Kry-logo
Ladda ned
Graviditet

Graviditet

Graviditet är den process som kvinnokroppen går igenom efter en befruktning. Du kan bli gravid om en spermie befruktar ett moget ägg genom slidsamlag, insemination eller provrörsbefruktning. Då kan ägget utvecklas till ett embryo som så småningom blir ett foster och till slut ett barn. En fullgången graviditet pågår i ungefär 40 veckor – under tiden går du igenom stora fysiska och psykiska förändringar.

Beräkna BF

Du kan räkna ut vilken dag bebisen kan födas på genom att fylla i när din senaste mens började. Uträkningen blir mer exakt om du också fyller i hur lång din menscykel vanligtvis är.

Allmänt om graviditet

Att vara gravid innebär alltid en stor omställning för kroppen. Hormonförändringarna påverkar dig både fysiskt och psykiskt. Immunförsvaret förändras under din graviditet, muskler och skelett likaså, dina slemhinnor svullnar och blodtrycket påverkas. Du går upp i vikt i takt med att magen och brösten växer, men också för att det bildas mer blod, fett och vätska i kroppen.

Vissa mår dåligt under graviditeten, har många fysiska besvär och känner sig nedstämda eller oroliga. Andra mår istället ovanligt bra, har bara lindriga besvär och känner sig starka och positiva. Oavsett hur just din graviditet påverkar dig är det bra att känna till hur kroppen förändras.

Fertilitet

Fertil betyder förmåga att fortplanta sig. Kvinnor som är i fertil ålder kan bli gravida om spermier befruktar mogna ägg.

Fertiliteten hos både kvinnor och män brukar inledas under puberteten. Äggen finns i kvinnans äggstockar från födseln, men det är först när menstruationen sätter igång som äggen kan mogna, lossna och befruktas. Om mensen är regelbunden får du ägglossning en gång i månaden, mitt i menstruationscykeln. Spermierna börjar bildas i mannens testiklar under puberteten och produktionen fortsätter sedan livet ut.

Förmågan att få barn varierar från person till person och minskar som regel ju äldre du blir. Män kan vara fertila hela livet, men kvinnor kan inte längre få barn när ägglossningen har upphört i samband med klimakteriet.

Fertil ålder innebär inte automatiskt att du kan få barn. Ibland kan det vara svårt att bli gravid, till exempel om ägglossningen inte är regelbunden eller om spermierna har svårt att nå fram till ägget.

Befruktning

En graviditet börjar med att ett moget ägg befruktas av en spermie.

Vid ett slidsamlag kan spermier som finns i mannens utlösning nå fram till äggledaren. Om det finns ett moget ägg där, som har lossnat från äggstocken, kan en spermie befrukta ägget. Ägglossning innebär oftast att ett ägg mognar från en av äggstockarna, men ibland mognar ett ägg i varje äggstock – om båda befruktas kan de utvecklas till så kallade tvåäggstvillingar. I ovanliga fall kan ett befruktat ägg delas i två och utvecklas till enäggstvillingar.

Spermierna kan överleva i upp till fem dygn i äggledarna och invänta ett ägg som lossnar från äggstockarna under tiden. Ett ägg som har lossnat behöver däremot befruktas inom ungefär ett dygn.

Vid insemination sprutas spermier in i livmodern eller slidan, ofta med hjälp av en spruta och en kateter. Provrörsbefruktning, så kallad IVF, innebär att mogna ägg plockas ut från äggstockarna och befruktas utanför kroppen innan de placeras i livmodern igen.

Om ett ägg blir befruktat och sedan fäster i livmoderns slemhinna utvecklas det först till ett embryo som så småningom kan bli ett foster och sedan ett barn.

Graviditetens olika stadier

När ett embryo har fastnat i livmodern inleds graviditeten. Eftersom det inte alltid går att säga just när befruktningen skedde räknas graviditetens början från den senaste mensens första dag, det vill säga ett par veckor före själva befruktningen. En fullgången graviditet pågår i ungefär 40 veckor – om den inte avslutas i förtid på grund av missfall eller abort. Ibland kommer barnet tidigare och ibland dröjer förlossningen till efter vecka 40. Om inte barnet har kommit vecka 41 kan du behöva hjälp att sätta igång förlossningen.

En graviditet delas in i tre delar – varje del kallas för en trimester. Här beskriver vi mycket kortfattat hur ett embryo utvecklas till ett barn.

Första trimestern – till och med vecka 14

Den första trimestern räknas från mensens första dag, trots att det egentligen inte händer någonting alls under vecka ett och två. Sedan befruktas ägget och de första cellerna bildas. Cellerna delar upp sig i två grupper – en grupp utvecklas till ett embryo och en till moderkakan. Båda fäster i livmodern under vecka tre. Moderkakan kommer sedan att ge näring till embryot via navelsträngen, som också utvecklas nu.

Under den resterande tiden av den första trimestern formas olika lager av celler i embryot där bland annat skelett, muskler, nervsystem och alla kroppens organ kommer att bildas. Efter hand börjar hjärtat pumpa runt blod i de första blodkärlen och embryot utvecklas till ett foster. Armarna och benen växer successivt ut. Ögonen, öronen, munnen och näsan utvecklas, liksom tår och fingrar. Äggstockarna eller testiklarna bildas också.

Vecka 14 är livmodern stor som en grapefrukt och fostret har blivit 7–8 centimeter långt. Alla kroppsdelarna syns tydligt och det har bildats lite vatten runt fostret, som därför kan röra sig mer.

Andra trimestern – vecka 15–28

I början av den andra trimestern brukar det synas att din mage har blivit större. Fostrets kropp växer snabbt och blir mer proportionerligt mot huvudet. Skelettet blir allt hårdare och fosterfett bildas utanpå den tunna huden. Fostret har fått känsel, hörsel och reagerar på både ljud och ljus.

I mitten av den här perioden är det vanligt att börja känna fosterrörelser inne i magen. Mot slutet av den andra trimestern kan du ofta känna fostrets rörelser utanpå magen.

Från vecka 22 betraktas ett foster som livsdugligt. Det betyder att barn som föds redan då faktiskt har en chans att överleva.

Vecka 28 är fostret ungefär 39 centimeter långt och väger ett drygt kilo. Livmodern brukar vara så stor att det är svårare att röra sig som vanligt och det kan läcka råmjölk från brösten.

Tredje trimestern – vecka 29–40

Under tredje trimestern är det vanligt att känna sparkar och fostret vänder sig i olika ställningar. Ju mer fostret växer desto trängre blir det för dina egna organ, särskilt för lungorna, magsäcken, tarmarna och urinblåsan. Vissa foster växer mer än andra, vilket bland annat beror på gener och moderkakan.

Fostrets organ fortsätter att utvecklas, längst tid tar det för lungorna och hjärnan. Fingernaglarna växer ut, huden blir tjockare och fostret kan fixera blicken. Så småningom lägger sig fostret tillrätta inför förlossningen, oftast fixerat med huvudet nedåt.

Du som är gravid kan ibland redan tidigt i tredje trimestern känna att livmodern drar ihop sig. Det är en sorts förvärkar som är en naturlig del av graviditeten – det brukar inte vara tecken på att förlossningen närmar sig. Från vecka 38 betraktas graviditeten som fullgången, det vill säga barnet är färdigt att födas. Då är det i genomsnitt 49 centimeter långt och väger drygt tre kilo. De flesta barn i Sverige föds mellan vecka 37–42.

Förändringar och besvär

En graviditet förändrar kroppen på en mängd olika sätt. Hormonförändringarna påverkar dig både psykiskt och fysiskt – det bildas till exempel mer blod, fett och vätska. Immunförsvaret förändras, slemhinnorna blir känsligare, musklerna i mag-tarmkanalen blir mer avslappnade och benen i skelettet blir rörligare. När den växande livmodern börjar ta stor plats finns det mindre utrymme för de egna organen, vilket bland annat kan leda till värk och andfåddhet.

Blödningar under graviditeten

En blödning kan kännas särskilt oroande under en graviditet, men behöver inte vara tecken på att något är fel. Små blödningar och mensliknande värk är tvärtom vanligt. Det kan till exempel röra sig om en så kallad genombrottsblödning från livmodern, som är en naturlig följd av att graviditeten utvecklas.

Livmodern är mer blodfylld och slemhinnorna är känsligare när du är gravid – de kan lätt börja blöda, till exempel i samband med samlag. Ibland kan även polyper på livmoderhalstappen, vaginala infektioner eller hemorrojder kring ändtarmen orsaka små blödningar. Det brukar inte vara farligt. Långvariga eller kraftiga blödningar är däremot ofta tecken på att något har gått fel – då bör du kontakta vården.

Tidiga tecken på graviditet:

  • Utebliven mens

När du blir gravid upphör ägglossningen och du får inte längre mens.

  • Spända och ömma bröst

Kroppen börjar lagra extra fett i brösten och körtlarna, som så småningom ska bilda mjölk, växer.

  • Yrsel

Blodtrycket sjunker i början graviditeten och därför kan du känna dig yr.

Illamående beror på hormonförändringar, främst det graviditetshormon som kallas HCG. Illamående är allra vanligast på morgonen.

Omställningen i kroppen kräver energi och leder ofta till ett större sömnbehov.

Vanliga fysiska förändringar och besvär under graviditeten:

  • Viktuppgång

När du är gravid växer livmodern, fostret och brösten. Dessutom bildas mer blod, fett och vätska som också bidrar till viktökningen.

  • Magbesvär

Det är vanligt att få magproblem som gravid. Halsbränna, gaser i magen och förstoppning kan till exempel bero på att musklerna i magmunnen och tarmarna blir mer avslappnade. Sammandragningar och så kallade ligamentsmärtor kan också leda till besvär – det beror på förändringarna i livmodern. Dessutom får organen mindre utrymme när livmodern växer, vilket kan påverka deras funktion.

  • Graviditetsillamående

Illamående är inte bara ett tidigt tecken på graviditet utan kan pågå längre än så. Vid så kallat extremt graviditetsillamående kan det vara svårt att behålla någon mat alls, vilket ibland kräver läkemedelsbehandling.

  • Behov av att kissa ofta

Den växande livmodern trycker mot urinblåsan och du har mer vätska i kroppen.

  • Flytningar

Hormonförändringarna brukar leda till mer flytningar.

  • Svullnad i kroppen

Den ökade blodvolymen kan göra att kroppen känns svullen, inte minst benen och fötterna. Den kan även leda till tryck på nerver och senor som bland annat kan orsaka så kallat karpaltunnelsyndrom, det vill säga domningar och smärtor i händer och handleder.

Kroppens leder blir rörligare. Bäckenet vidgas inför förlossningen och det kan leda till bäckensmärta eller så kallad foglossning som kan göra ont i nedre delen av ryggen, bäckenet och ibland stråla ut i benen. Viktökningen innebär dessutom en ökad belastning som också kan orsaka värk.

Det är lätt att bli andfådd, få hjärtklappning och hög puls när du är gravid eftersom hjärtat pumpar runt mer blod i kroppen. Andfåddheten kan vara särskilt tydlig mot slutet av graviditeten, när lungorna har mindre plats att expandera.

  • Mindre blödningar

Hormonförändringarna gör att slemhinnorna svullnar och lätt börjar blöda. Därför är det vanligt med blodblandade flytningar och mindre blödningar från slidan, liksom näsblod och känsligt tandkött.

  • Nästäppa

Eftersom slemhinnorna svullnar blir du lättare täppt i näsan.

  • Svettningar

Hormonförändringar och det ökade blodflödet kan göra att du blir varmare, svettas och får värmevallningar när du är gravid.

Den ökade mängden blod och den växande livmodern påverkar blodflödet – det kan leda till såväl hemorrojder i ändtarmen som åderbråck i underlivet och benen.

  • Bristningar i huden

Huden tänjs ut när du är gravid och då kan det uppstå bristningar på exempelvis brösten, magen, låren och stjärten.

  • Mörkare pigment

Hormonförändringarna gör att du lättare får pigmentfläckar i huden, bland annat i ansiktet. Du kan även få mörkare hud runt bröstvårtorna och ibland även en mörk, vertikal rand över magen som kallas linea nigra.

  • Kraftigare hårväxt

Hormonförändringarna kan göra att håret växer mer, både på huvudet och kroppen. Efter graviditeten kan du istället tappa mer hår än vanligt under en period.

Vanliga psykiska förändringar och besvär under graviditeten:

  • Humörsvängningar

Hormonförändringarna påverkar inte bara ditt fysiska mående utan även känslor och humör. Du kan lättare bli irriterad eller ha nära till gråt – det är helt naturligt.

  • Förändrad matlust

Du kan antingen bli hungrigare eller sakna aptit. Det är vanligt att vara särskilt sugen på vissa saker eller tvärtom tycka att viss mat smakar illa eller orsakar illamående.

  • Doftkänslighet

Många blir extra känslig för vissa dofter under graviditeten. Kanske upplever du att något som du annars brukar tycka om plötsligt luktar illa.

  • Förändrad sexlust

Hormonförändringarna kan leda till ökad eller minskad sexlust. Lusten kan även påverkas av den ökade mängden blod i kroppen i kombination med mer flytningar som ibland gör slidan känsligare.

I början av graviditeten är det vanligt att vara trött och ha ett extra stort sömnbehov. Längre fram kan det istället vara svårt att sova eller somna. Det kan bero på värk och fysiska besvär eller den växande magen. Dessutom kan tankar inför förlossningen och livet med ett nytt barn göra det svårare att komma till ro på natten.

  • Nedstämdhet

Hormonförändringar, oro och osäkerhet inför förlossningen och framtiden kan leda till nedstämdhet och skapa en större sårbarhet för depression. Det är vanligt att bli nedstämd när livet förändras, men var uppmärksam på ditt psykiska mående och sök hjälp om du behöver stöd.

Undersökningar och behandling

Att vara gravid leder till stora förändringar i kroppen, men de allra flesta är helt naturliga och kräver ingen läkarvård. Däremot är det viktigt att göra regelbundna kontroller hos en barnmorska på mödravården, MVC, och så småningom gå igenom förberedelserna inför förlossningen. Det kostar ingenting.

Det är vanligt att skrivas in på MVC någon gång mellan vecka 7 och 11. Sedan besöker du MVC med jämna mellanrum för att se till att både du och det växande fostret mår bra och utvecklas på ett bra sätt. Barnmorskan lyssnar på fostrets hjärtslag och kontrollerar bland annat dina blodvärden, ditt blodtryck, viktkurvan och det växande magmåttet.

Alla gravida erbjuds ett första ultraljud vecka 18–20. Då kan du se fostret med hjälp av ljudvågor.

Om du använder något läkemedel är det viktigt att berätta det för barnmorskan – vissa läkemedel kan behöva justeras eller bytas ut när du är gravid. Du som har medicinska problem, en besvärlig graviditet eller en så kallad riskgraviditet kan även behöva träffa en gynekolog. Det gäller till exempel om du har en sjukdom som kan påverka graviditeten eller om det finns några risker eller komplikationer. Om du behöver psykologiskt stöd kan du även få träffa en psykolog.

Fosterdiagnostik

Om du vill kan du välja olika typer av så kallad fosterdiagnostik som ger information om fostret, till exempel om det finns en ökad sannolikhet för kromosomavvikelser. Undersökningarna är vanligast bland lite äldre blivande föräldrar, eftersom sannolikheten för exempelvis Downs syndrom ökar med stigande ålder. De kan göras på olika sätt – genom blodprov, moderkaksprov eller fostervattenprov. Ett så kallat KUB-test är vanligast och tas ofta under vecka 12-14. Det är en kombination av blodprov och ultraljud.

Prata alltid igenom beslutet att välja fosterdiagnostik med en barnmorska eller gynekolog, så att du förstår vad det innebär och är medveten om att det ibland kan finnas en något förhöjd risk för missfall.

Förlossning

Prata med din barnmorska inför förlossningen. Då får du hjälp att förbereda dig och förstår ungefär vad som väntar och vilken typ av smärtlindring du kan välja. Du får också information om i vilka sammanhang det kan vara aktuellt med kejsarsnitt – ett kejsarsnitt kan både vara planerat eller utföras akut vid behov.

Inför en vaginal förlossning brukar det kännas i kroppen när det snart är dags att föda. Du får tydligt avgränsade värkar med allt tätare intervall. Förloppet varierar från person till person, men som regel är det dags att åka in till förlossningen när värkarna är ungefär en minut långa eller när de kommer med två till tre minuters mellanrum.

Om vattnet går, det vill säga när livmoderns hinnor brister och fostervattnet rinner ut ur slidan, är det också ett tecken på att du snart kommer att föda. Du behöver inte alltid åka in direkt – ibland kan det dröja innan värkarna kommer. Om vattnet har gått och värkarna inte har kommit igång inom ett par dagar behöver du få hjälp att bli igångsatt med exempelvis läkemedel eller värkstimulerande dropp. Det gäller även om graviditeten pågår längre än 41 veckor, utan att du får värkar.

Själva förlossningen pågår olika länge för olika personer. Det brukar ta längre tid om du föder barn för första gången. Då är det vanligt att förlossningen tar 10–18 timmar, men det kan också gå betydligt fortare eller ta längre tid.

Risker och komplikationer

Förändringarna under en graviditet kan leda till lättare eller svårare graviditetskomplikationer. När du blir gravid förändras till exempel immunförsvaret för att kroppen inte ska stöta bort fostret. Du blir mer sårbar för virus och bakterier och det finns en ökad risk för infektioner.

Exempel på risker och komplikationer:

Hormoner och andra förändringar i kroppen innebär att du lättare kan få urinvägsinfektion under graviditeten. Det är viktigt att söka vård och få behandling tidigt eftersom det finns en ökad risk för komplikationer, exempelvis njurbäckeninflammation.

  • Underlivsbesvär

Eftersom slemhinnorna är känsligare än vanligt kan du ha lättare att få svamp i underlivet. Svampinfektioner är inte farliga men kan vara extra besvärliga under graviditeten – prata med en barnmorska eller läkare om lämplig behandling eftersom det är bra att undvika vissa läkemedel. Förändringarna i slemhinnorna kan ibland även leda till bakteriell vaginos, en obalans i slidans bakterieflora, som också kan kräva behandling.

Luftvägsinfektioner som influensa och exempelvis covid-19 leder oftare till lunginflammation med en ökad risk att bli allvarligt sjuk, särskilt i slutet av graviditeten. Det beror bland annat på att lungorna har mindre utrymme att expandera, vilket kan påverka andningen. Vaccinera dig mot säsongsinfluensa och sök vård om du får en besvärlig luftvägsinfektion.

I början av graviditeten är det vanligt att blodtrycket sjunker, men efter hand kan det istället stiga. Därför är det viktigt att kontrollera blodtrycket under rutinkontrollerna hos barnmorskan. Ett för högt blodtryck kan behöva behandlas för att det inte ska leda till komplikationer, exempelvis havandeskapsförgiftning.

  • Havandeskapsförgiftning

Havandeskapsförgiftning påverkar kroppens alla kärl, organens funktioner och ibland även fostrets utveckling. Besvären kan komma hastigt, men ofta mår du successivt sämre med exempelvis huvudvärk, illamående, magsmärtor och ansträngd andning. Du kan även få synrubbningar och svullnader i ansiktet, händerna eller fötterna. Vid tecken på havandeskapsförgiftning, som även kallas för preeklampsi eller preeclampsia, ska du kontakta vården för behandling.

  • Graviditetsdiabetes

När du är gravid behöver kroppen mer insulin. Det kan ibland leda till ett högt blodsockervärde som kan orsaka diabetes under graviditeten. Blodsockernivån brukar normaliseras efter förlossningen, men när du är gravid kan du behöva justera kosten eller behandlas med läkemedel. Blodsockret kontrolleras under rutinkontrollerna hos barnmorskan.

Anemi, som även kallas blodbrist, är relativt vanligt under graviditeten eftersom den ökade mängden vätska i blodet gör att det tunnas ut. Det kan leda till en minskad mängd hemoglobin, vilket ofta är tecken på järnbrist eller brist på B-vitaminerna B12 eller folat. Då kan du känna dig orkeslös, yr och frusen. Vissa upplever även en hög vilopuls. Som gravid räcker det ofta att tillföra järn eller vitaminer för att normalisera Hb-värdet, men ibland krävs kompletterande behandling.

  • Blodpropp

Graviditet innebär en något ökad risk för blodpropp. Det beror dels på höga nivåer av östrogen, men också på att blodflödet blir långsammare när livmodern trycker på blodkärlen. En blodpropp i benet, som är vanligast, orsakar svullnad. En blodpropp som fastnar i lungorna gör dig andfådd. I båda fallen behöver du läkarvård.

  • Blödningar från moderkakan

Mot slutet av graviditeten kan det i ovanliga fall uppstå problem med moderkakan. Om hela eller en del av moderkakan lossnar leder det till kraftiga blödningar, minskade fosterrörelser och magsmärtor. Då behöver du söka vård akut.

Om graviditeten avslutar sig själv stöts fostret ut ur livmodern innan det har vuxit färdigt. Det är vanligast med tidigt missfall före vecka 12. Då kan du få kraftiga, mensliknande magsmärtor och blödningar från slidan. Ett tidigt missfall kräver inte alltid behandling, men ibland behöver kroppen hjälp att avlägsna alla rester av graviditeten – antingen i form av tabletter eller genom en skrapning av livmodern.

  • Utomkvedshavandeskap

I ovanliga fall kan ett embryo växa utanför livmodern. Det leder alltid till missfall, ofta med intensiva magsmärtor långt ner i magen i kombination med en blödning. Då krävs läkarvård, ibland akut, för att avlägsna resterna av utomkvedet.

Vad du själv kan göra

Du som är gravid bör alltid börja med att kontakta en barnmorska och boka tid för inskrivning på MVC. Då får du information om vad som väntar under din graviditet, vad som är viktigt att känna till och du får svar på egna frågor och funderingar. Det brukar också finnas möjlighet att gå på informationsträffar om exempelvis näringsintag, förlossning och amning.

Det viktigaste att tänka på under en graviditet är din egen fysiska och psykiska hälsa. I stora drag handlar det om att välja hälsosam kost, vara fysiskt aktiv och få tillräckligt mycket sömn – det vill säga sunda rutiner som alla människor mår bra av alltid. När du är gravid är det extra viktigt, eftersom ditt mående påverkar både dig och ett växande foster. Avstå från sådant som kan vara skadligt för kroppen, särskilt alkohol, rökning och droger.

Så här kan du lindra besvär under graviditeten:

  • Rör på dig

Om du rör på dig brukar du må bättre både fysiskt och psykiskt. Sömnen förbättras och du får ofta mindre besvär med exempelvis förstoppning. Lättare fysisk aktivitet kan även minska risken för ryggvärk och foglossning.

  • Välj hälsosam kost

Hälsosam kost är bra för både dig och barnet. En balanserad kost håller även viktuppgången på en bra nivå och minskar besvär med extra övervikt under din graviditet.

  • Håll en jämn blodsockernivå

Att äta och dricka lite men ofta brukar lindra både illamående och halsbränna. En jämn blodsockernivå brukar också påverka humöret positivt.

  • Drick ordentlig

När du är gravid behöver du mer vätska än vanligt – mörkt urin kan vara ett tecken på att du dricker för lite. Om du dricker tillräckligt får du en bra vätskebalans och minskar samtidigt risken för huvudvärk när du är gravid.

  • Underlätta sömnen

Om har du sömnbesvär eller blir väldigt varm brukar det hjälpa att sova i ett svalt rum. Har du besvär med halsbränna minskar risken för sura uppstötningar om du höjer huvudänden på sängen och undviker fet och starkt kryddad mat. Det kan också hjälpa att sova på sidan med en kudde mellan benen för att avlasta ryggen.

  • Var rädd om ryggen

Ryggvärk är vanligt under graviditeten på grund av viktuppgången och i samband med exempelvis foglossning. Undvik tunga lyft och hårt fysiskt arbete – anpassa dina aktiviteter efter kroppens signaler.

  • Avlasta svullna ben och fötter

Att ha benen i högläge och använda stödstrumpor kan lindra besvär med svullnad i ben och fötter.

  • Ta hand om dina tänder

Hormonförändringarna gör att du blir mer sårbar för bakterier. Slemhinnan i munnen blir känsligare och saliven förändras vilket gör att du lättare kan få hål i tänderna.

  • Sola försiktig

Eftersom du lättare får pigmentfläckar, till exempel i ansiktet, bör du använda solskydd och sola försiktigt för att undvika solskador när du är gravid.

  • Prova avslappningsövningar

Andningsövningar och avslappningsövningar kan hjälpa dig att hantera värk och olika besvär under både graviditeten och förlossningen.

  • Sök hjälp om du mår dåligt

Om du oroar dig mycket under din graviditet eller mår dåligt psykisk kan du vända dig till en läkare eller psykolog för stöd och hjälp.

  • Vaccinera dig mot säsongsinfluensa

Gravida tillhör en medicinsk riskgrupp och därför rekommenderas vaccination mot influensa under influensatider.

Viktigt att tillföra under graviditeten:

  • Folsyra

Folsyra är ett B-vitamin som behövs för celldelning och blodbildning och som även minskar risken för missbildning hos fostret. Folsyra är vanligast att tillföra kroppen genom kosttillskott i form av tabletter.

  • Järn

Den ökade blodvolymen under graviditeten gör att blodet tunnas ut – det kan ibland leda till järnbrist. Järn kan du tillföra genom olika sorters mat och vid behov även genom kosttillskott i form av tabletter.

  • Andra vitaminer och mineraler

Kroppen behöver extra energi och näring. Därför bör du som gravid äta varierad kost med mycket vitaminer och mineraler, bland annat fosfor, magnesium, kalcium, D-vitamin, vitamin B12, jod och selen.

Viktigt att undvika under graviditeten:

  • Viss mat

Avstå från mat som kan innehålla miljögifter, bakterier eller parasiter. Det gäller till exempel opastöriserad mjölk och ost, viss fisk och rått kött. På Livsmedelsverkets hemsida finns detaljerad information.

  • Koffein

Koffein, som finns i bland annat kaffe, te och läsk, kan påverka fostret. Därför ska du helst inte dricka mer än 300 milligram koffein om dagen, vilket motsvarar ungefär ett par koppar kaffe.

  • Alkohol och nikotin

Använd inte alkohol, nikotin eller andra droger under graviditeten. Det kan hämma barnets tillväxt, skada nervcellerna i hjärnan och påverka synen. Dessutom ökar risken för bland annat missfall och för tidig födsel.

  • Infektioner

Försök att undvika virus och bakterier om du kan. Du är mer infektionskänslig under graviditeten och vissa infektioner kan påverka fostret. Håll om möjligt avstånd till personer som bär på smitta och var noga med att tvätta händerna, särskilt i förkylnings- och influensatider.

  • Läkemedel

Vissa läkemedel kan påverka graviditeten negativt. Om du redan använder något läkemedel eller känner att du behöver exempelvis receptfria värktabletter är det bra att rådgöra med en barnmorska, läkare eller apotekspersonal.

Folsyra, järn och andra vitaminer kan du bland annat köpa på apotek. Där finns även stödstrumpor och produkter som kan lindra besvär med exempelvis halsbränna, nästäppa, förstoppning och hemorrojder. Prata gärna med apotekspersonal som vet vilka läkemedel du bör undvika som gravid.

Graviditetstest

Om du är osäker på om du är gravid kan du göra ett graviditetstest som bland annat finns på apotek. Testet visar om du har ett så kallat HCG-hormon i kroppen. Hormonet bildas i den blivande moderkakan som utvecklas samtidigt som embryot, ungefär en vecka efter ägglossningen. Tänk på att det dröjer några dagar från befruktningen innan testet ger ett rättvisande svar – olika tester är olika känsliga, men alla brukar känna av HCG-hormonet från och med den dag som mensen skulle ha kommit.

Svårt att bli gravid?

Alla har inte lika lätt att bli gravida. Generella rekommendationer för att ha bättre förutsättningar att bli gravid är alltid en hälsosam livsstil med fysisk aktivitet och en balanserad kost. Men det finns förstås en lång rad andra faktorer som spelar in. Genetiska, fysiska och psykiska förutsättningar påverkar till exempel också möjligheten att bli gravid.

Om du har försökt att bli gravid under ett år utan resultat kan du vända dig till en gynekolog för utredning och mer information. Prata gärna med en gynekolog direkt om du vet att du har besvär som kan göra det svårare att bli gravid, eller om du oroar dig över du inte blir gravid lika fort som du önskar. Det finns hjälp att få.

Då bör du söka vård

Sök vård om du har besvär under din graviditet som påverkar din vardag i stor utsträckning – oavsett om det är fysiska eller psykiska besvär.

Kontakta vården vid tecken på urinvägsinfektion eller om du har besvär med klåda och illaluktande flytningar. Mindre blödningar kan ibland också behöva undersökas – fråga din barnmorska om du känner dig osäker.

Kontakta förlossningen om du upplever minskade fosterrörelser, har smärtsamma sammandragningar eller om något känns fel i kroppen.

Vid tecken på lunginflammation eller en luftvägsinfektion som exempelvis covid-19 bör du också söka vård. För att undvika smittspridning ska du alltid kontakta vården innan du gör ett fysiskt besök. Om du har svår huvudvärk, kraftiga kräkningar eller mycket diarré bör du söka vård direkt.

Uppsök en akutmottagning om du får kraftiga magsmärtor eller blödningar. Det gäller även om du känner dig allmänt sjuk med yrsel, feber eller frossa när du är gravid. Nytillkomna synbesvär och plötsliga svullnader i exempelvis ansiktet, händerna eller fötterna kräver också vård direkt.

Inför förlossningen Kontakta förlossningsavdelningen om vattnet går eller när värkarna börjar. Har du tydligt avgränsade värkar med mindre än tre minuters mellanrum ska du åka direkt till förlossningen. Ring 112 om du tror att barnet redan är på väg och det inte finns tid att själv åka till förlossningen.

Så kan Kry hjälpa till

När du är gravid ska du i första hand kontakta MVC, men du kan även vända dig till oss på Kry för att få hjälp. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.

Vid nedstämdhet eller depression i anslutning till graviditet eller förlossning kan Kry erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog eller läkare.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Granskare:

Elisabeth Rosén

legitimerad läkare, specialisttjänstgöring inom gynekologi och obstetrik

Senast uppdaterad:

Relaterat:

Gravid vecka 1

Relaterade artiklar