Ladda ned Ladda ned

Feber

Du har feber när din kroppstemperatur är 38 grader eller högre. Feber är ett tecken på att immunsystemet arbetar på högvarv för att bekämpa exempelvis virus, bakterier eller inflammationer. Kroppstemperaturen brukar normaliseras inom några dagar, utan behandling. Om febern inte har gått över efter fem dagar bör du söka vård.

Om du eller någon i din omgivning plötsligt får hög feber med kraftig frossa eller medvetandepåverkan bör du söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.

Kroppstemperaturen regleras av temperaturcentrum i hjärnan som sitter i hypotalamus. Det fungerar som en termostat som höjer temperaturen när det kommer signaler från olika feberframkallande substanser och faktorer. En högre temperatur innebär att det bildas fler vita blodkroppar som gör immunförsvaret mer effektivt, men feberns betydelse och mekanismerna bakom febern är inte helt kartlagda.

Normal kroppstemperatur hos vuxna brukar ligga mellan 36 och 37.5 grader. Inom sjukvården kallas intervallet 37.6–37.9 grader för förhöjd kroppstemperatur – om temperaturen överstiger 38 grader räknas det som feber. Hög feber hos en vuxen brukar räknas från 39-40 grader och när febern överstiger 41 grader kan temperaturökningen i sig vara skadlig.

Feber är ofta ett av flera symptom i samband med infektioner och olika sjukdomar, men du kan ha en förhöjd kroppstemperatur utan att vara sjuk. Temperaturen brukar till exempel vara högre på kvällen än tidigt på morgonen. Vikt, ålder, årstid och klimat påverkar också. Kroppstemperaturen stiger dessutom tillfälligt när du är fysiskt aktiv och kvinnor kan få en högre temperatur inför mens och under graviditet.

Barn får lättare feber än vuxna, men det behöver inte betyda att det rör sig om en allvarlig infektion. Äldre människor kan tvärtom ha allvarliga infektioner utan att få en hög kroppstemperatur. Det är alltid viktigt att utöver febern väga in allmäntillståndet.

När kroppstemperaturen är 38 grader eller högre är det vanligt att du känner dig matt och svag. Även små ansträngningar gör att du kan känna dig trött och orkeslös. Det är också vanligt att frysa. Har du haft hög feber kan du istället börja svettas när febern går ner igen, eftersom kroppen då gör sig av med överskottsvärmen. Hastigt påkommen feber med frossa kan tyda på en allvarlig infektion med snabbt förlopp. Feber är ofta ett av flera symptom. Halsont, snuva, huvudvärk och muskelvärk är till exempel vanligt i samband med tillfälliga virusinfektioner.

Feber kan ha många förklaringar. Den vanligaste orsaken till feber är olika virusinfektioner, men feber är också ett vanligt symptom i samband bakterieinfektioner, svamp, inflammationer och allvarligare sjukdomstillstånd.

Feber i mer än fem dagar utan förkylning eller andra tydliga symptom, eller mer långvarig feber utan känd orsak, kan bero på flera olika sjukdomar och behöver utredas. Då kan det röra sig om exempelvis hjärtmuskelinflammation, sköldkörtelbesvär (hypertyreos) eller olika virussjukdomar.

Vanliga virusinfektioner som ger tillfällig feber:

Vanliga bakterieinfektioner som ger tillfällig feber:

Det finns ingen universalbehandling mot feber – feber är en naturlig reaktion när kroppen bekämpar exempelvis virus och bakterier och den går ofta över av sig själv efter några dagar.

Om febern inte ger med sig kan du behöva träffa en läkare som bland annat väger in hur hög feber du har och om du har haft stora temperatursvängningar. Har du andra symptom, utöver feber, ger de förstås viktig information om orsaken till dina besvär. För att fastställa vad febern beror på kan du ibland behöva göra en undersökning med provtagning, odling eller röntgen.

Behandlingen beror helt på vad som orsakar febern. Vid bakterieinfektioner kan det ibland finnas anledning att behandla med antibiotika.

Försök att vila och ta det lugnt när du har feber så att kroppen får möjlighet att återhämta sig. Undvik idrott och motion eftersom det försämrar immunförsvarets förmåga att bekämpa infektionen och ökar risken för komplikationer, exempelvis hjärtmuskelinflammation och ledbesvär.

Tänk på att:

  • dricka ordentlig – det är viktigt att ersätta den vätska du förlorar
  • vila – låt kroppen återhämta sig innan du går till skolan eller arbetet igen
  • avstå från motion – fysisk ansträngning vid feber kan vara direkt skadligt.

Så tar du tempen:
Du kan ta tempen i armhålan, munnen, ändtarmen, örat eller på pannan. Den mest tillförlitliga temperaturen får du i örat och ändtarmen. Vila en stund innan du tar tempen, så att du inte får ett tillfälligt förhöjt värde för att du just har varit fysiskt aktiv. Tänk på att inte äta eller dricka något en kvart innan du tar tempen i munnen. Använder du en örontermometer ska du inte ta tempen direkt när du vaknar – var uppe en stund eftersom värmen från kudden kan ge en falskt förhöjd temperatur.

Vid behov finns receptfria, febernedsättande läkemedel på apotek – de förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären.

Viktigt att veta om Reyes syndrom

Barn och ungdomar under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation på grund av risk för Reyes syndrom. Det är ett ovanligt men allvarligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever med symptom som medvetandepåverkan, kramper, magsmärtor, kräkningar och medvetslöshet. Ibland kan Reyes syndrom ha dödlig utgång.

Om du har feber med påverkat allmäntillstånd, utan tydliga tecken på exempelvis influensa eller magsjuka, bör du vända dig till sjukvården. Det gäller även vid oförklarlig feber som inte ger med sig efter fem dagar eller om febern först går ner och sedan kommer tillbaka.

Sök vård akut om du har feber i kombination kraftigt påverkat allmäntillstånd, svår frossa, smärta eller andningsbesvär. Om du har feber och blir stel i nacken ska du vända dig till en akutmottagning. Håller du på att förlora medvetandet behöver du också vård akut.

Om ditt barn får kramp i samband med feber eller får feber och är yngre än sex månader ska du söka vård akut.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid feber. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid feber utan tydlig förklaring krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
12 dec 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin