Ladda ned Ladda ned

Diabetes typ 1

Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte producera hormonet insulin, som bildas i bukspottkörteln. Då kan socker i blodet inte överföras till kroppens celler för att ge nödvändig energi. Följden blir ett konstant högt blodsocker med typiska symptom som trötthet, törst, ökad urinmängd och viktnedgång. Behandlingen är livslång tillförsel av syntetiskt insulin och daglig kontroll av blodsocker.

I Sverige har cirka 50.000 personer typ 1-diabetes, av dessa är cirka 7000 barn. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar men insjuknandet är vanligare hos yngre. Det är en sjukdom du har hela livet, den kan inte botas och kräver kontinuerlig tillförsel av insulin ‒ men du kan ändå leva ett gott liv.

Vid typ 1-diabetes förstör immunförsvaret de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln. Insulinet behövs för att kroppens celler ska kunna använda glukos (socker) i blodet som energi. När insulinnivån inte motsvarar kroppens behov får du ett konstant högt blodsocker, hyperglykemi. I början av sjukdomsutvecklingen minskar insulinproduktionen och till slut är den obefintlig ‒ då behöver du tillföra insulin.

Diabetes mellitus är ett samlingsnam för olika diabetessjukdomar. Vid typ 2-diabetes är insulinproduktionen nedsatt och cellerna mindre känsliga för insulin vilket ger förhöjda blodsockervärden. Symptomen är lika, men orsak och behandling skiljer sig åt mellan typ 1 och typ 2-diabetes.

LADA är en ovanlig och mer lindrig form av typ 1-diabetes som kan förväxlas med typ 2. Förkortningen kommer av engelskans Latent Autoimmune Diabetes In Adults. Sjukdomsförloppet vid LADA är långsammare och inte lika tydligt som vid typ 1-diabetes ‒ det är vanligare i vuxen ålder.

Att ha diabetes innebär en ökad risk för risk för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet, eftersom ett högt sockervärde skadar både små och stora blodkärl.

Symptomen är tydliga och perioden för insjuknandet kan gå fort. Typiska symptom är

Två allvarliga tillstånd vid diabetes typ 1

Ketoacidos
När kroppen saknar insulin kan blodsocker inte omvandlas till energi. Istället bryter kroppen ner fett vilket frigör ketoner som gör blodet surt. Tillståndet heter ketoacidos och är allvarligt eftersom det bryter ner kroppen, så kallad katabolism. Det kräver omgående vård på sjukhus.

Tänk på att ketoacidos kan förväxlas med magsjuka. Sök vård akut om du eller ditt barn blir sämre snabbt. Symptomen på ketoacidos är

  • illamående och kräkningar
  • andningssvårighet
  • huvudvärk
  • yrsel
  • förvirrad
  • medvetslös.

Hypoglykemi
Lågt blodsocker kallas hypoglykemi eller insulinkänning. Tecken på en snabb förändring är att personen

  • bleknar i ansiktet
  • får svettningar
  • blir skakig
  • får svårt med koncentrationen
  • känner irritabilitet
  • blir medvetslös.

Det är viktigt att närstående har kunskap om din sjukdom för att kunna hjälpa till. Vid känningar av det här slaget behöver blodsockret mätas och du kan behöva äta och dricka för att höja blodsockret. Om tillståndet blir allvarligt behövs akut vård.

Det finns en viss hereditet, det vill säga ärftlighetsfaktor vid typ 1-diabetes. Sjukdomen bedöms som autoimmun ‒ kroppen bildar antikroppar mot de egna cellerna. I detta fall, mot de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln.

Blodsockervärde mäts med stick i fingertoppen, det visar vilket värde du har vid provtagningstillfället. Du får även lämna blodprov som mäter ditt långtidssocker. Det heter HbA1c och visar hur värdet sett ut under de senaste 2-3 månaderna.

Finns autoantikroppar i blodet tyder det på en autoimmun reaktion och att du har typ 1-diabetes.

Behandlingens primära fokus är att få ett så stabilt blodsocker som möjligt under hela dygnet och att förebygga senare komplikationer. Du mäter själv ditt blodsocker dagligen och tar insulin utifrån behov och ordination. Idag finns många hjälpmedel för att underlätta behandlingen.

Utöver det har du regelbunden vårdkontakt med ett diabetesteam för kontinuerlig kontroll av viktiga funktioner i kroppen. Till exempel får du ge urinprov, blodprover, mäta blodtryck och blodfetter, kontrollera ögon, fötter, njurar samt hjärt- och kärlstatus.

Du kan leva ett gott liv med typ-1 diabetes genom att förstå din sjukdom och delta aktivt i din behandling. Du behöver

  • regelbundet mäta ditt blodsocker
  • läkemedelsbehanda med ordinerat insulin
  • äta hälsosamt
  • undvika övervikt
  • vara rökfri
  • motionera dagligen
  • konsumera alkohol måttfullt.

Har du typ 1 diabetes och försöker bli eller är gravid, så är kontrollerna av blodsocker extra viktiga.

Tecken på diabetes kan vara att du är trött och kraftlös i kombination med ökad törst, ökad urinmängd och viktnedgång. Vid misstanke om diabetes bör du söka vård för utredning.

Sök vård akut vid kraftig viktnedgång, i kombination med stor törst och urinmängd, samt att du känner dig förvirrad.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid typ 1-diabetes. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina eller ditt barns symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du eller barnet kan därefter bli ordinerad provtagning alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid diabetes krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär, så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Våra psykologer kan hjälpa till med stödjande samtal om du eller ditt barn har fått diagnos och behöver någon att prata med.

På våra mottagningar i Sörmland och i Skåne får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
8 januari 2020
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin