i samband med feber eller om du har en bebis som får feber och är yngre än sex månader.

Ring 112 om du eller någon i din närhet har feber, svimmar eller håller på att förlora medvetandet.

Vid covidsymptom eller misstanke om annan smittsam sjukdom är det viktigt att undvika smittspridning – kontakta alltid vården innan du gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid feber. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid feber utan tydlig förklaring krävs ofta en fysisk undersökning på någon av våra vårdcentraler.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.