Ladda ned Ladda ned

Depression och nedstämdhet

Nedstämdhet är en naturlig känsla när livet känns svårt och det är vanligt att känna sig nere ibland. Men om känslan inte går över och vardagen blir svårare att hantera kan du ha utvecklat en depression. I första hand rekommenderas psykologisk behandling, ofta tillsammans med läkemedel mot depression.

Nedstämdhet är vanligt och hör till den normala variationen av känslostämningar som kommer och går hos alla människor. Om du känner dig nedstämd så finns det ofta en enkel förklaring till känslan. Förändrade livsomständigheter kan ge nedstämdhet, särskilt om de skett plötsligt eller på ett sätt du inte önskat. Du kan också bli nedstämd av för lite sömn, orimliga krav eller i samband med stress.

Att vara nedstämd under en period är inte farligt, det är både normalt och tillfälligt och kan drabba alla en eller flera gånger. Om det däremot övergår till ett mer konstant nedsatt känsloläge där du varit ledsen en lång period, har svårt att glädjas eller finna intresse i sådant du tidigare tyckte om, kan det vara tecken på att du har utvecklat en depression.

Depression är ett medicinskt tillstånd som hindrar individens förmåga att delta aktivt i livet. Det är en vanlig sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar. Kännetecknande för depression är att såväl energiläge som stämningsläget är sänkt ‒ du är inte bara trött och nedstämd utan upplever hopplöshet och att livet känns utan mening. Vardagen blir besvärlig att hantera och det som tidigare varit enkelt övergår till att bli hinder. Ofta finns en tydlig händelse eller en period av motgångar som har utlöst depressionen. Vissa verkar ha en större risk att bli drabbade av depression på grund av ärftlighet och tidigare erfarenhet av depression.

Depression kan inträffa vid ett tillfälle för att aldrig mer återkomma. För en del är depression däremot något som återkommer som perioder med normalt stämningsläge mellan de depressiva episoderna. En kronisk depression betyder att depressionen pågått utan uppehåll över en längre period.

Olika depressiva sjukdomar

Det finns olika typer av depression. Egentlig depression, ihållande depression, årstidsbunden depression och postpartumdepression.

Egentlig depression är den vanligaste formen av depression och delas in i mild, måttlig och svår depression. Indelningen används för att förstå depressionens djup och svårighetsgrad. Vid en mild depression kan individen fortsätta sina vanliga aktiviteter till skillnad från en medelsvår depression där det ofta är svårt att fortsätta med aktiviteter. En svår depression innebär en funktionsnedsättning som är så pass omfattande och svår att hantera så att sjukhusvård kan bli nödvändigt.

Ihållande depression beskrivs som en kronisk, låggradig nedsättning av känsloläget som varat i minst två år. Tillståndet kallas ibland för dystymi.

Årstidsbunden depression heter Seasonal Affective Disorder (SAD) på engelska och som namnet beskriver har den ett samband med årstidsväxling. Här har nedsättning av känsloläget och depressionen en förmodad koppling till förändringar i ljus och mörker. Senhöst och vinter är vanligare för en depressiv period men vissa kan även bli påverkade under vår och sommar.

Postpartumdepression är en sjukdom som kan drabba nyblivna föräldrar i samband med eller efter förlossning. Det är viktigt att få tidig hjälp med postpartumdepression för att undvika allvarliga konsekvenser för både barn och förälder. Tillståndet kan börja redan under graviditeten hos kvinnan.

Depression har flera kännetecknande symptom:

  • Sänkt stämningsläge.
  • Negativ självbild ‒ försämrad självkänsla och minskad tillit till den egen kapaciteten.
  • Hopplöshetskänsla och pessimistiska tankar om framtiden.
  • Självmordstankar.
  • Minskad energi och oförmåga till initiativ.
  • Frånvaro av glädje, känna sig tom och att ha tappat lusten.
  • Ångest, och skuldkänslor.
  • Nedsatt fokus och koncentration.
  • Diffus värk i kroppen och förstoppning men även andra fysiska symptom som huvudvärk och yrsel.
  • Aptitstörning ‒ minskad eller ökad aptit med viktförändring som följd.
  • Sömnstörningar ‒ förändrad dygnsrytm med tidigt morgonuppvaknande, svårighet att somna, dålig sömnkvalitet, och ökad trötthet.

Ibland kan andra endokrina sjukdomar som exempelvis diabetes och hypotyreos orsaka symptom som liknar nedstämdhet eller depression. Andra psykologiska tillstånd såsom långvarig ångest, utmattningssyndrom och posttraumatisk stress kan också ha liknande symptom som depression.

Det finns många orsaker till att någon blir deprimerad. Förlust, svåra eller traumatiska händelser, men även större förändringar i livet kan framkalla depression. Det finns flertalet kända faktorer som kan utlösa en depression:

  • Ärftlighet.
  • Tidigare depression.
  • Efter en kris eller en krisreaktion.
  • Långvarig stress eller andra psykiska problem.
  • Svåra uppväxtförhållanden.
  • Obehandlade trauman.
  • Missbruksproblematik.
  • Vissa läkemedel.

För att lindra och bota depression behöver du få rätt hjälp. När du kontaktar vården får du göra en utredning där du beskriver dina symptom och beskriva din situation, där din berättelse blir vägledande för din behandling.

Du får beskriva hur länge du har haft besvär och på vilket sätt din vardag är påverkad och om det finns andra kroppsliga eller psykologiska besvär.

Vidare får du berätta om din sociala situation, din arbetssituation och om du tar några mediciner. Du kan få göra blodprover för att utesluta andra bakomliggande orsaker till dina symptom samt mäta din puls och ditt blodtryck.

Tidig behandling av är viktigt, såväl vid en första som en återkommande depression. Behandling i god tid minskar risken för en djupare och mer långvarig depressiv episod. Målet med behandlingen är att du ska bli frisk och symptomfri men också kunna ha ett social liv och få tillbaka arbetsförmågan.

Behandlingen för depression är individuell och beror på vad som framkommer under vårdmötet. Psykologisk behandling rekommenderas som förstahandsval men kombineras ofta med antidepressiva läkemedel.

Det finns mycket som du själv kan göra för att underlätta din situation, här finner du som har depression en enkel men viktig vägledning för självhjälp:

  • Försök upprätthålla vardagsrutiner och en normal dygnsrytm.
  • Ät och motionera regelbundet.
  • Se till att vara ute i dagsljuset varje dag.
  • Undvik ett vanemässigt alkoholintag.

Om du kan, försök samtala med vänner eller träffa de stödgrupper som finns. Behöver du en neutral samtalskontakt så finns det många olika stödlinjer du kan kontaka, både över telefon och dator. De som svarar har både utbildning och går under sekretess.

Öva på att sätta ord på dina känslor och hitta någon att prata med. Du som lider av depression ‒ våga be en anhörig eller vän om hjälp. Berätta vilka behov du har och hur de kan stötta dig.

Om du har ett ledset, tyst och nedstämt barn så är det troligen inte tecken på depression hos barnet. Det är vanliga känslouttryck som hör till livet, särskilt i samband med svåra livshändelser och går över av sig själv. Det är mycket ovanligt med deprimerade barn under sex års ålder.

Depression hos unga ökar i samhället och det är viktigt att söka hjälp tidigt för att undvika långvarig psykisk ohälsa senare i livet. Om nedstämdhet fortsätter i mer än två veckor så kan det tyda på depression.

Alltifrån svåra livshändelser och bristande relationer till psykosocial belastning i familj eller skola kan orsaka depression. Ärftlighet spelar en stor roll ‒ om en förälder besvärats av depression kan risken öka för att att barnen kan få depressiva besvär någon gång i livet. Tonårsdepression är tre gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar.
Även om lidandet är stort under en depressiv episod så läker det ofta ut inom ett halvår. Det finns en risk för att återinsjukna. Därför behöver en behandlingsplan omfatta både den depressiva episoden och vara förebyggande för återfall.

Symptom på depression hos en ungdom:

  • Minskad lust och glädje.
  • Sömnstörningar och ökad trötthet.
  • Svårighet med koncentrationen.
  • Ökad irritabilitet och ilskeutbrott.
  • Aptitförändringar.
  • Känslor av hopplöshet.
  • Bristande självkänsla.
  • Självskadetankar.

Depression är vanligt men det finns hjälp. Har du själv eller din tonåring svårt att hantera vardagen hemma, i skolan eller på jobbet på grund långvarig nedstämdhet eller depression så behöver ni söka professionell hjälp från vården.
Om du mår så dåligt att du får tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv så finns både Självmordslinjen och Jourhavande medmänniska ‒ organisationer med människor som är vana att lyssna.

Besväras du av depression på ett sätt som påverkar din vardag eller begränsar ditt liv? Gör vårt självtest för att få en första vägledning samt mer kunskap om när du bör söka professionell hjälp.

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid nedstämdhet eller depression. En psykolog eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter erbjudas psykologisk eller medicinsk behandling vid behov alternativt, bli hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär, så behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
13 nov 2020
Granskare:
Jesper Enander, Chefspsykolog
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin