– Klimakteriet, eller övergångsåldern som den också kallas, är en omvälvande tid för många kvinnor, säger Susanne. Symptomen kan börja långt innan den sista menstruationen. Du kan till exempel känna av sömnstörningar, oro, ångest och humörförändringar som ilska, irritabilitet och nedstämdhet. Koncentrationssvårigheter eller så kallad “hjärndimma” är ett annat vanligt besvär.
– Det är vanligt att uppleva någon form av psykisk påverkan under klimakteriet. Många mår bättre av hormonbehandling, men det finns också mycket du kan göra för att ta hand om dig själv och lindra dina besvär.
Hur påverkar klimakteriet den mentala hälsan?
– De förändrade hormonnivåerna påverkar det psykiska måendet och kvinnor som redan är sköra har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa, förklarar Susanne. Många tycker att de psykiska förändringarna under klimakteriet är svårare att hantera än de fysiska symptomen.
Den här övergången inträffar ofta under en period i livet som redan kännetecknas av stora förändringar – barn som flyttar hemifrån, åldrande föräldrar, stress i arbetslivet och kanske problem i relationen. Det kan vara svårt att veta och förstå vad som är vad.
Lägre östrogennivåer påverkar på flera plan
När östrogennivåerna sjunker påverkas hjärnans signalsubstanser, vilket i sin tur kan påverka ditt humör.
– Serotonin är ett hormon och en signalsubstans som stabiliserar humöret och ger en känsla av lycka och välbefinnande. När östrogennivåerna sjunker, sjunker även serotoninnivåerna. Det här kan vara förklaringen till att du kan känna dig gråtmild, nedstämd eller till och med deprimerad under klimakteriet, berättar Susanne.
Östrogendipparna kommer i skov i början av klimakteriet, när du fortfarande kan ha ägglossning oregelbundet, för att sedan sjunka helt. När östrogennivåerna sjunker kan eventuella psykiska besvär förstärkas. Det kan kännas som svår PMS i början av klimakteriet.
Och hur är det med progesteronet?
Könshormonet progesteron produceras av äggstocken efter ägglossningen. När äggstockens funktion avtar och ägglossningarna blir oregelbundna för att till slut upphöra minskar även progesteronproduktionen.
– Man har teoretiserat att det sjunkande progesteronet påverkar sömnen negativt, förklarar Susanne. Men egentligen är det istället östrogenet som bidrar till stabilare sömn. Under kvinnans fertila period är progesteronnivåerna höga efter ägglossningen, den andra halvan av cykeln, och obefintliga den första halvan. Cykliska sömnstörningar under den fertila perioden är inte beskrivet. Däremot är premenstruella besvär, PMS, tydligt kopplat till de höga progesteronnivåerna efter ägglossningen.
Progesteronets roll i hormonbehandling vid klimakteriebesvär är att skydda livmoderslemhinnan när du tillför östrogen. Kvinnor utan livmoder behöver inte använda progesteron.
Vilka psykiska besvär är vanligast under klimakteriet?
Oro och humörsvängningar är vanliga problem under klimakteriet. Vissa upplever ångest eller till och med panikångest. Ibland kan det vara svårt att skilja mellan depression och nedstämdhet – och veta om det är klimakteriet eller något annat som ligger bakom besvären.
Vanliga psykiska symptom under klimakteriet:
- nedstämdhet
- humörsvängningar
- ilska och nervositet
- ångest och oro
- rastlöshet
- mental utmattning som påverkar minne och koncentration
- ibland återfall av tidigare psykisk ohälsa.
Hur kan klimakteriet påverka sömnen?
– Många i klimakteriet har sömnproblem, även de som aldrig haft det tidigare kan drabbas, säger Susanne. Förändrade östrogennivåer påverkar de hormoner som reglerar kroppstemperaturen, vilket kan göra att du får värmevallningar och ibland svettas intensivt under natten. Det kan förstås störa sömnen. Psykiska besvär som ångest och oro är andra vanliga förklaringar.
Dessa symptom kan ofta behandlas och lindras med menopausal hormonbehandling där östrogen minskar svettningar och vallningar men också indirekt bidrar till att förbättra sömnen. Dålig sömn är en riskfaktor för bland annat dåligt mående och psykisk ohälsa.
Vad kan jag göra själv för att må bättre under klimakteriet?
Läs på om klimakteriet! Då blir det lättare att identifiera symptom och veta vad du kan förvänta dig. Använd gärna Menopause Rating Scale för att skatta och följa dina besvär. Den kan också göra det lättare att beskriva hur du mår för läkaren.
Tveka inte att söka vård om du upplever att dina besvär påverkar din livskvalitet negativt
Tankar och tips som kan underlätta vardagen
Jobbiga perioder i livet blir oftast bättre om du försöker att prioritera en hälsosam livsstil.
Tänk på att:
- Motionera regelbundet – forskning visar att fysisk aktivitet har såväl fysiska som psykiska effekter under klimakteriet. Det frigör också endorfiner och andra må-bra-hormoner som påverkar både sömn och humör.
- Ät en balanserad kost – du ger kroppen bättre förutsättningar att må bra om du väljer bra mat och äter regelbundet. Försök att dricka mindre kaffe, te och alkohol sent på eftermiddagen och kvällen.
- Var noga med dina sovrutiner – prioritera sömnen och skapa goda förutsättningar för att sova gott genom att hålla sovrummet mörkt och svalt. Ha gärna extra lakan nära till hands om du besväras av svettningar.
Andra saker som kan vara till hjälp:
- Försök att aceptera och hantera de psykiska påfrestningarna – låt känslorna komma samtidigt som du försöker finna ro.
- Identifiera situationer som utlöser negativa känslor – och försök att undvika dem.
- Tillåt dig att göra saker långsammare under den här perioden av ditt liv – problem som är relaterade till klimakteriet är svårare att hantera om du är stressad.
- Använd avslappningstekniker – mindfulness eller yoga kan sänka stressnivåerna och eventuell oro i kroppen.
- Berätta hur du mår – familj och vänner kan vara ett stort stöd i svåra tider.
Kan jag få professionell hjälp?
– Javisst kan du det, säger Susanne. Många mår dåligt i onödan, trots att det faktiskt finns effektiv hjälp att få. Att exempelvis känna sig nedstämd och deppig eller uppleva ångest och oro är vanligt under klimakteriet, men det finns behandling som kan lindra dina besvär.
Prata med en läkare som kan gå igenom olika behandlingsalternativ med dig, till exempel menopausal hormonbehandling (MHT) eller stödsamtal med psykolog, Många kan även vara hjälpta av kontakt med fysioterapeut eller dietist. Ofta är en kombination av olika behandlingsalternativ bäst.
Förändringar i kroppen – både fysiska och psykiska – kan vara svåra att acceptera. Men det kan vara skönt att veta att de flesta besvär brukar mildras och till sist försvinna när kroppen vant sig vid de nya östrogennivåerna.
