Har du ett sjukt barn och behöver hjälp med vab-intyg? Läs mer här.

Hosta hos barn

Senast uppdaterad:

Granskad av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Medicinskt granskad

Hosta beror på att något orsakar irritation i luftvägarna. Barn får ofta hosta i samband med förkylningar och andra luftvägsinfektioner. Besvären brukar försvinna av sig själva inom några dagar eller veckor, men i vissa fall kan barnet behöva behandling. Långvarig hosta kan vara tecken på allergi eller astma som kräver särskilda läkemedel.

Vad är hosta?

Hosta är en skyddsreflex som hjälper till att hålla luftvägarna fria om något orsakar irritation i slemhinnorna. Nerverna i slemhinnorna skickar signaler till hjärnan som i sin tur talar om för musklerna i magen och bröstkorgen att hosta. På så sätt skyddas de nedre luftvägarna.

Hosta hjälper till att transportera bort exempelvis slem i halsen i samband med en infektion. Hostreflexen aktiveras också om barnet sätter i halsen eller andas in något som försvårar andningen.

Symptom vid hosta hos barn

Hosta delas upp i torrhosta och slemhosta hos både barn och vuxna. Vid förkylning och andra tillfälliga luftvägsinfektioner är det vanligt att ha en kombination av båda. Det börjar ofta med torrhosta som efter några dagar övergår i slemhosta innan infektionen läker ut. 

Snuva, halsont och feber är utöver hosta också vanliga symptom i samband med luftvägsinfektioner. När andra besvär successivt försvinner kan just hostan ibland finnas kvar under flera veckor. Den här typen av långvarig hosta hos barn beror på att slemhinnorna fortfarande är känsliga och behöver tid att återhämta sig.

Långvarig slemhosta som inte kan förklaras av virus eller bakterier kan vara ett första tecken på astma. Då brukar barnet även ha svårt att hålla samma tempo som andra i samband med fysisk aktivitet. Astma gör det tungt att andas och det hörs ett pipande ljud från bröstet. Om det är allergi som orsakar hosta brukar barnet även ha såväl snuva som kliande, rinnande och svullna ögon.

Barn hostar ofta mer intensivt på natten och vid fysisk ansträngning.

Orsaker till hosta hos barn

Det finns flera typer av hosta som kan ha olika förklaringar. Torrhosta eller slemhosta beror oftast på virus eller bakterier som orsakar tillfälliga infektioner i luftvägarna. Hostreflexen reagerar också om något fastnar i luftstrupen eller om barnet andas in till exempel rök eller damm – det är vanliga orsaker till plötslig hosta utan tecken på exempelvis förkylning eller andra besvär. Ibland är hosta ett av flera symptom vid astma och allergi.

Vanliga orsaker till hosta hos barn:

  • Infektioner – Hosta beror ofta på virusinfektioner som exempelvis förkylning, influensa, covid-19 och bronkit. Då är det vanligt att få torrhosta, rethosta eller slemhosta. Rhinovirus, influensavirus, corona och RS-virus är bara några exempel på virus som kan orsaka hosta. RS-virus leder i vissa fall även till krupp hos små barn.

    Både slemhosta och torrhosta är vanligt vid lunginflammation, som kan orsakas av såväl virus som bakterier. Ibland kan hosta förekomma vid bihåleinflammation, när slem från näsan och bihålorna rinner ner i halsen, men det är inget typiskt symptom.

    Kikhosta är en bakterieinfektion som kännetecknas av långvarig rethosta och hostattacker med kikningar. I Sverige är barn nästan alltid vaccinerade mot kikhosta eftersom det ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccinet skyddar däremot inte hela livet och därför händer det att vuxna får en infektion med lindrig hosta som smittar exempelvis en bebis eller ett spädbarn som ännu inte är fullt skyddad av vaccinet.

  • Astma och allergi – Barn med astma kan ha både slemhosta och andningsbesvär. Ofta bildas mer slem i luftrören eftersom slemhinnan blir inflammerad och förtjockad. Det är även vanligt med torr och hackig hosta, särskilt om astman inte behandlas på rätt sätt. Hosta kan ibland vara ett av flera symptom vid exempelvis pollenallergi och pälsdjursallergi.

  • Överkänslighet i luftvägarna – Överkänsliga slemhinnor i luftvägarna och näsan reagerar särskilt starkt på exempelvis damm, rök, kemikalier och starka dofter. Det kan leda till torrhosta eller rethosta som ofta förväxlas med astma eller allergi.

Ibland kan hosta orsakas av halsbränna som beror på så kallad gastroesofageal relfuxsjukdom (GERD). Sjukdomen beror på en funktionsstörning i slutmuskeln mellan magsäck och matstrupe. I ovanliga fall kan hosta vara ett av flera symptom vid allvarligare sjukdomar, exempelvis cystisk fibros.

Utredning och behandling vid hosta hos barn

Barn med svår hosta eller hosta i kombination med feber som inte vill ge med sig kan behöva undersökas av läkare. Ibland krävs provtagning för att avgöra vad som orsakat hostan. Vid långvarig slemhosta eller annan hosta hos barn kan det finnas anledning att göra odlingar eller genomföra en lungröntgen. Om hostan tyder på astma testas lungfunktionen genom spirometri. Vid misstanke om allergi kan barnet behöva göra en allergiutredning.

Behandlingen varierar beroende på vad som orsakat hostan. Om det är en virusinfektion som ligger bakom besvären krävs det som regel ingen behandling av varken torrhosta, rethosta eller slemhosta. Hostan läker av sig själv. Om det är en bakteriell infektion som orsakar hostan kan barnet behöva behandlas med antibiotika.

Barn som hostar i samband med allergiska besvär behandlas ofta med antihistamintabletter och ibland även med läkemedel som inhaleras. Läkemedel i inhalationsform lindrar även besvär med astma och vissa infektioner.

Vad kan jag göra själv?

Du kan lindra besvären vid hosta om du ser till att ditt barn får i sig ordentligt med vätska – då tunnas slemmet ut. Vid hosta underlättar det också att ha huvudet i högläge, både dag och natt.

Om du misstänker att barnets hosta kan vara tecken på smittsamma bakterier eller virus, exempelvis influensavirus eller corona, är det viktigt att undvika smittspridning. Både du och barnet bör tvätta händerna ofta och hålla fysiskt avstånd till andra.

Så här kan du lindra hosta hos barn:

  • se till att barnet dricker ordentligt – både kall och varm vätska har en slemlösande effekt som dämpar rethosta och gör att slem blir lättare att hosta upp

  • höj huvudändan av sängen – barn har ofta mer  hosta på natten när de ligger ner, om du lägger några kuddar under huvudet blockeras inte lungorna av slem och det blir lättare att andas

  • låt barnet andas kall luft vid krupp – öppna ett fönster, ta med barnet på en promenad utomhus i kall luft och försök att ha svalt i sovrummet, då minskar svullnaden i slemhinnorna

  • försök att undvika fysisk aktivitet – hosta brukar förvärras vid ansträngning som träning eller mycket rörelse, vid feber är det särskilt viktigt att ta det lugnt så att kroppen får återhämta sig

  • undvik miljöer och ämnen som irriterar luftvägarna – rök, damm och andra irriterande ämnen kan både orsaka och förvärra barnets hosta.

På apotek finns receptfria läkemedel som kan lindra symptomen vid hosta, feber och långvarig förkylning hos barn. Nässpray kan underlätta andningen vid nästäppa. Vissa upplever att hostmedicin för barn kan lindra nattlig rethosta, men det finns inga studier som visar någon tydlig effekt. Hosta ska inte dämpas i onödan eftersom hostan hjälper kroppen att transportera bort slem och minskar risken för ytterligare infektioner. Vid feber kan du använda febernedsättande läkemedel för barn – de förkortar inte sjukdomstillståndet, men kan lindra besvären.

Rådgör med läkare, sjuksköterska eller apotekspersonal så att du vet att du väljer rätt receptfritt läkemedel till ditt barn. Barn under 18 år ska inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra utan läkares rekommendation. Det beror på att det finns risk för Reyes syndrom, ett ovanligt tillstånd som kan påverka hjärna och lever.

Vid astma är det viktigt att barnet använder sina läkemedel enligt ordination.

När bör jag söka vård?

Kontakta vården om barnet har långvarig hosta. Spädbarn och barn med hosta som är yngre än sex månader bör alltid undersökas av läkare.

Sök vård om barnet

  • har hosta med kikningar, andningsbesvär eller kräkningar

  • har både hosta och hög feber i mer än några dygn

  • hostar blod

  • har långvarig hosta och ansträngd, väsande andning med pipljud.

Sök vård akut om barnet

  • snabbt blir sämre i samband med hosta och får hög feber eller frossa

  • är yngre än sex månader och har hosta med kikningar

  • hostar, dreglar och har svårt att svälja sin saliv.

Kontakta 112 om barnet

  • har svårt att andas eller drabbas av andningsuppehåll

  • blir blå i ansiktet eller får blåfärgade läppar eller fingrar.

Vid misstanke om smittsam sjukdom, till exempel coronavirus eller kikhosta, är det viktigt att undvika smittspridning. Kontakta alltid vården innan du och ditt barn gör ett fysiskt besök eller invänta personal vid entrén.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp om ditt barn har hosta. Vi gör en individuell bedömning baserat på barnets symptom och det som framkommer under vårdmötet. Barnet kan därefter bli ordinerad behandling alternativt remitterad till vidare vård. Vid hosta krävs ibland en fysisk undersökning.

Tänk på att ditt barn behöver närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.


Hitta en mottagning

Vi har mottagningar på flera platser i Sverige – här kan du hitta en nära dig.

Ditt postnummer
Se alla mottagningar

Vanliga patientfrågor

Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

Krupp – viruskruppKikhostaFörkylningCoronavirus ‒ covid-19LuftvägsinfektionFeber hos barnVård av barn – vab och vab-intyg