Ladda ned Ladda ned

BMI – internationella riktlinjer för kroppsvikt

BMI (Body Mass Index) mäter förhållandet mellan vikt och längd. Det är ett av flera sätt att avgöra om du väger för mycket eller för lite. Ett normalt BMI ligger enlig WHO på 18,5-24,9. Värden som ligger över eller under det normala kan ibland leda till hälsorisker – ett högt BMI i kombination med ett stort midjemått ökar till exempel risken för diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar.
  • undervikt – BMI under 18,5
  • normalvikt – BMI 18,5-24,9
  • övervikt – BMI 25-29,9
  • fetma – BMI över 30

Det är viktigt att komma ihåg att BMI är ett grovt mått som inte ger en fullständig bild av hur din vikt påverkar din hälsa. Därför är det bra att även kontrollera ditt midjemått – mät strax ovanför naveln. Ett stort midjemått innebär också hälsorisker, även om du har ett normalt BMI. För män ökar risken för sjukdomar om midjemåttet överstiger 94 centimeter, för kvinnor är motsvarande siffra 80 centimeter.

För att ta reda på ditt BMI delar du din kroppsvikt (kilo) med din längd (meter) i kvadrat. En person som väger 85 kilo och är 185 centimeter lång räknar ut sitt BMI genom att dela 85 kilo med 1,85 meter x 1,85 meter (3,4225). 85 delat med 3,4225 ger då ett BMI på 24,8.

BMI tar inte hänsyn till om du är man eller kvinna, hur gammal du är, hur du är byggd eller hur god din kondition är. BMI visar heller inte hur fettet är fördelat eller hur mycket av din vikt som utgörs av fett respektive muskler.

Bra att veta:

  • Bukfett är en viktig varningssignal – mycket fett runt magen är sämre för hälsan än exempelvis fett runt höfterna. Ett högre BMI, men med vikten jämnt fördelad, innebär färre hälsorisker än ett normalt BMI med för mycket bukfett.
  • Motion minskar risken för sjukdom – ett högre BMI hos en person med god kondition är inte lika oroväckande som fysisk inaktivitet hos normalviktiga personer.

För personer över 50 år kan BMI-gränserna för övervikt och fetma ligga högre än för yngre vuxna. För personer över 70 år kan ett BMI på 25-30 vara mest hälsosamt, medan ett BMI på under 22 kan vara tecken på undernäring. Om du tränar mycket och väger mer för att du har byggt upp dina muskler, blir BMI-skalan också missvisande.

BMI hos barn har andra gränsvärden – undervikt och fetma har lägre gränser än hos vuxna och varierar dessutom under uppväxten beroende på ålder och längdtillväxt.

En ohälsosam övervikt med alltför stor del kroppsfett ökar risken att drabbas av olika sjukdomar, till exempel diabetes typ 2, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar. Risken för artros och vissa cancerformer ökar också. Det kan även vara svårare att bli gravid – fetma kan orsaka infertilitetsproblem hos både kvinnor och män. Ju högre BMI, desto större är hälsoriskerna. Ett BMI över 40 innebär en mer än tio gånger större risk att dö i förtid.

Alla personer med ett högre BMI har inte samma förhöjda sjukdomsrisk. Midjemåttet och genetiska faktorer bör också vägas in, liksom livsstil och allmänt hälsotillstånd.

En ohälsosam undervikt, med alltför lite kroppsfett och muskelmassa, kan få allvarliga konsekvenser. Ett lägre energiintag i förhållande till behov leder ofta till magsmärtor och sömnproblem, sänker prestationsförmågan och gör dig trött och frusen.

Undervikt kan ibland leda till svårläkta sår, infektioner och anemi. Blodtryck och vilopuls kan bli ohälsosamt låga och orsaka blodtrycksfall och yrsel med fallrisk, nedsatt ork, depression och nedstämdhet, liksom förvirring, dåsighet och långsam andning. Det finns även risk för fallskador till följd av minskad muskelmassa, inte minst bland äldre som drabbas av undernäring. Vid allvarliga fall av undernäring, till exempel i samband med ätstörningar, kan kroppens temperatur sjunka under 35 grader (så kallad hypotermi).

För att hålla normalvikt och ha ett hälsosamt midjemått och BMI behöver du som regel prioritera hälsosam kost och fysisk aktivitet. Ett normalt energiintag för en vuxen man är 2500–3000 kcal (kilokalorier) per dag, för en vuxen kvinna 2000–2500 kcal per dag. En bra måttstock för motion är att vara fysisk aktiv minst 30 minuter per dag. Sömnen är också viktig. Dessutom är det klokt att försöka minska på stressen, dricka måttligt med alkohol och undvika rökning.

Det här är generella, övergripande råd. Det finns många andra faktorer som påverkar din vikt och ditt BMI, till exempel olika sjukdomstillstånd.

Om du har ett BMI under 18 bör du vända dig till sjukvården för att få hjälp att höja ditt näringsintag. Har du ett ohälsosamt högt BMI som begränsar dig i vardagen, eller som ger symptom i form av exempelvis högt blodtryck, bör du också ta hjälp av vården.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid avvikande BMI. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Senast uppdaterad:
9 oktober 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin