Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry
D-vitamin har många viktiga uppgifter. Det gör till exempel att kroppen kan tillgodogöra sig kalcium så att skelettet blir starkt. Det hjälper kroppens immunförsvar att bekämpa virus och bakterier. D-vitamin har även kopplingar till din psykiska hälsa. Sol och D-vitaminrik kost förebygger besvär som orsakas av låga D-vitaminnivåer, men ibland behövs även kosttillskott.
D-vitamin är ett hormon som bildas i huden i samband med solexponering eller annan UVB-strålning. Kroppen kan även få D-vitamin genom livsmedel eller kosttillskott som absorberas av tarmen.
D-vitamin är fettlösligt och lagras i både lever och fettvävnad. Det finns i två former. Vitamin D3 bildas genom solljus och finns även i exempelvis fet fisk, kött och ägg. Vitamin D2 finns bland annat i vildsvamp och vissa växter. Både D3 och D2 kan tillföras genom livsmedel som är berikade med vitamin D och genom kosttillskott.
D är ett vitamin som är nödvändigt för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium och fosfor som är viktigt för utvecklingen av bland annat skelett och tänder. Uttalad brist på D-vitamin leder också till brist på kalcium och fosfor. Sammantaget kan bristerna orsaka exempelvis muskelsvaghet, stelhet, trötthet och nedstämdhet. I svårare fall kan D-vitaminbrist försvaga skelettet både hos barn och vuxna.
Forskningen har ännu inte kunnat kartlägga D-vitaminets alla funktioner, men det är tydligt att D-vitamin påverkar många delar av vårt fysiska och psykiska mående. Kroppen har D-vitaminreceptorer i cellerna, bland annat i huden, skelettet, hjärnan, sköldkörteln och njurarna. D-vitamin påverkar även celldelning.
Studier visar att D-vitamin har kopplingar till olika sjukdomstillstånd. Det är möjligt att D-vitamin kan minska risken för exempelvis cancer, hjärtinfarkt, stroke och depression, men ännu finns inga säkra bevis.
När du vistas i solen bildas D-vitamin i huden som sedan lagras i kroppen. Hur mycket som lagras och hur länge det räcker varierar från person till person. Det beror till exempel på vilken tid på året du har varit i solen, hur långa stunder åt gången och var i världen du har befunnit dig. Hudens möjlighet att omvandla solens strålar till D-vitamin är kopplad till breddgrad, årstid, solexponering och hudtyp.
En mörkare hud behöver mer sol för att bilda D-vitamin – mörkt pigment förhindrar precis som kläder och hög solskyddsfaktor att solens strålar tränger in i huden. Det ger ett skydd mot solskador, men gör samtidigt att det tar längre tid höja D-vitaminnivån.
I Skandinavien är solens UV-strålning starkast från maj till september, särskilt i juni och juli. Då kan kroppen tillgodogöra sig stora mängder D-vitamin på mycket kort tid – betydligt mer än via tarmen från kost eller kosttillskott. Det räcker att exponera huden i 15-30 minuter några dagar i veckan.
Från oktober till april är mängden solljus och solens styrka ofta för liten för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig tillräckligt mycket D-vitamin. Då använder kroppen D-vitamin som redan har lagrats. Nivån av D-vitamin sjunker sedan successivt – för de allra flesta är halterna som lägst i januari och februari. Då är det särskilt viktigt att kompensera med kost som är rik på D-vitamin.
D-vitaminkällor:
solen – när huden exponeras för solens UVB-strålning omvandlas solstrålarna till D-vitamin som lagras i kroppen
konstgjord UVB-strålning – strålningen i vissa solarium, inklusive så kallat smalsprektrum-UVB som används för behandling av olika hudsjukdomar, kan också omvandlas till D-vitamin i huden
animaliska livsmedel – många animaliska livsmedel innehåller D-vitamin, främst fet fisk som lax och sill men även annan fisk liksom exempelvis ägg och olika sorters kött
vegetabiliska livsmedel – D-vitamin finns i bland annat svamp och växter, men halterna är ofta lägre än i animaliskt D-vitamin
D-vitaminberikade livsmedel – mejeriprodukter, margarin och matolja liksom havredrycker och sojadrycker är exempel på kost som kan vara berikad med D-vitamin
kosttillskott – D-vitamin kan även tillföras via tillskott som har olika styrka och sammansättning.
D-vitaminbrist hos vuxna är ett tillstånd som utvecklas över lång tid. Eventuella symptom på D-vitaminbrist är ofta diffusa och har sällan en självklar koppling till just D-vitamin – det kan handla om allmän trötthet, nedstämdhet, kraftlöshet eller muskelsvaghet. Kanske behöver du ta stöd med händerna när du reser dig upp eller har svårt att gå i trappor.
Några symptom på D-vitaminbrist:
trötthet
nedstämdhet
kraftlöshet
muskelsvaghet
diffus smärta
kramp
gångsvårigheter
ibland smärtor i skelettet.
I allvarligare fall kan långvarig och svår D-vitaminbrist ge symptom i form av mjukare eller skörare skelett. Benmjukhet heter osteomalaci på läkarspråk och benskörhet osteoporos.
Barn är särskilt sårbara för D-vitaminbrist. Skelettet behöver D-vitamin för att utvecklas ordentligt – brist på D-vitamin kan ge olika symptom som beror på att skelettet har blivit mjukare eller deformerats. Barnet kan till exempel bli hjulbent eller kobent, få en insjunken bröstkorg eller deformerat bäcken. Fontanellen sluter sig senare och huvudet kan bli större. Det kallas för rakit eller ”engelska sjukan”.
För att undvika rakit får barn i Sverige D-vitamindroppar som tillskott från födseln och upp till två års ålder. Barn med mörkare hudpigment behöver tillskott under längre tid, som regel upp till fem års ålder.
Lågt D-vitamin eller brist på D-vitamin beror ofta på att du inte exponerar huden för tillräckligt mycket sol eller inte får i dig tillräckligt mycket D-vitamin via kosten. Vissa medicinska tillstånd kan också leda till D-vitaminbrist, till exempel om tarmen har svårt att ta upp kalcium. Produktionen av D-vitamin i huden sjunker även med åldern.
Brist på vitamin D – vanliga orsaker:
låg D-vitaminproduktion i huden – vanliga förklaringar är exempelvis hög ålder, mörk hud, solskydd, täckande kläder, årstid eller geografisk plats
lågt upptag av fett i tarmen – kan bero på exempelvis celiaki, mag-tarmsjukdomar, cystisk fibros eller gastric bypass-operation
övervikt och fetma – då lagras D-vitamin i fettvävnaden och kommer inte hela kroppen till del
amning utan D-vitamintillskott – bröstmjölk innehåller inte tillräckligt mycket D-vitamin
graviditet – kroppen behöver mer D-vitamin under en graviditet
vissa sjukdomar – gäller exempelvis kronisk njursvikt, grav leversjukdom och hypertyreos
läkemedel – vissa läkemedel kan försvåra upptaget av D-vitamin, exempelvis läkemedel mot epilepsi och virushämmande läkemedel.
Studier visar att ungefär en miljard människor i världen har D-vitaminbrist eller låga D-vitaminvärden. Äldre personer är överrepresenterade, men brist på vitamin D förekommer i alla åldrar.
Riskgrupper med ökad sårbarhet för D-vitaminbrist:
äldre personer
personer som vistas för lite i solen, bär heltäckande kläder eller alltid har hög solskyddsfaktor
mörkhyade personer som bor eller vistas långa perioder i nordliga länder
för tidigt födda barn
små barn som inte får tillskott av D-vitamin
gravida som inte äter tillräckligt D-vitaminrik kost
personer som inte äter fisk eller mjölkprodukter
överviktiga personer
personer som har svårt att tillgodogöra sig näring via tarmen.
För att konstatera D-vitaminbrist krävs som regel blodprov som visar låga D-vitaminnivåer. Ibland kontrolleras även avvikande nivåer av andra vitaminer eller hormoner som har koppling till D-vitamin. Det beror på att det kan vara svårt att avgöra om D-vitaminvärdet ger en rättvis bild – värdet påverkas av exempelvis årstidsvariationer, solexponering, ålder och BMI.
Vid uttalad D-vitaminbrist behandlas du med receptbelagt D-vitamintillskott, ibland i kombination med kalcium. Hur mycket D-vitamin du behöver tillföra per dag beror bland annat på dina symptom och hur allvarlig bristen är.
D-vitamin ska alltid ges som ett dagligt tillskott till barn upp till minst två års ålder. Du får information och D-vitamindroppar av BVC.
För att undvika låga nivåer av D-vitamin bör du i förebyggande syfte välja mat med höga halter av D-vitamin och exponera huden för sol 15-30 minuter några dagar i veckan under den varmare och ljusare årstiden. Var däremot noga med att undvika solskador – begränsa tiden i solen och skydda dig med solskyddsfaktor eller kläder vid längre exponering.
Om du tillhör en riskgrupp eller har låga värden vintertid behöver du D-vitamin som kosttillskott – prata med din läkare.
Rekommenderat dagligt intag av D-vitamin:
barn 0–2 år – 10 mikrogram
barn och vuxna under 75 år – 10 mikrogram
vuxna över 75 år – 20 mikrogram
Risken att få i sig för mycket D-vitamin som ger negativa biverkningar är låg, men i ovanliga fall kan stora mängder D-vitamin leda till en överdos eller D-vitaminförgiftning. Då kan du få höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Du kan inte få i dig farliga mängder via kosten eller huden – det är bara via kosttillskott som du kan överdosera D-vitamin.
Kontakta vården om du vet att du tillhör en riskgrupp som kan behöva tillskott av D-vitamin.
Rådgör med din läkare om du får återkommande frakturer.
Sök vård om du känner dig långvarigt trött, kraftlös eller svag i musklerna. Det gäller även om du mår psykiskt dåligt under vinterhalvåret och tror att ditt mående kan vara kopplat till årstiden.
Sök vård akut om du har svåra smärtor i kroppen.
Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid misstänkt D-vitaminbrist. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård.
Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.
Vi erbjuder också hälsokontroller som ett alternativ till att upptäcka avvikande värden.
Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.
