Ladda ned Ladda ned

Paniksyndrom

Paniksyndrom kännetecknas av upprepade panikattacker, rädsla för att drabbas av nya attacker och ett förändrat beteende, då situationer som riskerar att framkalla nya attacker undviks. Panikattacker är jobbiga – men inte farliga. På KRY kan du få hjälp vid paniksyndrom.

Panikattacker är en del av paniksyndrom. En panikattack innebär att du plötsligt drabbas av stark ångest som känns tydligt i kroppen. Det kan kännas som att du håller på att bli galen, tappar kontrollen eller ska dö. Det kan kännas skönt att veta att en panikattack når sin topp inom tio minuter, sedan avtar den.

Eftersom attackerna inte går att förutse är oron för när nästa attack ska komma stor. Det gör att vissa isolerar sig och undviker att gå ut. Paniksyndrom kan leda till agorafobi, som innebär ångest för olika situationer, till exempel att vara i en affär eller åka buss.

Vanliga symptom vid en panikattack är:

  • andnöd
  • bröstsmärtor och hjärtklappning
  • domningar och stickningar
  • frossa eller värmekänslor
  • illamående
  • skakningar och darrningar
  • yrsel och overklighetskänslor.

Paniksyndrom hos barn och unga

Paniksyndrom börjar ofta i sena tonåren eller i tjugoårsåldern. Vid en panikattack kan unga uppleva det som att de kommer att kräkas eller svimma – eller att de har drabbats av en sjukdom. Rädslan för nya attacker kan vara så stor att de undviker vissa sociala sammanhang och platser.

Barn som är blyga – och mer oroliga än nyfikna vid nya situationer– kan löpa risk för paniksyndrom. Det gäller även barn som utsätts för mobbning eller vars föräldrar är kontrollerande eller kritiska. Har barn en nära anhörig som lider av ångest och undviker vissa situationer kan barnet ta efter deras beteende.

Det är inte klarlagt vad som orsakar paniksyndrom. Panikattacker är ett delsymptom vid flera olika ångestsyndrom och förekommer ofta vid depression.
Vissa ämnen kan utlösa panikångest, till exempel koffein och nikotin, samt lågt blodsocker.

För att minska ångest är det bra att få professionell hjälp. Du kan dock själv försöka att:

  • dra ned på koffein
  • motionera. Även om det kan ta emot så hjälper fysisk aktivitet vid ångest.
  • se till att få tillräckligt med sömn
  • sluta röka
  • träna på att låta ångesten finnas
  • undvika stress.

Ta kontakt med psykolog för att få hjälp med en behandling som passar just dig. Exponering är en behandlingsmetod som ger bra resultat vid ångest. I vissa fall kan terapin kompletteras med antidepressiva läkemedel, utifrån individuell bedömning av läkare.

Om du har problem med panikångest eller ångest bör du söka hjälp. Sök också hjälp om ditt barn har ångest.

  • Rådgivning
  • Psykologisk behandling
  • Individuell bedömning av läkare och recept vid behov
Senast uppdaterad:
28 mars 2019
Granskare:
Hanna Rohani, Legitimerad psykolog
Kristina Bergstrand, Leg. läkare, specialist i allmänmedicin