PSYKISK HÄLSA

Låt oss prata om klimakteriet och psykisk hälsa

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Elisabeth Rosén, legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik
Varför känner sig många nedstämda under klimakteriet? Vi pratar med Elisabeth Rosén, läkare på Kry och specialiserad på gynekologi och obstetrik, som berättar vad du själv kan göra för att underlätta besvären.

Trygg vård för hela familjen

Sök vård

Klimakteriet har alltid varit en omvälvande tid, men forskningen har historiskt sett varit mycket begränsad. Nu är klimakteriet och dess fysiska och psykiska påverkan ett erkänt fenomen, säger Elisabeth.

Psykisk ohälsa under förklimakteriet och klimakteriet är faktiskt ett så pass utbrett problem att vissa forskare har börjat kalla det för ”klimakterieångest”. Symptomen beskrivs som betydande och bestående och skiljer sig så pass mycket från andra diagnoser av depression att de förtjänar en egen benämning.

– Cirka 70 procent upplever någon form av psykisk påverkan under klimakteriet, säger Elisabeth. Men den goda nyheten är att symptomen tenderar att försvinna när kroppen vant sig vid de nya hormonnivåerna. Det finns också mycket du kan göra för att ta hand om dig själv och få professionell hjälp.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, avser tiden då äggstockarnas produktion av östrogen och progesteron minskar, ägglossningen upphör och menstruationerna blir tilltagande oregelbundna för att sedan upphöra helt.

Någon gång under denna process inträffar menopausen, den sista menstruationen. Medelåldern för menopausen är 51 år. De fysiska och psykiska förändringarna i samband med klimakteriet brukar dock börja flera år innan dess, och även pågå ett tag efter menopausen.

Klimakteriet brukar delas in i tre delar:

  • Premenopausen – tiden innan menopausen.
  • Perimenopausen – tiden i anslutning till menopausen.
  • Postmenopausen – tiden efter menopausen.

Var uppmärksam på följande symptom som ofta är kopplade till minskade östrogennivåer:

  • Svettningar och värmevallningar.
  • Trötthet och sömnproblem.
  • Vaginal torrhet.
  • Minskad sexlust.
  • Psykiska besvär som irritabilitet, nedstämdhet, brist på motivation, aggression, koncentrationssvårigheter och stress.
  • Återfall av tidigare psykisk sjukdom.

Hur påverkar klimakteriet den mentala hälsan?

Den exakta kopplingen mellan klimakteriet och psykisk stress är ännu inte fastställd.
– Vi vet att hormonsvängningar och förändrade östrogennivåer kan påverka och interagera med hjärnans signalsubstanser, vilket i sin tur påverkar vårt humör, säger Elisabeth.

Det finns två huvudsakliga skäl till att hormonförändringar tros ha en psykologisk effekt.

Lägre östrogennivåer
– Serotonin är ett hormon som stabiliserar humöret och ger en känsla av lycka och välbefinnande, säger Elisabeth. När östrogennivåerna sjunker, sjunker även serotoninnivåerna. När detta sker är det lätt att känna sig gråtmild, nedstämd eller till och med deprimerad.

Östrogendipparna kommer i skov och kan förstärka eventuella psykiska besvär. När kroppen har anpassat sig till de nya hormonnivåerna brukar humöret stabiliseras fram tills nästa gång östrogennivån sjunker, säger hon.

Lägre progesteronnivåer
Det andra könshormonet, progesteron, har en lugnande effekt på oss.
– Sjunkande progesteronnivåer kan leda till sömnproblem, nedstämdhet, irritabilitet och oro, säger Elisabeth.

Utöver effekterna av hormonförändringar kan många uppleva att de fysiska symptomen under klimakteriet också har en negativ påverkan på humöret.
– Det är jobbigt att gå runt och oroa sig för plötsliga värmevallningar, att inte få sova tillräckligt, att inte kunna njuta av sex i samma utsträckning som tidigare eller att vänja sig vid en ny vikt, säger Elisabeth.

Vilka psykiska besvär är vanligast under klimakteriet?

Oro, humörsvängningar och depression är vanliga problem under dessa perioder.
– Besvären kan vara ganska uttalade och tycks komma från ingenstans, vilket kan göra dem svårare att hantera, säger Elisabeth.

Östrogen påverkar inte bara serotoninnivåerna utan kan även påverka vår kognitiva förmåga. Följande symptom är vanliga under klimakteriet:

  • glömska
  • slöhet
  • trötthet
  • koncentrationssvårigheter
  • frustration på grund av ovan (vilket kan påverka humör negativt).

Studier visar att omkring 25 procent upplever psykiska besvär som de behöver söka professionell hjälp för, och många tycker att de psykiska förändringarna under klimakteriet är svårare att hantera än de fysiska symptomen.

Hur kan klimakteriet påverka sömnen?

– Många i klimakteriet har sömnproblem, även de som aldrig haft det tidigare kan drabbas, säger Elisabeth. Förändrade östrogen- och progesteronnivåer påverkar de hormoner som reglerar kroppstemperaturen, vilket kan göra att du kan svettas intensivt under natten. Sömnproblem drabbar många och kan dels på både svettningar och vallningar, och psykiska besvär som ångest och oro.

Dessa symptom kan dock ofta behandlas och lindras, något som inte bara kan förbättra sömnen utan även motverka psykisk sjukdom vilket långvarig sömnlöshet kan bidra till.

Vad ska jag göra om jag drabbats av psykisk ohälsa under klimakteriet?

Enligt Elisabeth kan du göra mycket för att göra övergången så behaglig som möjligt.

  • Läs på om förklimakteriet för att kunna identifiera symptom och veta vad du kan förvänta dig.
  • Försök att acceptera och hantera de psykiska påfrestningarna – låt känslorna komma samtidigt som du försöker finna ro.
  • Identifiera situationer som utlöser negativa känslor och försök att undvika dem.
  • Tillåt dig att göra saker långsammare under den här perioden av ditt liv eftersom problem som är relaterade till klimakteriet är svårare att hantera om du är stressad.
  • Motionera regelbundet. Forskning visar att fysisk aktivitet har såväl fysiska som psykiska effekter under klimakteriet. Det frigör också endorfiner och andra må bra-hormoner.
  • Ät en balanserad kost.
  • Använd tekniker som mindfulness eller yoga för att sänka stressnivåerna.
  • Ha bra sovrutiner. Håll sovrummet svalt och ha extra lakan nära till hands, om du besväras av svettningar, för att förbättra chanserna till en god natts sömn.
  • Berätta för familj och vänner hur du mår. De kan vara ett stort stöd i svåra tider.

Kan jag få professionell hjälp?

Om våra råd inte lindrar dina symptom bör du ta professionell hjälp. Depressiva symptom är vanliga under klimakteriet och en läkare kan gå igenom olika alternativ med dig. Exempelvis samtalsterapi, antidepressiva medel eller hormonbehandling vid svettningar/vallningar. För många är en kombination av behandlingsalternativ bäst.

– De fysiska konsekvenserna som uppstår när hormonnivåerna sjunker är naturliga och går inte att göra något åt. Men hormonbehandling kan lindra besvären. Lokala behandlingar med östrogen kan hjälpa mot vaginal torrhet, säger Elisabeth.

Förändringar i kroppen – både fysiska och psykiska – kan vara svåra att acceptera. Men det kan vara skönt att veta att de flesta besvär brukar mildras och till sist försvinna när kroppen vant sig vid de nya östrogennivåerna.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med klimakteriebesvär. Legitimerad vårdpersonal gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under mötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid behandling av klimakteriebesvär kan vi ofta erbjuda uppföljande kontakt med psykolog eller läkare.

Sök vård

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Fler artiklar

Psykisk hälsa – 13 dec. 2023

Psykologin bakom lyckade nyårslöften

Hur lyckas du med dina Nyårslöften? Chefspsykologen ger dig 4 tips för att öka sannolikheten att lyckas med dina nyårslöften

Läs mer

Anmäl dig till Krys nyhetsbrev

Våra nyhetsbrev innehåller livsstilsartiklar, hälsosamma råd och aktuell information.