Ladda ned Ladda ned

Sömnproblem

Alla har svårt att sova ibland. Men om du har långvariga sömnstörningar så kan din hälsa och livskvalitet påverkas. Många viktiga kroppsfunktioner påverkas negativt av långvarig sömnbrist. Exempelvis försämras koncentration, minne och reaktionsförmåga av att sova dåligt. Även hormon- och immunsystem blir nedsatt av brist på vila och återhämtning. Men det finns mycket du kan göra för att förbättra din sömn.

Alla människor behöver regelbunden god sömn för att kroppen och hjärnan ska få återhämtning och bearbeta intryck. Behovet av sömn är individuellt och kan förändras genom livet. Sömnbehovet är för de flesta människor ungefär 6 till 9 timmar per natt.

En dålig natts sömn någon gång ibland är vanligt och inte alls farligt. Sömnproblem startar ofta i samband med någon händelse. När sömnproblemen pågår under en längre tid kan det få mer allvarliga konsekvenser för hälsan. Såväl immunsystem som ämnesomsättning blir försämrade av långvarig sömnbrist vilket på sikt kan öka risken för sjukdom.

Även kognitiv påverkan är vanligt vid långvariga sömnsvårigheter, såsom försämrat minne, svårighet med inlärning och planering samt en långsammare reaktionsförmåga. Förmågan att reglera känslor kan också påverkas, vilket kan leda till ökad irritation, oro och nedstämdhet.

Upplevelsen av att sova dåligt och att vara trött under dagen leder ofta till oro över sömnen, vilket i sin tur kan göra det svårare att somna. På så sätt skapas en negativ spiral där sömnen blir förknippad med stress snarare än vila.

Sömnproblem kan se ut på många olika sätt men de vanligaste symptomen på sömnproblem är

  • lång insomningstid
  • vaknar mitt i natten flera gånger med svårighet att somna om
  • vaknar för tidigt och kan inte somna om.

Till sömnproblem räknas även vissa andra beteenden, såsom att ha mardrömmar eller att gå och prata i sömnen. Gemensamt för alla sömnproblem är att de leder till dagtrötthet och att vardagen kan fungera sämre.

Alla sover dåligt ibland och vanliga sömnproblem går i regel över av sig självt efter några dagar. Att det tar lång tid att somna är i sig inget problem, om du upplever att du får tillräckligt med sömn och mår bra under dagen. Men återkommande svårigheter med sömnen kan vara ett tecken på stress eller att du behöver ändra något i din vardag. Har du svårt att somna flera gånger i veckan, vaknar ofta varje natt och känner dig trött under dagen så räknas det som ett sömnproblem.

Trötthet är det vanligaste symptomet på sömnbrist men för lite sömn kan också leda till:

  • Håglöshet
  • Humörsvängningar
  • Försämrad funktionsförmåga
  • Långsam reaktionsförmåga
  • Svårighet med minnet
  • Svårt att fatta beslut
  • Ångest och oro

Sömnbrist kan vara ett symptom på annan sjukdom. Sömnproblem kan ses vid hypertyreos, depression, ångest och Willis-Ekboms sjukdom, så kallad restless legs. Men det kan också vara så att sömnproblem under lång tid kan leda till depression.

Det finns många anledningar till sömnbrist och flera faktorer som påverkar sömnen.

Hur du mår har betydelse för din sömnkvalitet. Att vara stressad eller att ha smärta och värk är en vanlig orsak till insomni ‒ svårighet att somna. Det är också vanlig att vakna många gånger under natten vid smärtproblematik.

Psykisk ohälsa kan vara ett hinder för god sömn. Exempelvis är tillstånd som ångest och oro, depression samt olika typer av kris eller trauma vanliga orsaker till sömnproblem. Dessa tillstånd kan i sin tur påverkas negativt av sömnbrist.

Kraftiga snarkningar kan störa sömnen men också vara förknippat med sömnapné, ett tillstånd där andningen tillfälligt upphör under sömnen. Alkohol bidrar till ökade snarkningar och risk för andningsuppehåll.

Levnadsvanor kan orsaka sömnproblem. Oregelbundna sovtider och sena måltider kan störa sömnen. Stimulantia såsom kaffe, nikotin och alkohol sent på kvällen påverkar också sömnen negativt.

En hög aktiveringsgrad sent på kvällen i form av datorspel, uppdatering av sociala medier eller jobb kan hindra hjärnan från att varva ner, vilket kan påverka insomningen.

Familjesituationen spelar roll för sömnen. Finns det en partner som snarkar eller små barn som vaknar på natten så kan det leda till störd sömn.

Dygnsrytmstörning på grund av oregelbundna arbetstider, nattjobb eller resande. Vissa personer kan också ha en naturlig dygnsrytm som gör att de mår bra av att lägga sig, och gå upp senare än andra. Om vardagen inte tillåter detta mönster, pga jobb eller studier, kan det leda till sömnbrist.

Biverkningar från vissa läkemedel kan orsaka sömnlöshet.

Vid utredning av sömnproblem får du beskriva din situation och om du har kroppsliga eller psykologiska besvär. Du får också berätta om karaktären på dina sömnproblem, hur länge du har upplevt dessa och hur det påverkar din vardag.

Vidare får du beskriva din sociala situation, arbetssituation och berätta om eventuell medicinering.

Ofta görs olika blodprover samt urinprov för att utesluta bakomliggande sjukdom.

Behandling av sömnproblem varierar beroende på vad som framkommer under vårdmötet och provsvar.

Förutom allt du själv kan göra för att stödja din sömn så kan kognitiv beteendeterapi (KBT) hjälpa vid vissa typer av sömnproblem såsom svårigheter att somna. Ibland kan läkemedelsbehandling behövas.

Det finns mycket som du själv kan göra för att underlätta insomning och förbättra din sömnkvalitet. Här följer råd som stödjer sin sömn och tips för att somna och sova gott. Prova dig fram till vad som fungerar till dig och kom ihåg att även små förändringar i ditt beteende kan hjälpa dig sova bättre. Använd gärna en sömndagbok under 1-2 veckor för att förstå ditt sömnmönster.

  • Sträva efter regelbundna sömnvanor ‒ gör det till en vana att gå till sängs och gå upp vid samma tid varje dag, även på lediga dagar.
  • Sov i ett mörkt och svalt rum.
  • Gör sängen till en plats för återhämtning och sömn ‒ undvik därför aktiviteter såsom att titta på skärmar, prata i telefonen eller chatta med kompisar.
  • Se till att få regelbunden fysisk aktivitet, gärna varje dag.
  • Försök att vara ute i dagsljuset varje dag.
  • Gör något avslappnande och lugnande för att varva ner, gärna 1 till 2 timmar före sänggående.
  • Stäng ner jobb och skärmar ungefär 1 till 2 timmar innan läggdags.
  • Om du dricker kaffe, dra ner på ditt intag under eftermiddagen.
  • Ta hand om stressymptom ‒ ha en plan för att minska stress och hantera upplevd oro.
  • Viktnedgång kan hjälpa att minska snarkningar.
  • Prova meditation eller yoga ‒ avslappningsövningar kan motverka stress och påverka sömnen positivt.
  • Om du vaknar på natten eller har svårt att somna ‒ gå upp och gör något stillsamt och avslappnande en stund för att bli sömnig igen.

Kan du inte sova, eller besväras du av sömnproblem på ett sätt som påverkar din vardag eller begränsar ditt liv? Gör vårt självtest för att få en första vägledning samt mer kunskap om när du bör söka professionell hjälp.

Om du har sömnproblem som gör att vardagen hemma eller på jobbet inte fungerar ska du söka vård.

Till sömnproblem räknas den som under en månad eller längre tid har regelbundna sömnbesvär. Det är viktigt att få hjälp tidigt med sömnbesvär för att undvika de negativa konsekvenser som sömnproblem kan leda till.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp med sömnproblem. En psykolog, läkare eller sjuksköterska gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad psykologisk eller medicinsk behandling alternativt bli hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär, så behöver barnet närvara under vårdmötet med läkare. Samtal med psykolog bör däremot inledas med ett föräldrasamtal, utan barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
8 okt 2020
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin
Lie Åslund, legitimerad psykolog