Struma

Struma innebär att sköldkörteln är förstorad. Då kan du känna en svullnad inuti eller utanpå din hals, nedanför struphuvudet. Struma beror ofta på för hög eller för låg produktion av sköldkörtelhormon, men du kan också ha en inflammation eller knölar i själva körteln. Struma betyder inte alltid att du behöver behandling, men i vissa fall krävs läkemedel eller operation.

Vad är struma?

En förstorad sköldkörtel kallas för struma. Det kan betyda flera saker, men för det allra mesta är det en godartad tumör som kan ha olika förklaringar. Ibland beror tillståndet på förändrad hormonproduktion, som vid hypotyreos eller hypertyreos, men struma kan uppstå även om du har normala hormonvärden. 

Om körteln bara är något förstorad kanske du inte behöver någon behandling alls medan andra behöver läkemedel. I vissa fall finns det anledning att operera bort sköldkörteln – då behöver du ofta läkemedel för att kompensera sköldkörtelns förmåga att producera hormon.

Normalt syns och känns inte din sköldkörtel. Vid struma växer körteln och då lan den kännas som en knöl utanpå halsen eller som en klump in mot svalget.

Struma och andra sköldkörtelproblem är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män och besvären blir ännu vanligare med stigande ålder.

Symptom vid struma

Struma ger inte alltid tydliga symptom, men det är vanligt med en förstorad sköldkörtel som känns som en klump i halsen eller en knöl utanpå halsen. Den sitter i så fall just nedanför struphuvudet. En svullen sköldkörtel syns ofta mitt på halsen, men ibland kan besvären vara tydligast på en sida. Besvären kan antingen uppstå under kort tid eller växa fram under flera år.

En förstorad sköldkörtel kan göra att det känns svårt att svälja och andas. Det kan kännas som om du vill hosta eller harkla dig ofta. Kanske upplever du att det är obehagligt att exempelvis ha slips eller något annat som trycker mot halsen. Vid struma kan du även bli hes eller få en viss röstförändring.

Vanliga symptom vid struma:

  • känsla av svullnad i svalget med svårigheter att svälja

  • knöl på utsidan av halsen, under struphuvudet

  • ibland andningsbesvär som kan förvärras vid ansträngning och stress

  • heshet.

Struma kan innebära att du har sköldkörtelproblem som ger en brist på sköldkörtelhormon eller tvärtom leder till en ovanligt hög produktion av hormon. Då kan du få många olika symptom som du kan läsa mer om i texterna om hypotyreos och hypertyreos. 

Andra tänkbara förklaringar

En synlig knöl på halsen, eller en knöl som känns i svalget, är inte alltid tecken på struma. Det kan också bero på förstorade lymfkörtlar i samband med exempelvis halsfluss, halsböld eller en luftvägsinfektion. Ibland kan sura uppstötningar, så kallad halsbränna, orsaka en klumpkänsla i svalget i samband med exempelvis magkatarr

I vissa fall kan struma som växer in mot svalget likna besvär som orsakas av astma.

I ovanliga fall kan en knöl i sköldkörteln vara tecken på allvarlig sjukdom, exempelvis tyreoideacancer som kräver behandling så fort som möjligt.

Orsaker till struma

Struma är särskilt vanligt i länder som har brist på jod i kosten. I vår del av världen är jodbrist tvärtom en ovanlig orsak – här finns det andra förklaringar till struma som kan ge känslan av en svullen sköldkörtel eller orsaka en knöl på halsen.

En svullen sköldkörtel eller en knöl på halsen har ibland kopplingar till hypertyreos eller hypotyreos. Då producerar sköldkörteln för lite eller för mycket sköldkörtelhormon. Sköldkörtelns förmåga att tillverka hormon kan även påverkas av olika sjukdomstillstånd som ibland kan leda till struma. I vissa fall av struma finns det inget som tyder på rubbningar i produktionen av sköldkörtelhormon – en förstorad sköldkörtel med normala värden kan bero på exempelvis genetiska faktorer.

Några vanliga orsaker till struma:

  • knölar i sköldkörteln – knölstruma är vanligast hos lite äldre personer, i mer ovanliga fall kan det röra sig om så kallat toxiskt adenom

  • inflammation i sköldkörteln – ofta ett övergående tillstånd, så kallad tyreoidit

  • hypertyreos – exempelvis Graves sjukdom, en autoimmun reaktion som innebär att immunförsvaret bildar antikroppar som leder till en ökad hormonproduktion; sjukdomen kallas även för giftstruma, toxisk diffus struma och Basedowns sjukdom

  • hypotyreos – för låg produktion av sköldkörtelhormon kan till exempel bero på den autoimmuna sjukdomen Hashimotos tyreoidit

  • brist på jod – för lite jod i kosten är den vanligaste orsaken till struma i många länder

  • vissa läkemedel – läkemedel och naturläkemedel som innehåller jod kan orsaka en överproduktion av sköldkörtelhormon som också kan orsaka struma.

I ovanliga fall kan struma ha kopplingar till tyreoideacancer, det vill säga sköldkörtelcancer.

Utredning och behandling vid struma

Om du känner en knöl i eller på halsen ska du alltid undersökas av läkare. Vid tecken på sköldkörtelproblem eller misstanke om struma får du lämna blodprov som visar om sköldkörteln producerar ovanligt mycket eller lite hormon. Synlig struma undersöks fysiskt av läkaren, men också med exempelvis ultraljud. Ibland krävs även andra typer av undersökningar.

Vid konstaterad struma som inte skapar några besvär för dig och om dina blodprover visar normala värden behöver du inte någon behandling. Du behöver däremot komma på återbesök eftersom läkaren behöver följa sjukdomsförloppet. 

Vid struma som påverkar kroppen negativt kan du antingen behöva läkemedel eller genomföra en operation. Efter ett kirurgiskt ingrepp brukar sköldkörteln producera mindre hormon eller inget sköldkörtelhormon alls. Då behöver du livslång behandling med syntetiskt sköldkörtelhormon för att ämnesomsättningen ska fungera på ett bra sätt.

Vad kan jag göra själv?

För att minska risken för struma behöver du se till att du har tillräckligt med jod i kosten, exempelvis genom att äta salt som är berikat med jod. Jod finns även i till exempel fisk, ägg och mejeriprodukter.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du tror att sköldkörteln är förstorad, svullen eller öm – symptomen känns eller syns just under struphuvudet på halsen eller i svalget.

Sök vård vid tecken på struma i kombination med andra symptom. Dit hör både viktnedgång och viktuppgång. Du bör även söka vård vid symptom som hjärtklappning, ökad puls, svettningar och oro eller vid trötthet, frusenhet och nedstämdhet.

Gravida bör söka vård vid misstanke om struma, för att utreda om ämnesomsättningen är förändrad. 

Sök vård akut vid ömhet eller smärta över sköldkörteln i kombination med sjukdomskänsla eller feber.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid struma. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid struma krävs en fysisk undersökning.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Vanliga patientfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

Hypotyreos HypertyreosHalsböld – peritonsillitHalsfluss LuftvägsinfektionAstma