Ladda ned Ladda ned

Fobier

En fobi kännetecknas av en intensiv och ofta irrationell rädsla för något, till exempel ett visst djur, trånga utrymmen eller sprutor. Vissa fobier är mer komplexa och kan uppstå i sociala sammanhang eller på olika platser. Besvären utlöser utöver rädsla även kroppsliga reaktioner – från hjärtklappning och svettningar till panikattacker.

För att bryta en fobi behöver du stegvis närma dig det som är skrämmande. Om din fobi gör dig begränsad i vardagen kan du behöva hjälp att hantera din rädsla genom kognitiv beteendeterapi.

Vad är fobier?

Fobier handlar i grunden om kraftig rädsla, ångest och oro som aktiverar den så kallade kamp-flyktreaktionen. Det är en sorts varningssignal från det autonoma nervsystemet, som ansvarar för funktioner vi inte kan styra över med den fria viljan. Under kamp-flyktreaktionen gör sig kroppen redo att hantera ett hot genom att kämpa eller fly från faran – ett rent överlevnadsbeteende.

Vid fobier handlar det som regel inte om faktiska hot utan om en upplevd fara eller överdriven rädsla i olika situationer. Besvärens omfattning beror på hur stor rädslan är och hur ofta det uppstår situationer där du riskerar att möta det som skrämmer dig.

Olika sorters fobier

Fobier kan antingen vara specifika eller komplexa. Fobi för till exempel spindlar eller ormar kallas för specifika fobier. De brukar uppstå tidigt i livet och kan ibland försvinna med tiden. Obehaget du upplever vid en specifik fobi brukar inte leda till stora problem i vardagen, även om det kan vara mycket obehagligt i stunden.

Komplexa fobier riktar sig mer mot generella situationer – det kan till exempel röra sig om social ångest eller en rädsla för olika platser. En komplex fobi uppstår oftast först i tonåren eller vuxenlivet. De kan vara svåra att hantera och orsaka stora begränsningar i livet. Det är vanligt att behöva behandling för att kunna bryta en komplex fobi.

Några vanliga specifika fobier:

  • djur – exempelvis spindlar, ormar, råttor eller hundar
  • platser – till exempel flygplan, hissar eller grottor
  • naturliga miljöer – höjder, mörkt vatten, stormar eller andra naturfenomen
  • ingrepp eller skador på kroppen – som sprutor, blod, tandvård eller operationer.

Några vanliga komplexa fobier:

  • social ångest eller fobi – ångestkänslorna kan till exempel uppstå när du ska prata inför andra, gå på fest eller vara i centrum för uppmärksamhet
  • agorafobi – rädsla för olika platser och situationer, till exempel att åka kollektivtrafik, kallas även för torgskräck.

Symptom

Rädslan i samband med fobier kan ge mycket obehagliga symptom, men de är helt ofarliga. Det är kamp-flyktreaktionen som utlöser olika kroppsreaktioner.

Du får hög puls eftersom hjärtat slår hårt och fort för att pumpa ut blod och syre till musklerna. Andningen blir snabbare och blodet omdirigeras till de stora muskelgrupperna vilket gör att du får mindre blod i exempelvis fingrar och tår. Musklerna spänns och du svettas eller blir kallsvettig för att kyla ner kroppen. Vid en kraftig fobisk reaktion kan du få samma symptom som vid panikångest.

Vanliga fysiska besvär vid fobier:

  • hjärtklappning och hastig puls
  • svettningar eller frossa
  • darrningar eller skakningar
  • andnöd
  • yrsel
  • illamående eller obehag i magen
  • stickningar och domningar, särskilt i händer och fötter.

Vanliga psykiska besvär vid fobier:

  • rädsla
  • oro, ångest eller panikångest
  • tunnelseende
  • overklighetskänslor.

Orsaker till fobier

Det är inte helt klarlagt vad som utlöser fobier eller hur de utvecklas. Vissa fobier kan vara ärftliga. Andra verkar kunna uppstå till följd av sådant som vi instinktivt vet kan vara farligt, till exempel höga höjder eller ormar och insekter som kan skada oss. Fobier kan även vara inlärda – det vill säga kopplade till en obehaglig upplevelse. Du kan till exempel ha fastnat i en hiss och sedan utvecklat en fobi eller stark rädsla för trånga utrymmen.

Ibland kan föräldrar överföra rädslor till sina barn. Barn kan till exempel märka att föräldern är rädd för att flyga och ta efter deras beteende.

Ditt eget beteende förstärker rädslan

Fobier kan både etableras och förstärkas av att du gång på gång försöker undvika det som är obehagligt. Så kallade undvikandebeteenden eller säkerhetsbeteenden innebär att du beter dig som om situationen vore farlig. Då förstärker du känslan av obehag och får aldrig chans att undersöka eller motbevisa din irrationella rädsla.

Beteenden som förstärker rädslan vid fobier:

  • undvikandebeteenden – till exempel att undvika högt gräs om du har ormfobi eller ta trapporna om du har hissfobi
  • säkerhetsbeteenden – små knep för att hantera rädslan, exempelvis att blunda eller lyssna på hög musik vid flygfobi.

Fobier hos barn

Små barn får oftast besvär av en specifik fobi. Rädsla för exempelvis djur, sprutor, åska, djupt vatten och mörker är vanliga besvär. Fobier hos barn har inte alltid några tydliga förklaringar, men obehagliga upplevelser eller fobier hos nära anhöriga är några vanliga orsaker. Som förälder är det viktigt att du själv försöker behålla lugnet i olika situationer, så att du inte överför dina egna rädslor till barnet.

Barn som har fobier eller ångestkänslor kan ha svårt att sätta ord på sina besvär. Det är ofta lättare att beskriva fysiska symptom som kan uppstå i samband med en stark rädsla.

Exempel på hur barn kan beskriva sina besvär:

  • hjärtat bultar hårt
  • det gör ont i magen
  • det är svårt att andas
  • det snurrar.

Behandling vid fobier

En fobi behöver inte alltid behandlas, men om den begränsar dig i vardagen och påverkar din livskvalitet negativt bör du konfrontera din rädsla.

Om du vill kan du själv försöka närma dig det som är skrämmande. Det kallas för exponering. Då utsätter du dig gradvis för det som väcker känslor av ångest och rädsla, utan att distrahera dig själv eller fly från det du upplever som farligt. Ju mer du övar, desto mindre skrämmande kommer det att bli.

Vissa klarar av att arbeta med exponering på egen hand, eller med stöd från anhöriga. Vid en kraftig fobi kan du behöva vända dig till vården för behandling. Så kallad kognitiv beteendeterapi, KBT, är ett effektivt sätt att behandla och bota både fobi och ångest. Då ingår bland annat beprövade exponeringsövningar. I vissa fall används läkemedel som komplement till KBT.

Vad kan jag göra själv?

Det är naturligt att vilja undvika eller fly från det som skapar ångest och rädsla, men det gör inte att dina känslor försvinner. Ett flyktbeteende kan istället förstärka en fobi eller överdriven rädsla. Försök istället att möta det som du är rädd för. Då kommer du upptäcka att rädslan klingar av och att du faktiskt kan hantera situationen. På så sätt ökar självkänslan och din fobi får mindre kontroll över dig.

För att bli fri från oro, ångest och fobier som begränsar dig i vardagen behöver du konfrontera din rädsla steg för steg. Så kallad exponering innebär att du gradvis försöker närma dig det som är obehagligt istället för att undvika exempelvis platser och situationer – det blir mindre skrämmande ju mer du övar.

Exponeringsövningar som du kan prova själv:

  • närma dig obehaget stegvis – undvik inte det som är skrämmande utan försök istället att möta det som utlöser din fobi
  • undvik säkerhetsbeteenden – försök att avstå från små knep som du kanske använder för att hantera eller distrahera dig från rädslan, till exempel att blunda eller alltid sitta nära en utgång
  • gör övningarna ofta – då minskar du risken för att rädsla ska komma tillbaka och växa sig starkare.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har en eller flera fobier som påverkar och begränsar vardagen.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få hjälp vid olika fobier. En psykolog, sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid fobier och ångestrelaterade besvär kan vi erbjuda kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog eller läkare.

Om du bokar ett digitalt vårdmöte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under vårdmötet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Relaterat:

Senast uppdaterad:
Granskare:
Dag Härdfeldt, legitimerad psykolog
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin