Generaliserat ångestsyndrom

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Medicinskt granskad

Generaliserat ångestsyndrom är ett ångesttillstånd som kännetecknas av ihållande känslor av oro, ångest och katastroftankar som begränsar dig och påverkar din livskvalitet negativt. Ångesten har inte ett specifikt fokus utan rör många delar av livet. Kognitiv beteendeterapi, ibland i kombination med läkemedel, brukar lindra besvären.

Vad är GAD?

Generaliserat ångestsyndrom förkortas ofta GAD, generalized anxiety disorder. Tillståndet skiljer sig från övergående besvär med ångest och oro – vid GAD präglar ångesten ditt mående på ett ihållande sätt som begränsar dig i vardagen. Det är ett ångesttillstånd som pågår dagligen under minst ett halvår och som ofta gör det svårt att sköta exempelvis studier och arbete. 

Din oro och ångest rör ofta många olika delar av vardagen och kan för en utomstående verka överdrivna.  Det kan handla om allt från jobb, skola och relationer till ekonomi eller rädsla för exempelvis sjukdomar, olyckor och katastrofer. Oro som rör omvärlden i form av krig, pandemi och klimatförändringar kan också bidra till katastroftankar och göra dig mer sårbar för den här typen av ångesttillstånd.

Symptom vid GAD

Generaliserat ångestsyndrom kännetecknas av ihållande oro, ångest och rädsla för olika situationer eller händelser. Orostankarna går inte över – du har mer eller mindre ständig ångest under flera månader. Känslorna står som regel inte i proportion till det verkliga problemet utan får en överdrivet framträdande roll.

GAD kan utöver generell ångest kännetecknas av både fysiska och psykiska symptom, från trötthet och koncentrationssvårigheter till huvudvärk och spända muskler. Många får besvär med sömnen, antingen genom insomningssvårigheter eller flera uppvaknanden under natten.

 Några vanliga symptom vid GAD:

GAD kan även inkludera andra symptom, exempelvis darrningar, svettningar eller illamående. Vissa får ett behov av att kissa ofta eller upplever en klump i halsen som gör det svårt att svälja. GAD kan också vara del av en större symptombild i samband med exempelvis depression eller utmattningssyndrom.

Andra tänkbara förklaringar

Ångest och oro är vanliga besvär som inte behöver vara del av en diagnos – övergående upplevelser av ångest och oro i samband med faktiska händelser är oftast en helt normal reaktion som alla människor går igenom då och då.

Generaliserat ångestsyndrom kan likna andra psykologiska tillstånd där ångest är ett gemensamt symptom. Dit hör exempelvis social ångest, hälsoångest eller panikångest. Ibland kan ångest likna symptom som orsakas av fysisk sjukdom, exempelvis hjärtinfarkt eller hypertyreos

Orsaker till GAD

Generaliserat ångestsyndrom har ingen enskild, fastställd orsak. Studier visar att det kan finnas kopplingar till både arv och miljö.

 Faktorer som kan göra dig extra sårbar för GAD:

  • långvarig stress utan återhämtning

  • ihållande sömnproblem

  • kroniska sjukdomar 

  • psykiskt påfrestande livshändelser

  • missbruk

  • vissa läkemedel.

GAD hos barn

GAD är vanligare hos vuxna, men barn kan också utveckla GAD. Studier visar att långvariga orostankar är särskilt vanliga hos barn med ADHD eller hos barn som har gått igenom psykiska påfrestningar som exempelvis mobbning, skilsmässa eller sorg. Ibland kan GAD förstärkas under puberteten. 

GAD hos barn liknar symptomen som hos vuxna. Typiska kännetecken är att orostankarna inte bara kretsar kring ett visst problem utan att det handlar om en generell ångest som präglar många olika situationer – från skolan till relationer och vardagen i stort.

För vuxna är det ofta tydligare att det handlar om just ångest, medan barn kanske upplever att de har ont i magen eller svårt att sova. Vissa barn får sämre aptit, andra kan behöva kissa ovanligt ofta. Gråt och vredesutbrott kan också vara tecken på att något är fel. Vissa barn blir tystlåtna och blyga – barn med GAD visare oftare oro än nyfikenhet inför nya situationer.

Utredning och behandling vid GAD

Om du upplever ihållande ångest och oro som du har svårt att lindra eller påverka själv kan du behöva hjälp av sjukvården. En utredning kan utesluta bakomliggande tillstånd eller sjukdom. GAD som diagnos kan ställas först efter en psykologisk bedömning.

Det finns ingen särskild medicin som används vid GAD. Det är vanligt att få behandling i form av kognitiv beteendeterapi, KBT. I vissa fall kan antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel fungera som ett bra komplement.

Vad kan jag göra själv?

När du har stora problem med ångest och oro kan du få viktiga verktyg som hjälper dig att hantera dina besvär med hjälp av kognitiv beteendeterapi.

Generella råd som gör dig mindre sårbar för ångest:

  • prioritera sömnen

  • välj hälsosam kost

  • rör på dig

  • skapa tid för återhämtning

  • undvik rökning, koffein, alkohol och andra stimuli.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har ihållande ångest som gör det svårt att hantera vardagen.

Sök vård om du har återkommande bröstsmärtor eller andra smärtor som du är osäker på om de är kopplade till din ångest eller kan vara tecken på någonting annat.

Sök vård akut eller ring 112 om du får akuta bröstsmärtor, tryckande eller krampartad smärta eller en obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter. Det gäller även om du har andningsbesvär som inte är övergående.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid ångest och oro. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli rekommenderad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. 

Om du bokar ett digitalt vårdmöte som gäller ditt barn behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Vanliga frågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

Ångest och oroStressHjärtklappning