Ladda ned Ladda ned

Depression och nedstämdhet

Om du har varit nedstämd, trött och orkeslös under en längre tid kan du ha drabbats av en depression. Kanske upplever du en sämre självkänsla och har tappat intresset för sådant som du tidigare tyckt om att göra. Det finns hjälp att få – kognitiv beteendeterapi (KBT) är ofta ett bra behandlingsalternativ, ibland i kombination med antidepressiva läkemedel. Motion kan också hjälpa dig att må bättre.

Depression är vanligt förekommande i Sverige, var femte person har någon gång fått diagnosen.

Känner du dig deprimerad eller nedstämd? Gör vårt självtest för att lära dig mer om din nedstämdhet och när professionell hjälp kan behövas.

Alla är ledsna eller nedstämda någon gång, utan att det handlar om depression. Men om du så gott som varje dag under minst två veckors tid känt dig ihållande nere eller inte kunnat känna glädje för sådant du brukar tycka om kan du vara deprimerad.

Vanliga symptom:

  • långvarig nedstämdhet
  • energilöshet och trötthet
  • förändrad aptit eller vikt
  • försämrad koncentrationsförmåga
  • skuldkänslor
  • sömnsvårigheter eller för mycket sömn
  • återkommande tankar om döden.

Du kan dessutom få:

  • sämre självkänsla och självförtroende
  • negativa och pessimistiska tankar om framtiden
  • ångest eller ökad oro.

Depression delas in i tre nivåer:

  • lindrig depression – du känner dig nedstämd, saknar intresse för det som du annars tycker om, har mindre energi eller känner dig tröttare än vanligt, men du kan fortfarande arbeta och umgås med vänner

  • medelsvår depression – du mår så dåligt att det blir svårt att arbeta och umgås med familj och vänner

  • svår depression – depressionen påverkar dig så mycket att du har svårt att till exempel äta och dricka, kanske får du även tankar om att inte vilja leva.

Det är ofta svårt att veta exakt vad som orsakar en depression. Ärftlighet spelar in, men den kan även utlösas av livshändelser som i sig inte behöver vara negativa. Det kan handla om att bli förälder, flytta till en ny stad, byta jobb eller andra händelser som innebär en stor förändring eller ökad stress i vardagen. Det kan i sin tur leda till att du känner dig trött och orkeslös eller att du tappar intresse för saker och ting. Då kan beteendemönster förändras – du kanske isolerar dig, skjuter upp saker, ältar eller slutar träna. Du börjar undvika olika situationer i vardagen, tackar nej till sådant du tidigare tyckt om att göra och drar dig tillbaka allt mer. Det kan kännas bra för stunden, men på sikt leder det ofta till att depressionen förvärras.

Vid lindriga depressioner anses inte ärftlighet spela in, men det kan ge en ökad risk för svåra depressioner.

Depression är ovanligt bland yngre barn – besvären är vanligare i puberteten. Symptomen är i allmänhet samma som för vuxna, men barn och ungdomar reagerar oftare även med irritation och ilska. Barn i yngre skolåldern kan visa aggressivitet eller bli tillbakadragna. Många får även ont i magen. Hos tonåringar kan depression ge problem i skolan eller leda till för mycket eller för lite sömn. Ibland förekommer även alkoholmissbruk.

Barn som har föräldrar eller familjemedlemmar som lider av depression har en ökad risk att drabbas av sjukdomen. Det är ofta faktorer i barnets omgivning som orsakar depression och det är viktigt att kartlägga och utreda vad som ligger bakom.

Vid lindrig depression hos barn och ungdomar går behandlingen ut på att minska stressen, se till att de sover och äter ordentligt och försöker vara fysiskt aktiva. Psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi kan också vara aktuell, ibland i kombination med antidepressiva läkemedel.

De flesta depressioner läker av sig själva efter fyra till nio månader, men depression kan också behandlas med exempel kognitiv beteendeterapi eller antidepressiva läkemedel. Vid milda till måttliga depressioner rekommenderas först psykologisk behandling, innan det blir aktuellt att prova med läkemedel.

De vanligaste läkemedlen vid depression är så kallade SSRI-preparat. De syftar till att öka mängden serotonin i hjärnan och kan minska depressiva symptom.

Vid svår depression och när ingen annan behandling hjälper kan elbehandling (ECT) ibland fungera. Det innebär att korta strömpulser förs genom hjärnan.

Även om det kan ta emot så hjälper fysisk aktivitet – då ökar bland annat endorfinnivån. Endorfin är ett hormon som gör att vi mår bra. Det är också viktigt att aktivera sig genom att i små steg återuppta sådant som du slutat med i och med depressionen, eller att du börjar med nya aktiviteter som får dig att börja må bättre.

Har du så gott som varje dag under minst två veckors tid känt dig ihållande nedstämd eller inte kunnat känna glädje för sådant du brukar tycka om kan du vara deprimerad – då bör du söka vård. Det gäller även vid andra symptom som kan vara tecken på depression, exempelvis långvarig energilöshet och trötthet, ångest och oro.

Om du misstänker att du är deprimerad och har känt dig nedstämd eller upplevt andra symptom av depression under minst två veckors tid kan vi på KRY hjälpa dig. En sjuksköterska, läkare eller psykolog hos oss gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vi kan även erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog och läkare.

På våra mottagningar i Sörmland och i Skåne får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Senast uppdaterad:
6 november 2019
Granskare:
Jesper Enander, Chefspsykolog
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin