Kry-logo
Ladda ned
Bröstcancer

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Tumörsjukdomen upptäcks ofta i samband med mammografi, annars är det vanligast att först känna en knöl i bröstet eller armhålan. Tidig upptäckt i kombination med bättre behandlingsmetoder gör att allt fler blir botade. Om cancern har spridit sig finns det möjlighet att bromsa sjukdomsförloppet. Utöver läkemedelsbehandling kan du få psykologiskt stöd för att hantera de svåra tankar och känslor som en cancerdiagnos kan föra med sig.

Vad är bröstcancer?

Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i Sverige efter prostatacancer och den vanligaste cancerformen hos kvinnor – ungefär en av tio kvinnor drabbas under sin livstid. De flesta får diagnosen bröstcancer efter 40 års ålder och det är allra vanligast att drabbas i åldrarna 60 till 69. I vissa fall, särskilt om cancern har genetiska förklaringar, kan sjukdomen visa sig tidigare. Män kan också utveckla bröstcancer, men det är ovanligt. Fler än 8 000 personer får diagnosen bröstcancer i Sverige varje år – högst 60 är män.

Bröstcancer är en elakartad tumör som ibland växer snabbt och ibland utvecklas under lång tid. Vid tidig upptäckt går det ofta att operera bort tumören. Cytostatika, strålning och vid behov antihormonell behandling minskar risken för spridning och återfall. Behandlingarna kan även bromsa sjukdomsförloppet om cancertumörer inte går att avlägsna helt.

Tidig upptäckt i kombination med mer effektiva behandlingsmetoder gör att bröstcancer har en bättre prognos än tidigare – numera överlever 8 av 10 som får en bröstcancerdiagnos. Om cancern har spridit sig eller är särskilt aggressiv kan bröstcancer vara svår att behandla, men sjukvården och forskningen arbetar systematiskt mot minskad dödlighet. Det svenska mammografiprogrammet erbjuder bröströntgen till alla kvinnor mellan 40 och 74 år. Regelbunden mammografi gör det möjligt att upptäcka bröstcancer redan innan den ger symptom vilket ger större chanser att behandla och bota cancern. I dagsläget upptäcks ungefär 2 av 3 bröstcancertumörer genom mammografi.

Symptom vid bröstcancer

Bröstcancer som upptäcks mycket tidigt, exempelvis genom mammografi, brukar inte ge några symptom. När du väl får symptom är det vanligast att först känna en knöl i bröstet eller armhålan. I vissa fall kan du istället se en grop i bröstet eller andra förändringar i huden, bröstet eller bröstvårtan. Apelsinhud och mörk vätska från bröstvårtan kan till exempel också vara tecken på bröstcancer.

Olika symptom vid bröstcancer:

  • knöl i bröstet eller armhålan – vanligaste symptomet
  • indragning eller grop i ena bröstet eller bröstvårtan
  • blodblandad eller mörk vätska från bröstvårtan.

Andra symptom som ibland kan vara tecken på bröstcancer:

  • svullet eller förstorat bröst som kan kännas hårdare än vanligt
  • apelsinhud på ena bröstet
  • rodnad och värme i ena bröstet
  • sår på bröstet eller bröstvårtan som inte läker
  • ensidigt eksem och klåda som utgår från bröstvårtan
  • ömhet och smärta i ena bröstet.

Aggressiv bröstcancer som har spridit sig till det lymfatiska systemet via armhålan kan ge flera symptom och även påverka andra organ i kroppen.

Andra tänkbara förklaringar

En knöl behöver inte betyda att du har en elakartad tumör i bröstet – 9 av 10 knölar beror inte på bröstcancer. Det kan istället handla om svullna bröstkörtlar under menscykeln, cystor i samband med klimakteriet eller andra, ofarliga knölar i bröstet som exempelvis fibroadenom.

Ömma bröst eller smärta i brösten är sällan tecken på bröstcancer utan beror ofta på övergående hormonförändringar. Brösten förändras till exempel inför och under menscykeln. Graviditet och amning påverkar också hur brösten känns och ser ut på olika sätt. Mjölkstockning under graviditeten kan göra mycket ont i bröstet och i vissa fall leda till en så kallad bröstböld. Ömhet och smärta i brösten kan även uppstå utan tydliga förklaringar och utan koppling till bakomliggande sjukdom – generell bröstsmärta kallas för mastodyni eller mastalgi och kan drabba såväl män som kvinnor.

Vätska från bröstvårtan, som inte har någon koppling till amning och bröstmjölk, kan ibland orsakas av ofarliga eller godartade förändringar i mjölkgångarna. Sår på bröstet eller bröstvårtan kan bero på exempelvis svampinfektioner eller eksem.

Knölar eller andra förändringar i bröstet är oftast inte tecken på cancer, men ska ändå alltid utredas för att utesluta bröstcancer.

Olika former och stadier av bröstcancer

Bröstcancer kan uppstå i olika delar av bröstet. Det är vanligast att få cancer i mjölkgångarna, så kallad duktal cancer. Bröstcancer kan även uppstå i mjölkkörtlarna – då kallas det lobulär cancer. I mer ovanliga fall kan en tumör uppstå i bindväven mellan mjölkkörtlarna.

Olika former av bröstcancer:

  • hormonkänslig bröstcancer – den vanligaste formen av bröstcancer som även kallas luminal bröstcancer innebär att cancern främst påverkas av könshormonet östrogen
  • HER2-positiv bröstcancer – innebär att cancercellerna har särskilt mycket av proteinet HER2 på cellytan vilket gör att de växer fortare
  • trippelnegativ bröstcancer – växer oberoende av könshormon eller proteinet HER2, cancerformen är vanligare om det finns genetiska förklaringar
  • inflammatorisk bröstcancer – en ovanlig form av bröstcancer som är svår att upptäcka eftersom cellförändringarna är utspridda och ofta inte kännetecknas av en tydlig knöl.

Olika stadier av bröstcancer:

  • bröstcancer in situ – ett förstadium till bröstcancer utan symptom
  • stadium 1 – en mycket tidig form av invasiv bröstcancer som innebär att tumören har vuxit ut i fettväven eller bindväven i bröstet, tumören är högst två centimeter
  • stadium 2 – invasiv bröstcancer som även kan ha nått lymfkörtlarna i din armhåla, tumören är högst fem centimeter
  • stadium 3 – invasiv bröstcancer som kännetecknas av att tumören är större än fem centimeter och kan ha spridit sig till flera lymfkörtlar
  • stadium 4 – spridd bröstcancer som har bildat dottertumörer eller så kallade metastaser i andra delar av kroppen.

Orsaker till bröstcancer

Cancerceller kan uppstå i samband med kroppens pågående celldelning om cellerna skadas eller utvecklas till elakartade celler. Då växer cellerna ovanligt snabbt och kan bilda en tumör som påverkar andra, friska celler. Cancertumören kan sprida sig till blodkärl eller lymfkärl och elakartade celler kan föras vidare till andra delar av kroppen och bilda dottertumörer. Tidig upptäckt förhindrar den här processen – om en cancertumör avlägsnas innan den har spridit sig kan du bli helt botad.

Det finns flera kända riskfaktorer som gör dig mer sårbar för bröstcancer, men ingen enskild, tydlig förklaring. Bröstcancer uppstår antagligen på grund av en kombination av många olika faktorer – vissa är ännu inte klarlagda. Hittills vet vi att ärftlighet, hormonbalans och livsstilsfaktorer kan ha betydelse på olika sätt.

Risken att drabbas är större för kvinnor som har exempelvis systrar, mödrar eller mormödrar som har fått diagnosen. Könshormon spelar också in – lång och hög exponering för östrogen ökar risken för bröstcancer, till exempel om du har fått mens tidigt och kommit i klimakteriet sent eller om du har fått behandling med östrogen under många år i samband med klimakteriebesvär. Om du inte har fött barn finns också en förhöjd risk för bröstcancer. Graviditet och amning kan istället minska risken. Ju tidigare du får barn och ju fler fullgångna graviditeter du har gått igenom desto mindre risk är det att drabbas av bröstcancer.

Livsstil kan också bidra till ökad sårbarhet för bröstcancer, bland annat övervikt, brist på motion och hög alkoholkonsumtion.

Några riskfaktorer som gör dig mer sårbar för bröstcancer:

  • ärftlighet – ungefär 10 procent av all bröstcancer är ärftlig, då ökar också risken för att cancern debuterar före 40 års ålder
  • hög ålder – risken att drabbas ökar med åldern, framförallt från 40 års ålder
  • kroppens egen produktion av könshormoner – om du inte har fött barn eller har fött ditt första barn relativt sent i livet är du mer sårbar för bröstcancer, det gäller även om du har fått mens tidigt och kommit i klimakteriet sent – risken ökar med antalet menstruationscykler
  • hormonbehandling med östrogen – flera års exponering för östrogen i samband med klimakteriebesvär innebär en förhöjd risk att drabbas av bröstcancer, även p-piller innebär en något förhöjd risk
  • livsstilsfaktorer – för lite fysisk aktivitet och övervikt efter klimakteriet gör dig mer sårbar för bröstcancer, det gäller även hög alkoholkonsumtion.

Vissa kvinnor har särskilt mycket bröstkörtelvävnad i brösten vilket också innebär en ökad sårbarhet för bröstcancer. Det kallas för täta bröst och är något som ibland upptäcks under mammografi.

Utredning och behandling

Om det finns bröstcancer i släkten finns det möjlighet att utreda om du själv har en ökad risk att drabbas. Då får du göra mammografiundersökningar tidigare än andra, innan du fyller 40 år, och vid behov även undersökas med exempelvis ultraljud.

Vid symptom som gör att det finns anledning att misstänka bröstcancer behöver en läkare till att börja med titta och känna på bröstet och lymfkörtlarna i armhålan. Sedan undersöks bröstet som regel med hjälp av mammografi, ultraljud och prover från bröstet, så kallad biopsi. Om det kommer ut vätska ur bröstvårtan eller vid misstanke om metastaser kan du behöva göra kompletterande undersökningar.

Bröstcancer kräver oftast operation i kombination med andra typer av behandling. Cytostatika eller kemoterapi är cellhämmande läkemedel som tillsammans med strålning och ibland antihormonell behandling används för att minska risken för spridning och återfall. Det finns även andra typer av läkemedel som kan vara aktuella beroende på vilken sorts bröstcancer det handlar om och vilket stadium du befinner dig i. Om din bröstcancer har spridit sig och bildat metastaser finns det bromsmediciner som förhindrar eller fördröjer sjukdomsutvecklingen.

Vid operation avlägsnas tumören med marginal för att minska risken för spridning. Då opereras antingen en del av bröstet bort eller hela bröstet. Om du vill göra en bröstrekonstruktion, som återskapar bröstets utseende, finns det ibland möjlighet att göra detta i direkt samband med att tumören avlägsnas. Det är annars vanligt att rekonstruktionen måste vänta till efter avslutat behandling.

Behandlingen inkluderar som regel även stödsamtal eftersom ett cancerbesked rör upp många tankar och känslor. Dessutom kan du behöva tala om biverkningarna av den medicinska behandlingen – kanske upplever du en sorts sorg över ett bortopererat bröst eller får en förändrad självbild i samband med att du tappar håret en period. Du kan även få stöd genom olika patientföreningar och organisationer.

Efter avslutad cancerbehandling blir du kallad till uppföljningsbesök. Risken för återfall brukar vara högst de första fem åren efter avslutad behandling.

Vad kan jag göra själv?

Bröstcancer kan drabba vem som helst och du kan inte själv förhindra utvecklingen av cancer – det är ett komplicerat förlopp som ofta beror på en mängd olika faktorer.

Tidig upptäckt av bröstcancer ger bäst förutsättningar för att kunna behandla sjukdomen. Därför är det viktigt att du alltid utnyttjar möjligheten att göra mammografi och själv är uppmärksam på förändringar i brösten – undersök dina bröst regelbundet med hjälp av händerna.

Eftersom bröstcancer kan ha vissa kopplingar till olika livsstilsfaktorer kan du själv göra viktiga förändringar för att minska din sårbarhet för bröstcancer. Flera studier visar att såväl ett stillasittande liv som övervikt och fetma efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer. Därför är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Det finns även kopplingar till större mängder alkohol, så var försiktig med din alkoholkonsumtion.

Så här blir du mindre sårbar för bröstcancer:

  • kontakta sjukvården om du har bröstcancer i släkten – vid tydliga, ärftliga kopplingar kan det finnas anledning att själv begära en utredning och till exempel göra mammografiundersökningar i ett tidigare skede än när du normalt sett blir kallad vid 40 års ålder
  • genomför din mammografi – det är viktigt för alla kvinnor att göra regelbunden mammografi från 40 års ålder, prioritera alltid din mammografiundersökning när du blir kallad eller boka om till en tid som passar dig
  • undersök brösten själv – ta för vana att känna igenom brösten och armhålorna en gång i månaden, det är särskilt viktig efter 40 års ålder
  • var försiktig med alkohol – alkohol är en av flera kända riskfaktorer
  • rör på dig även efter klimakteriet – ett stillasittande liv efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer, fysisk aktivitet kan även lindra symptom och biverkningar efter en bröstcancerdiagnos
  • undvik övervikt – övervikt efter klimakteriet har en koppling till ökad risk för bröstcancer, därför är det bra att försöka gå ner i vikt om du har ett högt BMI efter klimakteriet.

Så här kan du själv undersöka dina bröst:

  • Ställ dig framför en spegel och lyft armarna bakom huvudet – ser brösten och bröstvårtorna ut som vanligt?
  • Känn igenom brösten och armhålorna med små cirkelrörelser – känner du någon knöl eller annan förändring?
  • Kläm på bröstvårtan – kommer det ut någon vätska?

undersök även brösten i liggande ställning med ena handen bakom huvudet.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du misstänker att du kan ha drabbats av bröstcancer. Det gäller även om du har en tydlig, ärftlig koppling till bröstcancer.

Sök vård om du upptäcker en knöl i bröstet eller armhålan. Det gäller även om huden på bröstet buktar inåt eller om du har andra, ensidiga förändringar i eller på bröstet eller bröstvårtan. Du bör också söka vård om du har blodblandad eller mörk vätska som kommer ut ur bröstvårtan.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och information vid misstanke om bröstcancer. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli remitterad till vidare vård. Bröstcancer kräver ett fysiskt vårdmöte.

Om du redan har fått en cancerdiagnos och har behov av att prata med någon eller få hjälp att bearbeta dina känslor kan du tala med en psykolog hos oss. Vi erbjuder kontinuerlig uppföljning och återbesök för både dig och dina närstående.

Granskare:

Vasiliki Vanky

specialist i allmänmedicin

Senast uppdaterad: