Huvudvärk – ont i huvudet

Huvudvärk kan kännas på olika sätt och ha många olika förklaringar. Det är vanligt att ha ont i huvudet i samband med tillfälliga infektioner. Smärta, spända muskler, ledvärk och stress kan också orsaka huvudvärk. Besvären går ofta över efter några timmar eller dagar. Vänd dig till sjukvården för utredning och behandling vid kraftig, återkommande eller långvarig huvudvärk.

Allmänt om huvudvärk

Huvudvärk är ett vanligt besvär hos både barn och vuxna. Smärtan kan ha kopplingar till såväl fysiska som psykiska tillstånd. Ofta handlar det om tillfällig huvudvärk i samband med exempelvis muskelspänningar, infektioner, stress eller sömnbrist. Fysisk eller psykisk ansträngning kan också orsaka besvär. Huvudvärk kan även ha många andra förklaringar – från synfel och tandgnissling till hormonförändringar. Du kan naturligtvis uppleva smärta efter ett direkt slag mot huvudet eller exempelvis en fallolycka.

Du kan få hjälp att förebygga, hantera och lindra besvären vid exempelvis migrän, spänningshuvudvärk och Hortons huvudvärk. Om du har besvär med återkommande huvudvärk eller upplever att du har konstant huvudvärk varje dag är det viktigt att utreda orsaken till smärtan och utesluta bakomliggande sjukdomar.

Symptom vid huvudvärk

Huvudvärk kan ge olika typer av smärta. Du kan uppleva en molande, tryckande, sprängande, dunkande, blixtrande eller pulserande huvudvärk. Många får relativt lindriga symptom som uppstår vid enstaka tillfällen, andra har ont i huvudet varje dag. Du kan vakna med huvudvärk eller få ont plötsligt eller successivt under dagen.

Huvudvärk kan upplevas i olika delar av huvudet. Du kan till exempel få huvudvärk som gör ont över pannan, i bakhuvudet eller vid tinningarna. Vissa har ensidig huvudvärk. När du har ont i huvudet är det vanligt att även bli trött och ibland mer känslig för ljud och ljus.

Symptom vid olika typer av huvudvärk:

  • spänningshuvudvärk – molande, ofta dubbelsidig huvudvärk med en tryckande känsla över pannan och huvudet

  • migrän – anfall av intensiv, pulserande och ofta ensidig huvudvärk som kan inkludera illamående och kräkningar, känslighet för ljud eller ljus och tillfälliga synbesvär

  • cervikogen huvudvärk – molande, ensidig huvudvärk som är en följd av muskelsmärta eller ledsmärta i nacken

  • Hortons huvudvärk – kraftig, ensidig värk som gör ont bakom eller runt ena ögat, brukar komma i kluster under några veckor eller månader, vanligt med ökat tårflöde och rinnande näsa

  • sekundär huvudvärk – huvudvärk som är ett symptom på något annat, från tandgnissling och synbesvär till ansträngning, tillfälliga infektioner och bakomliggande sjukdomar.

Det är vanligt att ha en kombination av olika typer av huvudvärk.

Orsaker till huvudvärk

När du har ont i huvudet kan smärtan uppstå i exempelvis nerver kring skelettet, blodkärl och hjärnhinnor. Muskelfästen och ligament runt huvudet, nacken och ansiktet kan också orsaka värk.

Vid tillfälliga sjukdomar och infektioner kan huvudvärk vara ett av flera symptom – övre luftvägsinfektioner eller besvär i öron och bihålor är några vanliga förklaringar. Huvudvärk utan andra uppenbara symptom kan till exempel bero på sömnbrist, stress eller psykiska påfrestningar. Ibland finns det tydliga, bakomliggande orsaker till värken som exempelvis tandgnissling, synfel eller glaukom i ögat. Du kan även få huvudvärk i samband med alkohol eller ett stort intag av koffein.

Ibland kan det vara svårare att avgöra varför du får huvudvärk. Spänningshuvudvärk beror ofta på stress eller långvarigt spända muskler runt nacken, axlarna eller ansiktet. Spänningshuvudvärk kan ibland utlösa migränanfall. Migrän har också kopplingar till stress, men även till exempelvis starka dofter eller vissa födoämnen. Migrän är en sorts huvudvärk som brukar bli värre vid ansträngning. Cervikogen huvudvärk beror på muskelsmärta och ledsmärta som kommer från nacken – ibland kan nackspärr framkalla huvudvärken.

Överanvändning av värktabletter, så kallad läkemedelsutlöst huvudvärk, kan drabba personer som dagligen och under lång tid tar värktabletter mot huvudvärk eller migrän. Ibland kan huvudvärk vara tecken på bakomliggande tillstånd eller sjukdomar – från anemi och högt blodtryck till hjärnhinneinflammation och stroke.

Vanliga orsaker till huvudvärk:

  • feber och tillfälliga infektioner

  • smärta och exempelvis ledvärk

  • muskelspänningar

  • tandgnissling eller felaktigt bett

  • hormonförändringar, exempelvis i samband med menstruation eller klimakteriet

  • fysisk ansträngning

  • vätskebrist

  • allergi

  • stress och psykiska påfrestningar

  • överanvändning av smärtstillande läkemedel

  • bakomliggande sjukdomar.

Utredning och behandling

Om du har huvudvärk i samband med en övergående virusinfektion eller exempelvis tillfällig muskelvärk behöver du som regel inte söka vård. Vid kraftig, långvarig eller återkommande huvudvärk kan du behöva hjälp av sjukvården. Då får du beskriva värken och när du brukar få besvär. Det är även viktigt för läkaren att veta om du har några andra fysiska eller psykiska symptom och om du använder regelbunden smärtlindring mot värken.

Vid ett läkarbesök får du ofta göra en kroppsundersökning som kan visa om det finns kopplingar till muskelsmärtor, synproblem eller besvär med käke och bett. I vissa fall krävs blodtryck, blodprover, urinprov och ibland röntgen för att utesluta bakomliggande orsaker. Läkaren kontrollerar även neurologiska funktioner.

För att bli av med huvudvärk är det viktigt att försöka hitta en orsak till värken. Fysisk aktivitet i kombination med avslappningsövningar, minskad stress och goda sömnrutiner gör dig mindre sårbar för huvudvärk. Vid exempelvis spänningshuvudvärk kan en sjukgymnast eller fysioterapeut hjälpa dig med övningar som minskar muskelspänningar. Det kan både handla om fysiska träningsmoment och avslappningsövningar. Om din värk har kopplingar till ditt psykiska mående kan du få stöd av en psykolog. Vid smärta som hör ihop med tandbesvär behöver du träffa en tandläkare.

I vissa fall kan huvudvärk kräva behandling med läkemedel. Vid exempelvis migrän kan du behöva läkemedel som förebygger besvär eller lindrar symptomen under ett pågående migränanfall.

Vad kan jag göra själv?

Du kan minska risken för huvudvärk om du äter och dricker regelbundet under dagen. Var fysiskt aktiv, försök att stressa mindre och få tillräckligt med sömn. För att försöka få bort din huvudvärk är det viktigt att skapa tid för avslappning och återhämtning. Ibland kan det räcka att ta små pauser under arbetsdagen – byt ställning, rör på dig och fyll gärna på med dagsljus och frisk luft.

Om du har ont i huvudet ofta kan en huvudvärksdagbok hjälpa dig att se eventuella mönster.
Då blir det ofta lättare att ringa in aktiviteter eller situationer som kan vara kopplade till din huvudvärk.

På apotek finns receptfria, smärtlindrande läkemedel som kan lindra tillfällig huvudvärk. Du bör däremot inte använda den här typen av läkemedel för ofta – det kan i stället förvärra dina besvär. Barn under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation. Det beror på att det finns risk för Reyes syndrom, ett ovanligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Så här blir du mindre sårbar för huvudvärk:

  • försök att minska din stress i vardagen

  • skapa goda sömnrutiner

  • prioritera fysisk aktivitet

  • ta en paus och mjuka upp musklerna när du har suttit stilla länge

  • prova avslappningsövningar

  • kom ihåg att dricka vatten under dagen för att undvika vätskebrist.

Så här kan du utesluta vissa bakomliggande problem:

  • justera din arbetsställning – spända muskler kan bero på hur du sitter, står eller belastar kroppen

  • gå till tandläkaren – om du har problem med bettet eller har en tendens att bita ihop käken kan du behöva en bettskena när du sover

  • boka tid hos en optiker – huvudvärk kan i vissa fall vara kopplad till en synförändring.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har återkommande, långvarig eller ständig huvudvärk. Du bör även kontakta vården om du har ihållande huvudvärk och yrsel, ont i tinningen eller käkmusklerna.

Sök vård akut vid plötslig och kraftig huvudvärk, med eller utan kräkningar, eller om du har fått ett slag mot huvudet. Du bör även söka vård akut om du vid huvudvärk har stel nacke eller upplever ljusfenomen i synfältet eller förändrad syn.

Ring 112 om du har huvudvärk i kombination med domningar eller svaghet i armen eller benet. Det gäller även vid ansiktsförlamning eller talsvårigheter. Har du huvudvärk och samtidigt svårt att hålla dig vaken behöver du också vård omedelbart.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid huvudvärk. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt bli remitterad till vidare vård. Vid huvudvärk krävs ofta en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Vanliga patientfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

MigränHuvudvärk hos barnStrokeSpänningshuvudvärk