Astma

Vad är astma?

Astma är en folksjukdom som ökat kraftigt – idag har ungefär var tionde person astma i Sverige. Astma har ingen typisk debutålder. 30-50 procent av barn med lätt astma blir symptomfria efter puberteten, men har du astma även som vuxen måste du lära dig att leva med besvären.

Astma innebär att slemhinnan i luftrören svullnar samtidigt som musklerna drar ihop sig och orsakar kramp. Astma kan utlösas av en inflammation i luftvägarna. En annan orsak är överkänslighet mot olika ämnen, så kallade allergen. Många har dagliga symptom, andra får bara problem i samband med pollen, fysisk ansträngning eller en infektion som exempelvis förkylning.

Symptom vid astma

Inflammationen gör att det samlas slem i luftrören och det blir tungt att andas. Dina andningssvårigheter kan göra att det känns som att andas genom ett sugrör samtidigt som du håller för näsan. Andra upplever det som ett band som dras åt runt bröstkorgen. Astma brukar även ge symptom i form av hosta och väsande eller pipande andning.

Hos barn kan hosta vara ett första tecken på astma. Både vuxna och barn brukar också upptäcka att de inte orkar hålla samma tempo som andra i samband med fysisk aktivitet.

Det finns olika typer av astma och symptomen kan skilja sig åt i intensitet från person till person.

Vanliga symptom vid astma:

• långvarig och hackig hosta, även på natten

• slem i halsen och slemhosta

• tung, väsande andning och pipande ljud i bröstet

• hosta, andfåddhet och andningssvårigheter vid exempelvis fysisk ansträngning, kall luft och infektioner

• ont i bröstet

• återkommande, långdragna luftvägsinfektioner.

Vid astmaanfall eller akut astma blir besvären värre och kan i vissa fall vara livshotande. Då får du ett försämrat allmäntillstånd och mycket svårt att andas, särskilt om du ligger ner, pratar eller hostar. Anfallen är ovanligare numera tack vare dagens läkemedel, men när de ändå uppstår krävs läkarvård.

Andra tänkbara förklaringar

Hosta och tung andning behöver inte betyda att du har just astma. Det är vanliga symptom även vid förkylning, influensa och exempelvis covid-19 som orsakas av coronavirus. Långvarig hosta som gör ont i bröstet vid djupa andetag är typiskt vid bronkit, som är en nedre luftvägsinfektion.

Långdragna, astmaliknande besvär hos rökare eller tidigare rökare kan orsakas av KOL. Har du högre puls än vanligt, andningsbesvär och nedsatt kondition kan det även handla om hjärtsvikt eller lungemboli.

Orsaker till astma

Astma orsakas av en inflammation i luftvägarna, överkänslighet eller kramp i luftrören. Förklaringen kan vara både icke-allergisk och allergisk astma. Vissa har kroniska besvär, andra drabbas periodiskt i samband med exempelvis pollen som kan orsaka både pollenallergi och pollenastma. Du kan även ha astmatiska besvär i samband med ansträngning eller luftvägsinfektioner.

Fysisk ansträngning kan både orsaka och förvärra astma. Återkommande besvär som enbart uppstår i samband med fysisk ansträngning kallas för ansträngningsastma. Vid förkylningsastma är besvären begränsade till infektionsperioden.

Luftvägsinfektioner, kall luft och rökning kan också ge upphov till astma eller leda till försämring vid befintliga besvär. Det gäller även överkänslighet mot läkemedel. Hos vuxna kan yrkesexponering av exempelvis gas, ammoniak, lim och damm orsaka besvär. Du blir också mer sårbar för astma om du är genetiskt belastad, till exempel om någon av dina föräldrar har astma.

Diagnos och behandling vid astma

Akuta astmaanfall kräver läkarvård, läkemedel i inhalationsform och ibland syrgas.

För att behandla astma som inte är akut måste läkaren först ta reda på vad som orsakar besvären. Vid misstänkt astma kan du behöva göra en utredning som bland annat inkluderar andningstest genom spirometri, som mäter lungfunktionen, och en allergiutredning. Det är också vanligt att röntga lungorna.

En astmautredning kan även kompletteras med ett astmatest – Astma Kontroll Test, så kallat AKT – som visar hur och när just dina symptom är som mest besvärande. Då kan läkaren även väga in dina personliga erfarenheter, som ofta är den viktigaste delen av din astmautredning.

Om utredningen resulterar i astma som diagnos får du behandling och information om sjukdomen – ju mer du kan om din astma, desto lättare blir den att hantera. Vid svår astma som orsakar ett högt andningsläge och ytliga andetag kan det även vara bra att få hjälp med andningsövningar hos exempelvis en fysioterapeut.

Astma behandlas som regel med både snabbverkande och långtidsverkande läkemedel som inhaleras:

• luftrörsvidgande läkemedel – gör det mindre tungt att andas eftersom musklerna slappnar av och luften får lättare att passera

• inflammationsdämpande läkemedel – trycker tillbaka inflammationen och förebygger försämring.

Vad kan jag göra själv?

Du som har astma bör alltid ta dina läkemedel enligt ordination och försöka undvika det som ger dig mest besvär, exempelvis pollen, pälsdjur, damm och kall luft. Tänk på att rökning, passiv rökning, avgaser och parfym kan förvärra symptomen. Fysisk aktivitet ska du däremot inte undvika – tvärtom är det viktigt att ha bra kondition eftersom träning ökar syreupptaget och förbättrar lungfunktionen.

Så här kan du lindra astmabesvär:

• ta din astmamedicin regelbundet – då får du mindre besvär till exempel i samband med infektioner, du som har astma bör alltid ha med dig din snabbverkande inhalator

• andningsträna – andningsövningar stärker lungorna, bland annat så kallad PEP-andning som innebär andningsträning med motstånd

• rör på dig – fysisk aktivitet förbättrar cirkulationen och ventilerar lungorna vilket stärker andningen

• avstå från rökning – rökning skadar lungorna och är särskilt dåligt för dig med astma, astman blir dessutom svårare att kontrollera och dina läkemedel fungerar sämre

• kartlägg försämrande faktorer – försök att identifiera och undvika sådant som förvärrar dina andningsbesvär

• öva på att slappna av – psykiska faktorer kan leda till att andningen känns ansträngd, se gärna över din livssituation och försök att undvika stress

• kom ihåg att dricka – vätska gör slem mer lättlösligt och både kall och varm dryck kan lindra vid hosta

• sov med huvudet högt – använd kuddar bakom ryggen för att underlätta andningen nattetid.

Verktyg för att hantera astma

Du kan själv testa om din astma är välreglerad genom att göra ett AKT-test online. Det består av fem frågor och resultatet ger en fingervisning om ditt astmaläge. Som komplement kan du använda en så kallad PEF-mätare – den visar dina lungvärden i vardagen. PEF står för Peak Expiratory Flow. Mätaren skrivs ut på recept av läkare och används för att utvärdera och anpassa behandlingen över tid.

När bör jag söka vård?

Kontakta vården om du drabbas av tung andning och andra astmaliknande symptom – många har astma utan att veta om det. Du bör även söka vård om du eller ditt barn får långdragna infektioner, andningsbesvär vid exempelvis förkylningar eller inte orkar vara aktiva i vardagen.

Rådgör med sjukvården om du redan behandlas för astma, men inte får tillräcklig lindring av dina läkemedel mot astma.

Sök vård akut om du plötsligt får svårt att andas, har pipljud i luftrören eller bara kan ta ytliga, snabba andetag. Barn och vuxna som blir bleka eller får blåaktig hud i samband med ansträngd andning behöver också vård akut.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd hjälp vid astma. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. För att ställa en astmadiagnos krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.