Kry-logo
Starta appen
Kry-logo

Diabetes – olika diabetesformer

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomstillstånd som alla kännetecknas av höga blodsockervärden till följd av rubbningar i insulinproduktionen.

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen helt förstör de egna, insulinproducerande cellerna. Då behöver du tillföra syntetiskt insulin varje dag, livet ut. Vid diabetes typ 2 kan du fortfarande producera insulin, men kroppen får inte tillräckliga mängder. Då kan du delvis själv påverka blodsockernivåerna med hjälp av anpassad kost och fysisk aktivitet, men de flesta behöver även läkemedelsbehandling. Här kan du läsa mer om skillnaderna.

Vad är diabetes?

Diabetes mellitus är det medicinska samlingsnamnet för olika diabetestillstånd, bland annat diabetes typ 1 och 2. Typ 2 är allra vanligast – 9 av 10 diabetiker i Sverige har typ 2-diabetes.

Diabetes ger en långvarigt förhöjd blodsockernivå, så kallad hyperglykemi. Tillståndet kallades tidigare för sockersjuka i dagligt tal. Sockernivån i blodet regleras av insulin – det är ett livsviktigt hormon som produceras i bukspottkörteln. Vid högt blodsocker utsöndrar kroppen i normala fall insulin för att sänka blodsockernivån. Om du har diabetes fungerar inte insulinregleringen på ett bra sätt. För att hantera sjukdomen och minska risken för komplikationer behöver du ändra dina levnadsvanor på olika sätt.

Obehandlad eller dåligt behandlad diabetes kan leda till skador i kroppen, bland annat sämre blodcirkulation som ökar risken för en lång rad sjukdomstillstånd. I vissa fall kan besvären vara livshotande. För att undvika allvarliga komplikationer måste du kontrollera din glukosnivå varje dag och anpassa behandlingen efter dina aktuella blodsockervärden.

Olika typer av diabetes

Det finns flera olika typer av diabetes. Den huvudsakliga uppdelningen är diabetes typ 1 och typ 2, men det finns även underkategorier och dessutom diabetestillstånd som inte hör till varken typ 1 eller typ 2.

  • diabetes typ 1 – autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutar producera insulin, barn drabbas oftare än vuxna

  • LADA – en ovanlig variant av typ 1-diabetes hos vuxna, brukar utvecklas över lång tid och kan därför misstas för diabetes typ 2

  • diabetes typ 2 – den vanligaste formen av diabetes som ofta har kopplingar till kost och motion, vuxna drabbas betydligt oftare än barn

  • graviditetsdiabetes – en tillfällig form av diabetes typ 2 som kan utvecklas under en graviditet, besvären brukar försvinna i samband med barnets födsel

  • sekundär diabetes – diabetes typ 2 som ofta är en följd av läkemedelsbehandling med exempelvis kortison

  • MODY – samlingsnamn för ovanliga former av ärftlig diabetes som varken tillhör typ 1 eller typ 2 men som kan förväxlas med båda sjukdomarna, debuterar oftast före 30 års ålder.

Olika diabetesformer kan i vissa fall drabba samma person, men bero på olika saker. Det kallas för dubbel diabetes. En person med MODY kan till exempel även drabbas av läkemedelsutlöst diabetes. Personer som har typ 1-diabetes och samtidigt är överviktiga kan utveckla insulinresistens och få höga blodfetter som annars är typiskt vid typ 2-diabetes.

Vad är skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2?

Olika diabetestillstånd kan i vissa fall ge liknande symptom, men det finns stora skillnader när det gäller orsaker, behandling och egenvård. Det här är de stora dragen – klicka gärna på länkarna nedan för mer ingående information om de olika diagnoserna.

Diabetes typ 1

Typ 1-diabetes kräver alltid insulinbehandling eftersom bukspottkörteln inte längre kan producera insulin. Det beror på att kroppen av okänd anledning utvecklar antikroppar som motarbetar insulinproduktionen. När ungefär två tredjedelar av de insulinproducerande cellerna har förstörts visar kroppen tydliga tecken på sjukdom. Ökad törst och ett behov av att kissa mer än vanligt brukar vara typiska symptom. Trötthet och snabb viktminskning kan också höra till sjukdomsbilden.

De flesta insjuknar redan som barn eller under tonåren – diabetes typ 1 kallades tidigare för barndiabetes – men i vissa fall debuterar sjukdomen först i vuxen ålder. Vuxna kan ibland drabbas av en mer ovanlig form av diabetes typ 1 som kallas för LADA, Late Autoimmune Diabetes in Adults. LADA utvecklas ofta under längre tid och kan därför ibland förväxlas med diabetes typ 2.

Diabetes typ 1 som inte uppmärksammas och behandlas i tid kan ge akuta symptom. Vid misstänkt typ 1-diabetes är det alltid viktigt söka vård akut, bland annat för att undvika så kallad ketoacidos som delvis kännetecknas av förvirring, medvetandepåverkan och ibland medvetslöshet.

Diabetes typ 2

Vid typ 2-diabetes är din insulinproduktion för låg för kroppens behov och du kan ha svårt att tillgodogöra dig det insulin som faktiskt produceras. Diabetes typ 2 är ofta kopplad till övervikt och fetma, mindre hälsosamma matvanor och för lite fysisk aktivitet. Ärftlighet är också en tydlig riskfaktor. Motion och förändrade kostvanor bidrar till att sänka blodsockervärdet och kan fördröja sjukdomsutvecklingen. Över tid behöver de flesta läkemedelsbehandling med blodsockerreglerande tabletter, injektioner eller insulininjektioner.

Diabetes typ 2 brukar inte ge lika tydliga symptom som typ 1, men även typ 2 kan göra att du känner dig trött, törstig och kissar mer än vanligt. Höga blodsockervärden uppmärksammas ofta i samband med en hälsoundersökning eller ett läkarbesök som inkluderar blodprover. De flesta får diagnosen efter 40 års ålder, men även yngre vuxna och barn kan få typ 2-diabetes. Risken att drabbas ökar med stigande ålder – i dagligt tal kallas sjukdomen ibland för åldersdiabetes.

Diabetes typ 2 är en del av det metabola syndromet som innebär en ökad risk för vällevnadssjukdomar med så kallad insulinresistens, övervikt, högt blodtryck och höga blodfetter. Prediabetes är ett förstadium till diabetes typ 2. Många har lätt förhöjda blodsockervärden som stiger över tid och utvecklas till diabetes typ 2. Ändrade levnadsvanor kan bromsa sjukdomsförloppet.

Graviditetsdiabetes är en övergående form av diabetes typ 2 som drabbar ungefär 4 procent av alla gravida i Sverige. Det beror oftast på att insulinresistensen ökar under en graviditet. Då kan du behöva justera kosten och vara mer fysiskt aktiv. Vissa behöver även läkemedelsbehandling. Blodsockernivån brukar normaliseras i samband med barnets födsel. Graviditetsdiabetes innebär en förhöjd risk att drabbas av diabetes typ 2 senare i livet.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan alltid vända dig till oss på Kry för att få råd. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid misstanke om diabetes krävs alltid en fysisk undersökning. Vid typ 1 behöver du ofta behandlas på sjukhus eller akutmottagning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Innehållet har granskats av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

·

Relaterat:

Diabetes typ 1