Kry-logo
Ladda ned
Stress

Stress

Stress är en naturlig reaktion som svar på olika händelser i vardagen. Det kan visa sig både i form av fysiska och psykiska reaktioner i kroppen. Omedelbara symptom kan vara nervositet, hjärtklappning och svettningar. Efter längre tid är det vanligt att få exempelvis huvudvärk, magsmärtor och ångest. Du kan själv minska din stress genom att hitta en bra balans i vardagen. Vid allvarligare symptom kan du behöva vända dig till läkare eller psykolog för behandling.

Allmänt om stress

Känslan av stress kan komma i olika sammanhang – den kan vara både positiv och negativ. Stress är en naturlig och viktig reaktion för att du ska kunna hantera olika händelser. När du har kontroll över en situation kan stress upplevas som något positivt. Faktorer du inte kan styra över, exempelvis sjukdomar eller förlust av arbete, kan istället göra att du hamnar i ett negativt stresstillstånd.

För att kunna hantera stress på bästa sätt krävs en bra balans mellan arbete och privatliv men också i känslolivet. Det kan handla om att skapa utrymme för återhämtning i en stressig vardag eller under pressade livssituationer. Kanske behöver du vara mer noga med sömnen, lära dig sätta gränser och planera din dag på ett strukturerat sätt.

Symptom vid stress

Stress kan ge både fysiska och psykiska symptom. Det är vanligt att få så kallad stressmage med besvär som illamående, diarré eller förstoppning. Andra tecken på stress kan vara muskelspänningar i exempelvis käkleder som kan leda till värk och sömnproblem. Det kan också röra sig om negativa känslor, till exempel humörsvängningar, ångest och oro.

Vanliga fysiska symptom:

Vanliga psykiska symptom:

  • oro och inre stress
  • minnessvårigheter
  • sämre koncentrationsförmåga
  • minskad sexlust
  • humörsvängningar
  • sömnproblem
  • nedstämdhet
  • känsla av misslyckande och att inte räcka till
  • förändrad aptit
  • nervositet.

Efter en längre period av stress kan symptomen bli mer uttalade i form av utmattningssyndrom, ångest, depression eller hjärt- och kärlsjukdomar såsom högt blodtryck.

Orsaker till stress

Vad som ger upphov till stress varierar mellan individer beroende på bakgrund, erfarenhet och förmåga att hantera olika situationer. När du oroar dig för mycket eller ställer för höga krav på dig själv kan det vara svårt att behålla kontrollen. Minskad kontroll och möjlighet att påverka din tillvaro kan utlösa känslor av stress.

Vid stress aktiveras en mängd olika fysiologiska reaktioner där bland annat nervsignaler och hormoner interagerar med varandra genom de sympatiska och parasympatiska nervsystemen. Dessa styr tillsammans livsviktiga funktioner såsom andning, hjärtslag och ämnesomsättning. Vid aktivitet och stresspåslag ökar pulsen. Ditt blodtryck stiger och kroppen gör sig redo för att hantera olika påfrestningar med den så kallade kamp eller flykt-responsen. Det utsöndras olika substanser, bland annat adrenalin och kortisol, även kallade stresshormoner. Efter några minuter, ibland timmar, behöver kroppen varva ned för att ge utrymme åt andra viktiga funktioner.

Det händer ständigt saker i omgivningen- stora och livsavgörande eller flera mindre händelser, och ibland blir det svårt att anpassa sig till alla förändringar. Kroppen fortsätter gå på högvarv vilket kan leda till långvarig stress med både kroppsliga och mentala problem. Exempel kan vara nära anhörigs död, sjukdomar, skilsmässa, förändringar i ekonomin eller arbetet och flytt.

Stress hos barn

Precis som vuxna kan även barn drabbas av stress. Barn reagerar på liknande sätt. De kan däremot vara mer utsatta än vuxna av olika skäl. Små barn kan till exempel ha svårare att uttrycka sig och barn i allmänhet har svårare att påverka sin situation än vuxna. Orsaker till stress hos barn kan vara allt från prestationsångest i skolan, problem med kompisar, mobbning, skilsmässa, flytt och negativ inverkan av sociala medier. Barn kan också påverkas av stressade människor i sin omgivning eftersom det kan vara svårt att skilja på egna och andras känslor.

Små barn får oftast mer kroppsliga symptom av stress, det är till exempel vanligt att få ont i magen. Äldre barn kan däremot dra sig undan från föräldrarna och undvika sociala eller fysiska aktiviteter.

Vanliga tecken på stress hos barn:

  • magont
  • huvudvärk
  • irritation
  • ökad oro
  • Minskad lust till sociala aktiviteter
  • förändrad aptit
  • sömnbesvär
  • koncentrationssvårigheter i skolan
  • humörsvängningar.

Det är viktigt att du som vuxen tar hand om dina egna behov vad gäller sömn, mat och motion för att kunna hjälpa ditt barn på ett bra sätt.

Så här kan du skapa en bättre balans för ditt barn:

  • Ha fasta dagliga rutiner

Sträva gärna efter regelbundna måltider, aktiviteter och sömn hos barn.

  • Spendera tid med ditt barn

Försök att vara närvarande, stänga av mobiltelefon vid hämtning och lämning på förskola och skola. Barn har ett stort behov av närhet och tid till umgänge för att få en känsla av trygghet och lugn.

  • Prata med ditt barn

Ställ gärna frågor om skola, kompisar, syskon. Visa att du eller annan vuxen som barnet känner förtroende för, finns tillgänglig för samtal.

  • Se över ditt barns fritidsaktiviteter

Det är viktigt att vara fysisk aktiv och att uppmuntra barns intressen men det behöver finnas en balans mellan aktiviteter och vila. Även barn behöver få chansen att återhämta sig från förskola, skola och aktiviteter.

Behandling

Vid långvarig stress går behandlingen främst ut på återhämtning och vila. Ibland krävs andra typer av insatser. Det kan röra sig om sjukgymnastik som hjälper dig att komma igång med träning och rörelse eller arbetsterapi som gör det lättare att strukturera vardagen. I vissa fall kan det vara aktuellt med läkemedelsbehandling mot exempelvis stressrelaterad huvudvärk eller depression. Du kanske även behöver stöd och samtal med psykolog i form av KBT, kognitiv beteendeterapi.

När långvarig stress leder till utmattningssyndrom kan det i vissa situationer krävas sjukskrivning.

Självtest

Är din stress ohälsosam? Gör vårt självtest för att ta reda på om du bör söka professionell hjälp.

Vad du själv kan göra

För att motverka stress är det viktigt att återfå kontroll över din vardag, på så sätt kan du själv påverka ditt mående. Regelbundna vanor och rutiner är också ett bra sätt att försöka få bukt med stress.

Så här kan du lättare hantera stress:

  • Försök att äta regelbundet och hälsosamt

Sträva efter regelbundna, varierade och välbalanserade måltider. Det är även viktigt att dricka ordentligt – kroppen behöver både vätska och näring för att orka hålla igång.

  • Prioritera fysisk aktivitet

Promenera, jogga eller cykla gärna till skolan eller arbetet – ta trapporna istället för hissen. Försök att röra på dig minst 30 minuter om dagen. Då ökar blodcirkulationen, kroppen frisätter naturliga endorfiner och kroppen blir starkare.

  • Var noga med sömnen

Vid sömnbrist blir både kropp och hjärna trött. Arbete och studier kan ta längre tid än vanligt, du får svårare att koncentrera dig och kan glömma saker i vardagen. Försök att ha regelbundna sovtider och varva ned innan sängdags, helst utan mobil och andra skärmar.

  • Lär dig att säga nej

Sätt rimliga gränser och ta inte på dig uppgifter som kan leda till mer stress. Skapa en bättre struktur över det som behöver göras genom att till exempel skriva en lista.

  • Välj inte bort socialt umgänge och stöd

Det kan ibland kännas jobbigt att umgås med andra, men det är viktigt att du inte isolerar dig. Att umgås med andra kan bryta negativ stress och vara en bra distraktion.

  • Avsätt tid för dig själv

Unna dig aktiviteter som får dig att må bra och gör det lättare att varva ned. Det kan handla om allt från att dansa, promenera, måla, lyssna på musik och läsa böcker.

  • Sänk ditt tempo

Försök att ta god tid på dig när du äter, handlar eller gör andra vardagliga saker det är lätt att jäkta omedvetet och på så sätt skapa onödig stress för dig och din omgivning.

  • Undvik rökning och alkohol

Alkohol och nikotin kan till en början kännas avslappnande. Men när effekten av till exempel nikotin går ur kroppen orsakar det ytterligare stresspåslag för att förse kroppen med mer av denna substans. I förlängningen leder det till att blodtrycket stiger och att du blir mer känslig för stress.

Då bör du söka vård

Kontakta sjukvården om du upplever mycket stress som påverkar din vardag negativt och som du själv inte kan hantera.

Sök vård akut vid kraftiga fysiska besvär som bröstsmärtor, hjärtklappning eller yrsel.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid stress. En psykolog, sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid stress och andra relaterade besvär kan vi erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog och läkare.

Om du bokar ett digitalt vårdmöte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under vårdmötet.

För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Golnaz Hashemi

legitimerad läkare

Senast uppdaterad:

Relaterade artiklar