Ladda ned Ladda ned

Hypertyreos

Sköldkörteln producerar hormoner som bland annat reglerar ämnesomsättningen i kroppen. Vid hypertyreos är hormonproduktionen förhöjd. Det ger en hög ämnesomsättning som kan orsaka hjärtklappning, trötthet, överskottsvärme och viktnedgång. Behandling består av medicin som hämmar hormonproduktionen men operation kan också behövas.

Sköldkörteln (tyroidea) sitter på framsidan av halsen, strax nedanför struphuvudet. Den hör till kroppens hormonella system och utsöndrar hormoner som kontrollerar metabolismen ‒ hur kroppens celler använder energi. Hormonerna påverkar hjärtfrekvens, kroppstemperatur, tarmarnas takt, musklernas styrka och många andra funktioner i kroppen.

Två områden i hjärnan, hypotalamus och hypofysen, styr över hormonbalansen i blodet och vilken mängd sköldkörtelhormoner som ska tillverkas och utsöndras.

Hypertyreos betyder att du har ett överskott av sköldkörtelhormon i blodet. En överaktiv sköldkörtel ökar ämnesomsättningen ‒ det kan kännas som att kroppen går på högvarv. Sköldkörtelsjukdom är vanligare hos kvinnor.

Det finns många olika namn på hypertyreos beroende på orsak till sjukdomen ‒ ibland kan samma sjukdom också ha flera namn. Den vanligaste orsaken till hypertyreos hos unga och medelålders är Graves sjukdom. Den kallas också Basedows sjukdom, diffus autoimmun hypertyreos, toxisk diffus struma och giftstruma.

Obehandlad hypertyreos kan leda till hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kärlkramp, förmaksflimmer och osteoporos (benskörhet).

Symptomen på hypertyreos kan vara flera och komma stegvis

  • hjärtklappning och ökad puls
  • svettningar och värmeintolerans
  • stresskänsla, nervositet och oro
  • darrningar
  • muskelsvaghet
  • täta tarmrörelser
  • ofrivillig viktminskning
  • trötthet
  • håravfall
  • oregelbunden menstruation hos kvinnor
  • ögonsymptom.

Normalt syns eller känns inte sköldkörteln, men den kan växa till och förstoras vid de olika formerna av sköldkörtelsjukdom vilket
kallas struma. Du kan ha symptom på hypertyreos med eller utan struma.

Symptombilden för hypertyreos kan likna andra tillstånd, till exempel feber, hjärtsvikt, hög stress, ångest, alkoholabstinens och klimakteriebesvär hos kvinnor.

Graves är en autoimmun sjukdom där kroppen bildat antikroppar som stimulerar hormonproduktion. Mindre än hälften av de med Graves sjukdom får också ögonsymptom med skavande, irriterande känsla och buktande ögonglober, ibland också dubbelseende.

Sköldkörteln kan också bilda hormonproducerande knölar. Det kallas för toxisk knölstruma eller toxisk adenom och är vanligare hos äldre personer eftersom de utvecklas över lång tid.

Tyreodit är benämningen om din sköldkörtel drabbats av inflammation. Då är hög ämnesomsättning tillfällig. Inflammationen kan vara orsakad av olika anledningar. Till exempel kan den uppstå efter förlossning, eller som följd av Hashimotos sjukdom. Den kan också vara virusorsakad och kallas då de Quervains sjukdom.

Under inflammations-perioden kan du ha varierande grad av ömhet och svullnad i körteln. När inflammationen har läkt återgår hormonerna vanligtvis till en normal nivå. I vissa fall kan den övergå i för låg ämnesomsättning ‒ hypotyreos.

Toxisk kris är ovanligt, men innebär snabbt ökande hormonhalter. Det kan utlösas av till exempel infektion eller stress.

Sköldkörtelcancer är ovanligt men kan visa sig som en knöl i körteln. Beroende på knölens placering kan den vara synlig utåt. Den kan också kännas som ett tryck mot halsen, göra dig hes, eller påverka sväljförmågan. En knöl i sköldkörteln behöver inte betyda att du har cancer eller hypertyreos men ska alltid utredas.

Behandlas du för hypotyreos kan din dos ge tillfällig hypertyreos ‒ den behöver i så fall regleras efter kontroll.

Jodintag, via salt, alger, naturläkemedel eller läkemedel kan påverka sköldkörtelns hormonproduktion.

Blodprover visar om du har hypertyreos. Fritt T4 (tyroxin) och T3 (trijodtyronin) samt TSH (tyreoideastimulerande hormon) mäts. I vissa fall kan det vara motiverat att även mäta tyreoideaantikroppar.

Utöver blodprover så behöver en läkare undersöka sköldkörteln fysiskt, för att notera om det finns knölar, ömhet eller förändrad form. Samtidigt får du mäta ditt blodtryck, göra EKG och få dina reflexer undersökta.

Har du hjärtklappning och darrningar, oro eller ångest kan du få symptomlindrande läkemedel på recept.

Andra undersökningar till exempel ultraljud och finnålspunktion, kan komplettera utredningen av vilken sköldkörtelsjukdom och svårighetsgrad du har.

Hypertyreos behandlas hos en specialist på sköldkörtelsjukdom. Behandlingen anpassas efter typ av hypertyreos, din ålder, om du är gravid, ammande eller önskar bli gravid.

I de flesta fall av hypertyreos ges tyreostatika, ett läkemedel som hämmar sköldkörtelns hormonproduktion. Vissa typer av hypertyreos behandlas med radioaktiva medel, som är en typ av lokal strålningsterapi. Det används inte om du är eller vill bli gravid eller om du ammar. I vissa fall kan operation behövas för att delvis eller helt ta bort sköldkörteln.

Det är inte ovanligt att hypertyreos övergår till hypotyreos efter behandling ‒ då tillförs sköldkörtelhormon i tablettform.

Det finns inte något känt sätt att förebygga hypertyreos. Det är däremot viktigt med rökstopp vid uttalade ögonsymptom, som vid Graves sjukdom.

Behandlas du med läkemedel är det viktigt att du följer din ordination.

Har du trötthet i kombination med hjärtklappning, ökad puls, svettningar, oro och har minskat i vikt bör du söka vård.

Behandlas du för hypotyreos och snabbt tappar vikt, i kombination med trötthet, oro och hjärtklappning bör du söka vård.

Sök vård akut vid ömhet eller smärta över sköldkörteln i kombination med sjukdomskänsla eller feber, oro, rastlöshet, hjärtklappning och viktnedgång.

Du kan vända dig till oss på KRY för att få hjälp vid hypertyreos. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och den information som framkommit under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad provtagning alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Vid hypertyreos krävs en fysisk undersökning.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär, så behöver barnet närvara under vårdmötet.

Våra psykologer kan hjälpa till med stödjande samtal om du har fått diagnos och behöver någon att prata med.

På våra mottagningar i Sörmland och i Skåne får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.

Liknande besvär:

Senast uppdaterad:
5 december 2019
Granskare:
Inger Wallin, specialist i allmänmedicin