Ladda ned Ladda ned

Depression och nedstämdhet

Depression är en längre tid av nedstämdhet. Vanliga symptom är minskad energi, sämre självkänsla samt ett minskat intresse för sådant man tidigare tyckte om att göra. Du behöver inte må dåligt. På KRY kan du få hjälp vid depression.

Var femte person i Sverige har någon gång fått diagnosen depression visar siffror från Folkhälsomyndigheten, 2017.

Det är ofta svårt att veta exakt vad som orsakar en depression. Ärftlighet spelar roll, men den kan även utlösas av en eller flera livshändelser som i sig inte behöver vara negativa. Det kan vara saker som att bli förälder, flytta till en ny stad, byta jobb eller andra händelser som innebär en stor förändring eller ökad stress i vardagen. Detta kan i sin tur leda till att du känner dig trött eller orkeslös eller att du tappar intresse för saker och ting. När du känner så är det inte helt ovanligt att beteendemönster förändras och att du isolerar dig, skjuter upp saker, ältar eller slutar träna. Detta kan kännas bra för stunden men på lång sikt leder det ofta till att depressionen förvärras.

Vid lindriga depressioner anses inte ärftlighet spela in, men det kan ge en ökad risk för svåra depressioner.

De flesta depressioner läker ofta spontant efter fyra till nio månader.

Alla är ledsna eller nedstämda någon gång utan att det handlar om depression. Men om du så gott som varje dag under minst två veckors tid känt dig ihållande nere eller inte kunnat känna glädje för sådant du brukar tycka om kan du vara deprimerad. Andra vanliga symptom är:

  • förändrad aptit eller vikt
  • minskad energi och ökad trötthet
  • försämrad koncentrationsförmåga
  • skuldkänslor/känslor av värdelöshet
  • svårigheter att sova eller sova för mycket
  • återkommande tankar om döden.

Du kan dessutom få:

  • minskad självkänsla och självtillit/självförtroende
  • negativa och pessimistiska tankar om framtiden
  • ångest eller ökad oro.

Depression delas in i tre nivåer beroende på hur djup depressionen är.

  • Lindrig depression
    Du känner dig nedstämd, saknar intresse för det som du annars tycker om, har mindre energi eller kan känna dig tröttare än vanligt men du kan fortfarande arbeta och umgås med vänner.

  • Medelsvår depression
    Du mår så dåligt att det blir svårt att klara av att arbeta, eller att umgås med vänner och familj.

  • Svår depression
    Depressionen påverkar dig så mycket att du har svårt att till exempel äta och dricka. Vissa får tankar om att inte vilja leva.

Barn och ungdomar kan få depression med samma symptom som vuxna. Det är dock ovanligt innan tonåren. Depression är vanligare när barnet kommer i puberteten.

Beroende på hur gammalt barnet är finns också andra symptom. Barn i yngre skolåldern kan visa aggressivitet eller så kan de vara tillbakadragna. Ett vanligt fysiskt besvär i samband med depression i den åldern är ont i magen.

Hos tonåringar kan depression ge problem i skolan eller leda till att de sover för mycket eller för lite. De kan ibland också missbruka alkohol.

Barn och ungdomar reagerar oftare med irritation och ilska, än vuxna.

Barn till föräldrar eller med nära familjemedlemmar som lider av depression har ökad risk för sjukdomen. Det är ofta faktorer i barnets omgivning som orsakar depression och det är viktigt att kartlägga orsakerna (och reda ut dem).

Vid lindrigare depression hos barn och ungdomar går behandlingen ut på att minska stressen för dem. Se till att de sover och äter ordentligt och att de försöker vara fysiskt aktiva.

Psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, kan också vara aktuellt liksom, i vissa fall, behandling med antidepressiva läkemedel i kombination med KBT.

Även om det kan ta emot så hjälper fysisk aktivitet, till exempel ökar det nivån av hormonet endorfin. Endorfin är ett hormon som gör att vi mår bra. Det är även viktigt att aktivera sig genom att i små steg återuppta sådant som du slutat med i och med depressionen, eller att du börjar med nya aktiviteter som får dig att börja må bättre.

Depression behandlas ofta med psykologisk behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT), i vissa fall i kombination med antidepressiva läkemedel. Vid lindriga till måttliga depressioner rekommenderas det att man först får psykologisk behandling, innan man testar läkemedel.

De vanligaste läkemedlen vid depression är så kallade SSRI preparat. De syftar till att öka mängden serotonin i hjärnan och kan minska depressiva symptom.

Vid svår depression och när ingen annan behandling hjälper kan elektrokonvulsiv behandling (ECT), korta strömpulser som förs genom hjärnan), fungera.

Har du så gott som varje dag under minst två veckors tid känt dig ihållande nere eller inte kunnat känna glädje för sådant du brukar tycka om kan du vara deprimerad. Du kan också uppleva ett eller flera av symptomen som är listade ovan.

Du kan vända dig till KRY om du misstänker att du är deprimerad och känt dig nedstämd eller upplevt andra symptom av depression under minst två veckors tid.

Vi på KRY kan hjälpa dig med

  • rådgivning
  • psykologkontakt
  • KBT-behandling
  • individuell bedömning och recept på läkemedel vid behov.

Här kan du läsa mer om psykologhjälp du kan få hos KRY.

Senast uppdaterad:
16 april 2019
Granskare:
Jesper Enander, Chefspsykolog