Kry-logo
Hem
Hjärtklappning

Hjärtklappning

Hjärtat slår fortare när kroppen har behov av mer syre och näring. Därför är hjärtklappning en naturlig, övergående reaktion i samband med exempelvis fysisk ansträngning, stress, oro och rädsla. Infektioner, feber och smärta kräver också mer av hjärtat, utan att hjärtklappningen är farlig. Kraftiga och ihållande rubbningar av hjärtrytmen kan däremot vara allvarliga och ibland livshotande.

Om du har hjärtklappning i kombination med bröstsmärtor eller svimningskänslor ska du söka vård akut – ring 112 och invänta ambulans.

Allmänt om hjärtklappning

Hjärtat är en muskel som har till uppgift att genom rytmiska sammandragningar pumpa runt blodet i kroppen. En normal puls, som mäter hjärtslagen, brukar ligga på 60-80 slag per minut vid vila. Barn har högre puls – hos barn under ett år kan hjärtat slå 160 slag per minut och upp till tioårsåldern kan pulsen ligga på upp till 110 slag per minut i vila.

Hjärtklappning är vanligt hos både vuxna och barn – det kallas för palpitationer på läkarspråk. Forskning visar att hjärtat brukar slå extraslag varje dag. Vid hjärtklappning kan hjärtfrekvensen i allvarliga fall närma sig 200 slag per minut hos vuxna.

Symptom vid hjärtklappning

Hjärtklappning betyder att hjärtat slår extra fort. Vissa beskriver det som hjärtrusning, medan andra upplever en oregelbunden rytm eller att hjärtat slår ovanligt hårt.

Ibland kan det kännas som ett dubbelslag och att ditt hjärta sedan hoppar till – då har ett extraslag kommit tätt inpå det förra vilket leder till ett kort uppehåll som fyller ditt hjärta med blod. Då kan nästa hjärtslag kännas kraftigare.

Andra symptom i samband med hjärtklappning:

Orsaker till hjärtklappning

Hjärtklappning kan bero på många olika saker och variera från helt ofarliga till allvarliga tillstånd.

Ibland är orsakerna uppenbara och helt naturliga, som vid fysisk ansträngning. Ångest, oro och stress är andra mycket vanliga förklaringar till hjärtklappning. Då handlar det om ökad adrenalinutsöndring och förhöjd puls som gör att hjärtat slår snabbare – utan att det är något fel på hjärtat eller farligt för kroppen. Stark ångest eller panikattacker kan också orsaka, eller utlösas av, hjärtklappning.

Kvinnor kan besväras av hjärtklappning i samband med hormonförändringar, till exempel om du är gravid eller går igenom klimakteriet.

I vissa fall beror hjärtklappning på feber, smärta eller infektioner som lunginflammation, influensa och corona. Hjärtklappning kan också vara en reaktion på högt intag av till exempel kaffe, nikotin eller alkohol. Vissa läkemedel kan också ge biverkningar i form av ökad hjärtrytm.

Förändrad hjärtrytm

Om hjärtklappningen beror på en konstaterad rubbning i hjärtrytmen kallas det för arytmi. Det innebär att de elektriska signalerna till hjärtat inte fungerar som de ska. Alltför snabb hjärtrytm med över hundra slag per minut kallas takykardi. En långsam hjärtrytm på under 50 slag per minut kallas för bradykardi. Förmaksflimmer är den vanligaste orsaken till oregelbunden hjärtrytm. Både hjärtflimmer och takykardi ger ofta känslan av hjärtklappning, ibland även vid vila, och kan orsaka yrsel och trötthet.

Bakomliggande sjukdomstillstånd

Hjärtats rytm kan påverkas om du har diabetes med episoder av mycket lågt blodsocker. Det gäller även vid anemi, sköldkörtelproblem som hypertyreos och vissa lungsjukdomar. Medfödda och ärftliga faktorer kan också påverka pulsen. Hjärtsvikt kan vara en annan förklaring – då måste hjärtat slå fortare för att pumpa ut blodet till kroppen.

I allvarligare fall kan hjärtklappning vara ett av flera tecken på hjärt-kärlsjukdomar som i värsta fall kan leda till hjärtstopp. Hjärtklappning i kombination med bröstsmärtor kan ibland vara tecken på hjärtinfarkt.

Utredning och behandling

Hjärtklappning som tydligt kan kopplas till exempelvis oro eller stress brukar inte kräva någon behandling. Om du har hjärtklappning ofta för att du känner dig stressad bör du försöka minska stressorerna i vardagen. Kanske behöver du hitta sätt att hantera nervositet och oro. Vid plötsliga eller långvariga besvär, eller om du oroar dig över vad hjärtklappningen beror på, är det däremot viktigt att utreda symptomen.

Vid läkarbesök kontrolleras blodtryck och EKG som mäter hjärtats rytm. Ibland mäts även arbets-EKG eller långtids-EKG. Blodprover kan ge viktig information om bakomliggande sjukdomstillstånd. Vissa symptom kan kräva ultraljudsundersökning eller olika sorters röntgen för att utesluta sjukdom.

Vilken behandling som krävs baseras på vad som framkommer under utredningen och eventuella riskfaktorer som exempelvis höga blodfetter. Metoder som botar eller lindrar symptomen sträcker sig från stressförebyggande åtgärder till medicinering och olika typer av operationer. Ibland finns det anledning att sätta in en pacemaker för att behandla arytmi.

Vad kan jag själv göra?

Ta pulsen om du upplever hårda hjärtslag, känner att hjärtat rusar eller kanske hoppar över ett slag. Då blir det lättare att avgöra om du har ovanligt snabb eller oregelbunden puls. Sätt två fingrar på handleden eller halsen och räkna antalet slag under en minut.

Råd vid tillfällig hjärtklappning som är kopplad till din livsstil:

  • försök att andas lugnt och varva ner
  • skingra tankarna, fokusera på något annat eller byt miljö
  • minska stressen i vardagen
  • skapa rutiner för en regelbunden sömn
  • drick inte för stora mängder kaffe och te
  • avstå helst från rökning och alkohol.

Vid hyperventilering, ångest- eller panikattacker kan det hjälpa att andas i en papperspåse en stund.

När bör jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du besväras av hjärtklappning vid upprepade tillfällen eller har konstant hög puls.

Sök vård om du får plötslig hjärtklappning som du inte kan koppla ihop med en naturlig reaktion på till exempel stress eller oro. Det gäller även om du plötsligt får hjärtklappning utan någon tydlig utlösande faktor.

Ring 112 om du har oregelbundna hjärtslag eller ihållande rubbningar av hjärtrytmen i kombination med bröstsmärtor. Om du har hjärtklappning och samtidigt är andfådd, yr eller illamående behöver du också vård omedelbart.

Så kan Kry hjälpa till

Vid plötslig eller ihållande hjärtklappning bör du uppsöka en akutmottagning. Om det rör sig om mer lindriga besvär kan vi på Kry hjälpa dig. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid hjärtklappning krävs ofta en fysisk undersökning.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Relaterade besvär:

Förmaksflimmer och förmaksfladder
Ångest och oro
Stress
Högt blodtryck (hypertoni)
Granskare:
Kristina Bergstrand, specialist i allmänmedicin
Senast uppdaterad:
Kry samarbetar med
MEDS.se loggaLloyds logoUnilabs logoSYNLAB - medilab logo

Kry-logo
Navigera

Kry ägs och drivs av Kry International AB (556967-0820).
Användarvillkor ·
kry.de ·
kry.no ·