Ladda ned Ladda ned

Hjärtklappning

Hjärtat slår fortare när kroppen har behov av mer syre och näring. Därför är hjärtklappning en naturlig, övergående reaktion i samband med exempelvis fysisk ansträngning, stress, oro och rädsla. Infektioner, feber och smärta kräver också mer av hjärtat, utan att hjärtklappningen är farlig. Kraftiga och ihållande rubbningar av hjärtrytmen kan däremot vara allvarliga och ibland livshotande.

Om du har hjärtklappning i kombination med bröstsmärtor eller svimningskänslor ska du söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.

Hjärtat är en muskel som har till uppgift att genom rytmiska sammandragningar pumpa runt blodet i kroppen. En normal puls, som mäter hjärtslagen, brukar ligga på mellan 60-80 slag per minut vid vila. Barn har högre puls – hos barn under ett år kan hjärtat slå 160 slag per minut och upp till tioårsåldern kan pulsen ligga på upp till 110 slag per minut i vila.

Hjärtklappning (palpitationer) är vanligt hos både vuxna och barn. Forskning visar att hjärtat brukar slå extraslag varje dag. Vid hjärtklappning kan hjärtfrekvensen i allvarliga fall närma sig 200 slag per minut hos vuxna.

Hjärtklappning betyder att hjärtat slår fortare än vanligt. Vissa beskriver det som hjärtrusning, medan andra upplever en oregelbunden rytm eller att hjärtat slår extra hårt. Ibland kan det kännas som om hjärtat slår dubbelslag och sedan hoppar till – då har ett extraslag kommit tätt inpå det förra vilket leder till ett kort uppehåll som fyller hjärtat med extra blod, så att nästa hjärtslag kan kännas kraftigare.

Andra symptom i samband med hjärtklappning:

Hjärtklappning kan bero på många saker. Ibland är orsakerna uppenbara och helt naturliga, som vid fysisk ansträngning. Ångest, oro och stress är andra mycket vanliga förklaringar till hjärtklappning. Då handlar det om ökad adrenalinutsöndring och förhöjd puls som gör att hjärtat slår snabbare – utan att det är något fel på hjärtat eller farligt för kroppen. Stark ångest eller panikattacker kan också orsaka, eller utlösas av, hjärtklappning.

Kvinnor kan besväras av hjärtklappning i samband med hormonförändringar, exempelvis vid graviditet eller under klimakteriet.

Ibland beror hjärtklappning på feber, smärta eller infektioner. Det kan också vara en reaktion på vissa läkemedel eller till exempel kaffe, tobak eller alkohol. Vissa läkemedel kan också ge biverkningar i form av hjärtklappning med ökad hjärtrytm.

Förändrad hjärtrytm

Om hjärtklappningen beror på en rubbning i hjärtrytmen kallas det för arytmi som innebär att de elektriska signalerna till hjärtat inte fungerar som de ska. Alltför snabb hjärtrytm, med över hundra slag per minut, kallas takykardi. En långsam hjärtrytm, på under 50 slag per minut, kallas för bradykardi. Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till oregelbunden hjärtrytm. Både förmaksflimmer och takykardi ger ofta känslan av hjärtklappning, ibland även vid vila, och kan orsaka yrsel och trötthet.

Bakomliggande sjukdomstillstånd

Vid exempelvis diabetes (med episoder av lågt blodsocker), sköldkörtelproblem, blodbrist och vissa lungsjukdomar kan hjärtats rytm påverkas. Det finns även medfödda eller ärftliga faktorer som kan påverka pulsen. Hjärtsvikt kan vara en annan förklaring – då måste hjärtat slå fortare för att pumpa ut blodet till kroppen.

I allvarligare fall kan hjärtklappning vara ett av flera tecken på hjärt-kärlsjukdomar som i värsta fall kan leda till hjärtstopp. Hjärtklappning i kombination med bröstsmärtor kan ibland vara tecken på hjärtinfarkt.

Eftersom hjärtklappning kan bero på många olika saker, och variera från helt ofarliga till allvarliga tillstånd, finns inte någon universalbehandling som gäller för alla. Hjärtklappning som tydligt kan kopplas till exempelvis oro eller stress brukar inte kräva någon behandling. Då handlar det istället om att försöka minska stressorerna i vardagen eller att hitta sätt att hantera sin nervositet eller oro. Vid plötsliga eller långvariga besvär, eller om du oroar dig över vad hjärtklappningen beror på, är det viktigt att utreda symptomen.

Vid läkarbesök kontrolleras blodtryck och EKG (elektrokardiografi) som mäter hjärtats rytm. Ibland mäts även arbets-EKG eller långtids-EKG. Blodprover kan ge viktig information om bakomliggande sjukdomstillstånd. Vissa symptom kan kräva ultraljudsundersökning eller olika sorters röntgen för att utesluta hjärtsjukdom.

Vilken behandling som krävs baseras på vad som framkommer under utredningen och eventuella riskfaktorer som exempelvis höga blodfetter. Metoder som botar eller lindrar symptomen sträcker sig från stressförebyggande åtgärder till medicinering och olika typer av operationer. Ibland finns det anledning att sätta in en pacemaker för att behandla arytmi.

För att ta reda på om hjärtat faktiskt slår onormalt många slag, eller har en oregelbunden rytm, kan du ta pulsen. Sätt två fingrar på handleden eller halsen och räkna antalet slag under en minut.

Några goda råd:

  • försök andas lugnt och varva ner
  • skingra tankarna, fokusera på något annat eller byt miljö
  • minska stressen i vardagen
  • var fysiskt aktiv och sov ordentligt
  • se över din kost och undvik kaffe, te, rökning och alkohol.

Vid hyperventilering, ångest- eller panikattacker kan det hjälpa att andas i en papperspåse en stund.

Om du besväras av hjärtklappning vid upprepade tillfällen bör du vända dig till sjukvården. Vid plötslig hjärtklappning, som du inte kan koppla ihop med en naturlig reaktion på till exempel stress eller oro, bör du också söka vård.

Har du oregelbundna hjärtslag eller ihållande rubbningar av hjärtrytmen i kombination med bröstsmärtor ska du söka vård akut. Får du plötsligt hjärtklappning utan någon tydlig utlösande faktor behöver du också vård direkt, särskilt om du samtidigt blir andfådd, yr eller illamående – ring 112 och invänta ambulans.

Vid plötslig eller ihållande hjärtklappning bör du uppsöka en akutmottagning. Om det rör sig om mer lindriga besvär kan vi på KRY hjälpa dig. En sjuksköterska eller en läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid hjärtklappning krävs ofta en fysisk undersökning.

Senast uppdaterad:
2 oktober 2019
Granskare:
Kristina Bergstrand, leg. läkare, specialist i allmänmedicin