Ladda ned Ladda ned

Trötthet

Trötthet är ett naturligt tillstånd som alla kan känna igen. Upplevelsen av trötthet är individuell och kan ha en mängd olika förklaringar. En vanlig orsak är att du har sovit för lite eller att sömnens kvalitet inte är så bra. Att vara trött kan förknippas med sjukdomskänsla, både fysisk och psykisk. En längre tids trötthet behöver utredas om du för övrigt är frisk.

Alla människor upplever och påverkas av trötthet på olika sätt. Perioder av trötthet är vanligt - särskilt i samband med dålig eller för lite sömn. Du kan få svårt att koncentrera dig, känna hjärntrötthet och uppleva en kroppslig kraftlöshet.

Känner du dig däremot trött hela tiden kan det finnas andra bakomliggande förklaringar. Trötthet kan vara förknippat med din livssituation, psykologisk stress, infektioner eller andra sjukdomar.

Trötthet är i sig ett tillstånd men det kan också var ett av flera symptom i en sjukdomsbild. Upplever du en extrem trötthet som du inte känner igen eller kan vila bort kan du söka vård för utredning.

Trötthet kan ha en mycket stor variation av orsaker:

  • Sömnbrist ‒ dåliga sömnvanor med för lite sammanhängande sömn.
  • Sömnapné ‒ innebär snarkning med andningsuppehåll och kan vara förknippat med övervikt och högt blodtryck.
  • Ångestsjukdom.
  • Depression.
  • Stress ‒ sociala eller ekonomiska problem, hög arbetsbelastning utan återhämtning.
  • Bristsjukdomar ‒ järnbrist, vitamin D eller vitamin B12.
  • Vissa tarmsjukdomar kan också orsaka otillräckligt upptag av näringsämnen.
  • Glutenöverkänslighet (celiaki).
  • Blödning ‒ menstruation eller blod i avföringen kan ge symptom på järnbrist.
  • Hormonella förändringar ‒ till exempel nedsatt sköldkörtelfunktion, diabetes, binjuresjukdom, obalans av könshormon.
  • Andningsrelaterade besvär till exempel efter vanlig luftvägsinfektion.
  • KOL ‒ en mer allvarlig form av anfåddhet.
  • Hjärtsvikt ‒ ger trötthet och andnöd vid ansträngning.
  • Läkemedelsbiverkan.
  • Kronisk trötthetssyndrom ‒ ett ovanligt sjukdomstillstånd med långvarig trötthet (mer än 6 månader) och ofta tillsammans med sjukdomskänsla, feber, muskelsmärta, hjärtklappning och återkommande infektioner.

Vid utredning av trötthet ställer läkaren frågor om hur du upplever din trötthet och om du har kroppsliga eller mentala besvär. Du får också beskriva hur länge du har varit trött och när tröttheten kommer. Vidare får du beskriva din sociala situation, arbetssituation och eventuell medicinering.

Det finns en skillnad på övergående trötthet som försvinner av vila, långvarig trötthet över en månad samt kronisk trötthet som varat över 6 månader och inte kan vilas bort.

Ofta görs olika blod- och urinprov för att utesluta vitamin- eller mineralbrist, hormonell påverkan eller bakomliggande sjukdom.

Behandling av trötthet varierar och beror på vad som framkommer under vårdmötet och provsvar.

Är din trötthet orsakad av sömnbrist eller dålig sömnkvalité så finns det flera saker du kan prova för att förbättra din sömn:

  • Reflektera över din livssituation.
  • Minska stress och oro.
  • Var uppmärksam på kroppsliga och psykiska symptom.
  • Öka din fysiska aktivitet under dagen.
  • Ät hälsosamt och tillräckligt med mineraler och vitaminer.
  • Minska intaget av koffein, nikotin eller alkohol, särskilt innan du ska sova.
  • Begränsa stimulans från skärmar någon timme innan läggdags.
  • Se över din sovplats ‒ mörkt, svalt och tyst hjälper insomning.

Tar du tar läkemedel kan din trötthet vara en biverkan ‒ diskutera medicinering med din behandlande läkare.

Sök vård om du upplever att du alltid är trött, sover hela tiden utan att bli utvilad och inte orkar med din vardag.

Sök vård om du har har varit trött i flera veckor i kombination med sjukdomskänsla, viktnedgång och förlorad aptit.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp med trötthet. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt, hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär, så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Våra psykologer kan hjälpa till med stödjande samtal om du har fått diagnos eller behöver någon att prata med.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
18 feb 2020
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin