Ladda ned Ladda ned

Klimakteriet

Klimakteriet inträffar i samband med att mensen upphör. Då sjunker nivåerna av de kvinnliga könshormonerna och kroppen påverkas på många olika sätt. Humörsvängningar, värmevallningar och torra slemhinnor i slidan är vanliga besvär. Du som mår dåligt under klimakteriet kan få lindring med hjälp av bland annat hormontillskott.

Klimakteriet, eller övergångsåldern, brukar börja något år innan den sista menstruationen och pågår för det mesta några år efter det att mensen har försvunnit helt. De flesta kvinnor får sin sista mens, den så kallade menopausen, mellan 45 och 55 års ålder. Men den kan upphöra både tidigare och senare. Tidig menopaus inträffar i ovanliga fall redan innan 40 års ålder och kan till exempel beror på att äggstockarna av någon anledning har opererats bort.

Klimakteriet innebär att nivåerna av de kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen sjunker. Vissa känner inte av några klimakteriebesvär, men tre av fyra kvinnor påverkas negativt av hormonförändringarna, fysiskt eller psykiskt. För vissa kvinnor börjar besvären flera år innan menopausen. De brukar avta fem år efter den sista mensen, men kan pågå betydligt längre än så.

Klimakteriet kan röra upp många känslor. För vissa känns det svårt att inte längre kunna få barn och att livet har gått in i en ny fas. Tvärtom kan det också vara en lättnad att inte längre ha mens, mensvärk och PMS.

Klimakteriet brukar börja med att mensen förändras och ibland kan brösten kännas ömma. Du kan antingen blöda mer eller mindre än tidigare och få blödningar med kortare eller längre mellanrum.

Utöver annorlunda eller oregelbunden mens är det typiskt att få så kallade vallningar – att du plötsligt blir varm och börjar svettas. Många får även besvär i underlivet. Torra slemhinnor, klåda, smärta vid samlag och ett behov av att kissa ofta kallas för atrofisk vaginit. Klimakteriet innebär ofta att du känner dig mer sårbar psykiskt och kanske blir du lättare irriterad eller har nära till gråt.

Vanliga besvär:

Andra tänkbara förklaringar

Klimakteriebesvär varierar kraftigt från person till person och därför är det viktigt att vara uppmärksam på symptom som kan ha en helt annan förklaring. Ibland kan det till exempel handla om depression, fibromyalgi eller om sköldkörtelproblem som hypotyreos.

Orsaken till att mensen upphör är att äggstockarna med tiden slutar producera såväl ägganlag som kvinnliga könshormoner. Nivåerna sjunker successivt inför klimakteriet, blödningarna blir oregelbundna och du får allt svårare att bli gravid. Till slut finns inga ägganlag kvar, produktionen av progesteron och östrogen är mycket låg och menstruationen upphör helt.

Tidig menopaus kan ibland bero på rökning, låg kroppsvikt eller kirurgiska ingrepp. Ärftlighet spelar också in. En fysiskt aktiv livsstil kan liksom övervikt göra att menopausen kommer senare.

Klimakteriebesvär beror främst på den minskade mängden östrogen. Östrogenbristen påverkar många delar av kroppen, bland annat slidan, livmodern, hjärnan och skelettet. Fallande nivåer av östrogen bidrar till exempel till en skörare benstomme och ibland en ökad risk för frakturer.

Eftersom klimakteriebesvär varierar kraftigt från person till person varierar även behovet av behandling. Vissa behöver ingen hjälp alls medan andra har stora besvär som kan lindras på olika sätt.

Problem med torra slemhinnor i slidan kan behandlas lokalt med hormonpreparat. Om du även besväras av exempelvis värmevallningar och svettningar kan du få hormonbehandling som påverkar hela kroppen. Det är vanligt att tillföra östrogen via plåster eller tabletter, oftast i kombination med progesteron i form av exempelvis syntetiskt gestagen. Hormonbehandlingen heter hormone replacement therapy (HRT). Den brukar pågå 5–10 år, men behandlingstiden kan variera.

Om din mens har upphört när du är 45 år eller yngre finns det ofta anledning att behandla med hormoner, bland annat för att minska risken för benskörhet.

Du som har klimakteriebesvär och behandlas med hormoner bör göra en hälsokontroll vartannat år som inkluderar blodtrycksmätning och mammografi – ibland kan din läkare behöva justera mängden hormoner för att du ska må så bra som möjligt.

Om klimakteriet främst påverkar ditt psykiska mående finns det annan hjälp att få. Samtalsstöd och läkemedel mot sömnproblem och depression kan lindra dina besvär.

Att vara fysiskt aktiv kan lindra många besvär vid klimakteriet – från vallningar och svettningar till nedstämdhet och sömnproblem. Det kan också hjälpa att vara medveten om att hormonförändringarna kan påverka dig både fysiskt och psykiskt. Förändringarna är helt naturliga, men kan vara jobbiga att gå igenom.

Så här kan du lindra dina besvär:

  • behandla torra slemhinnor i slidan – på apotek finns receptfria läkemedel
  • var fysiskt aktiv – motion lindrar många klimakteriebesvär och motverkar dessutom risken för benskörhet som annars kan öka efter menopausen
  • sov i ett svalt rum – då brukar sömnkvaliteten förbättras och du får mindre besvär med svettningar och värmevallningar
  • prova avslappningsövningar – studier visar att exempelvis yoga, akupunktur och mindfulness kan ha positiv effekt
  • acceptera dina känslor – tänk på att hormonförändringar orsakar stora förändringar i kroppen och kan göra dig känsligare än tidigare
  • sök hjälp om du mår dåligt – ibland hjälper det inte med egenvård, då kan kontakt med läkare eller psykolog lindra dina besvär.

Du som röker har mycket att vinna på att sluta röka – rökning påverkar kroppen negativt, förstärker dina klimakteriebesvär och ökar risken för benskörhet.

Sök vård om du har klimakteriebesvär som påverkar ditt liv negativt – oavsett om det är fysiska eller psykiska besvär.

Om du är 45 år eller yngre och din menstruation har upphört bör du kontakta en gynekolog eftersom du ofta kan behöva hormonbehandling.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp i samband med klimakteriet. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid klimakteriebesvär kan vi också erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog och läkare.

På våra mottagningar i Sörmland och i Skåne får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
5 februari 2020
Granskare:
Elisabeth Rosén, legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik