Kry-logo
Starta appen
Kry-logo

Njursten

Njursten bildas när små saltkristaller klumpar ihop sig i urinvägarna. De flesta stenar kommer ut när du kissar, ofta utan att du själv märker något. Större stenar kan fastna och orsaka ett njurstensanfall. Då får du kraftig intervallsmärta under revbenen på ena sidan av ryggen eller magen. Anfallet kan vara kortvarigt och gå över när stenarna lossnar och följer med urinet ut ur kroppen. Om njurstenarna är så stora att de blockerar urinflödet och du har svårt att kissa behöver du vård på sjukhus.

Vid tecken på njurstenssmärta med feber och frossa ska du söka vård akut.

Vad är njursten?

Njursten kan bildas i urinvägarna om salter i urinen klumpar ihop sig och bildar hårda kristaller. Det kan till exempel bero på att koncentrationen av olika salter är för hög till följd av vätskebrist, kostens sammansättning eller ärftliga faktorer.

Njurstenar försvinner oftast ut med urinen som små sandliknande korn, utan att du upplever några besvär. Ibland kan du känna tillfälligt obehag eller molande värk under revbenen i sidan av ryggen eller magen. Större njurstenar kan orsaka kraftig smärta om de fastnar i urinledaren och försvårar eller blockerar urinflödet. Då får du ett njurstensanfall med smärta som kommer och går. Det brukar göra så ont att du har svårt att sitta stilla. 

I de flesta fall går njurstensanfall över med hjälp av smärtlindring och ett stort intag av vätska. Vätskan hjälper till att späda ut urinen och skölja bort njurstenarna så att de kan fortsätta sin väg genom urinledaren till urinblåsan och komma ut när du kissar.

Större njurstenar kräver behandling – de kan inte passera genom urinvägarna enbart med hjälp av ett stort vätskeintag.

Njursten förekommer i alla åldrar, även hos barn. Akuta njurstensanfall är vanligast hos vuxna mellan 40 och 50 år, särskilt hos män. Vissa får bara ett njurstensanfall, men besvären kommer ofta tillbaka. Vid återkommande njursten kan du behöva öka ditt generella vätskeintag och lägga om kosten.

Symptom på njursten

Små njurstenar eller urinkristaller brukar inte ge några symptom, men något större stenar kan skapa en molande värk i sidan av ryggen eller magen när de passerar genom urinvägarna. Vid njursten får de flesta tydliga symptom med smärta först när en sten har blivit så stor att den orsakar ett njurstensanfall – då har den fastnat någonstans i urinvägarna.

Vid ett njurstensanfall kan det göra ont i både ryggen och magen. Smärtan brukar komma i intervaller och vara mycket intensiv. Den sitter som regel nedanför revbenen i ryggen eller i sidan av magen ner mot höften. Det kallas för flanksmärta. Smärtan kan även stråla ner mot ljumsken. När det gör som mest ont är det svårt att vara stilla. Det är vanligt att känna ett behov av att gå fram och tillbaka eller byta ställning för att försöka lindra smärtan.

Ett njurstensanfall går ofta över inom några minuter, men ibland kan det ta timmar eller till och med dagar innan besvären försvinner.

Vanliga symptom vid njurstensanfall:

  • kraftig, ensidig smärta under revbenen i ryggen eller sidan av magen

  • smärtutstrålning mot ljumsken

  • spänd eller uppblåst mage

  • blod i urinen

  • illamående och kräkningar

  • feber

  • frossa och svettningar 

  • ibland även urinvägsinfektion.

Om du har kraftig smärta under revbenen i ryggen och sidan i kombination med hög feber och frossa kan det vara tecken på njurbäckeninflammation. Det är en allvarlig infektion högt upp i urinvägarna som kräver vård omedelbart. Njurbäckeninflammation kan ibland vara en följd av att en stor njursten har fastnat i njuren. I svåra fall kan besvären leda till sepsis som kallas blodförgiftning i dagligt tal.

Andra tänkbara förklaringar

Magsmärtor och ryggsmärtor kan ha många förklaringar – från gaser i magentill muskelvärk och allvarliga infektioner.

Gallsten kan precis som njursten ge intervallsmärta och ha en liknande symptombild. Vid ett gallstensanfall blockerar stenarna utloppet till tarmen. Det leder ofta till akuta magsmärtor som gör ont på höger sida, högt upp i magen under revbenen. Värken kan också upplevas molande och stråla ut mot ryggen. Illamående och kräkningar, svettningar och feber är andra vanliga symptom. 

Smärtan vid en blindtarmsinflammation kan vara diffus, men kännetecknas i typiska fall av en så kallad smärtvandring från naveln till högra, nedre delen av magen. 

Urinvägsinfektion kan ibland upplevas som om du har ont i ryggen eller området runt njurarna och magen. De vanligaste symptomen är annars sveda när du kissar och ett behov av att kissa oftare och mer än vanligt. En högt sittande urinvägsinfektion kallas njurbäckeninflammation och ger mer allvarliga symptom med ryggsmärtor under revbenen i kombination med feber, frossa, illamående och kräkningar. Tillståndet kräver snabb vård eftersom det även finns risk för sepsis.

Ryggont kan bero på muskelsmärta som orsakar en molande värk i höger eller vänster sida av ryggen. Ensidiga smärtor i ländryggen kan även bero på ryggskott medan en gradvis ökande värk i ländryggen kan vara tecken på diskbråck.

Orsaker till njursten

Njursten beror på att olika salter i din urin inte kan lösas upp utan i stället bildar små kristaller eller stenar. Stenarna kan variera i storlek från någon millimeter till ett par centimeter. Små stenar följer med urinen hela vägen ner till urinblåsan och kommer ut när du kissar. Om stenarna blir så stora att de fastnar i urinvägarna får urinen svårare att passera. Då ökar trycket i njurbäckenet eller urinvägarna och du känner kraftig smärta.

Njursten kan uppstå om koncentrationen av olika ämnen i urinen förändras och skapar en obalans. Det kan till exempel bero på lågt vätskeintag, infektioner eller kostens sammansättning. Vid så kallad komplicerad stensjukdom kan bakomliggande sjukdomstillstånd eller skador och missbildningar i urinvägarna orsaka återkommande njurstensbesvär. Om nära släktingar har haft njursten kan ärftlighet också vara en bidragande orsaktill besvären.

Faktorer som gör dig mer sårbar njursten:

  • lågt intag av vätska

  • kost som innehåller mycket socker, salt och protein 

  • vissa sjukdomstillstånd, exempelvis problem med bisköldkörtlarna 

  • infektioner, exempelvis urinvägsinfektioner 

  • trånga, anatomiska förhållanden eller missbildningar i njurarna eller urinvägarna

  • ärftlighet

  • risken för njursten ökar också vid övervikt.

Utredning och behandling vid njursten

Om du har långvariga eller återkommande smärtor som kan vara tecken på njursten kan du behöva undersökas av läkare. Vid njursten är du oftast smärtkänslig under revbenen och vid ett njurstensanfall är smärtorna extra tydliga. En röntgenundersökning visar njurstenens placering och storlek – då kan läkaren bedöma om stenen kan komma ut med hjälp av ett större vätskeintag eller om stenen behöver avlägsnas på annat sätt. Urinprov och blodprov ger också viktig information. 

Vid njursten som orsakar njurstensanfall får du behandling med inflammationshämmande och smärtlindrande läkemedel. Om du har fått en infektion i njuren kan du även behöva behandlas med antibiotika. Svåra smärtor eller en allvarlig infektion kräver vård på sjukhus.

Om kristallerna har bildat stenar som större är 4-6 millimeter och därmed är för stora för att kunna passera genom urinvägarna brukar stenarna i första hand krossas med så kallad stötvågsbehandling. Ibland avlägsnas njursten med titthålsoperation eller andra metoder. För att säkerställa att du inte har några njurstenar kvar i urinvägarna får du som regel göra en ny röntgenundersökning en tid efter ett njurstensanfall. I vissa fall kan du behöva upprepa behandlingen.

Vid återkommande besvär med njursten behöver du göra en utredning som avgör varför det bildas njursten i urinen. Du kan du till exempel behöva lägga om kosten, öka vätskeintaget eller gå ner i vikt. Ibland kan det även vara aktuellt med läkemedelsbehandling som minskar risken för nya kristaller i urinen.

Vad kan jag göra själv?

Vid njurstensbesvär är det viktigt att du får i dig ordentligt med vätska – då kan njurstenar som har fastnat i urinvägarna lättare följa med urinen ut när du kissar. När du har som mest ont ska du däremot undvika att dricka eftersom vätskan just då ökar trycket och smärtan. För att lindra smärtan kan du använda receptfria, smärtstillande läkemedel som finns på apotek.

Anfallet kan pågå under några minuter, men ibland fortsätter intervallsmärtorna under flera timmar eller dagar utan att du kan kissa ut din njursten. Då ska du söka vård eftersom det kan vara tecken på större njurstenar som inte kan passera genom urinvägarna utan läkarvård.

Så här blir du mindre sårbar för njursten:

  • drick ordentligt – vatten späder ut urinen och minskar koncentrationen av ämnen som kan bilda kristaller, då kan stenarna lättare sköljas ut med urinet när du kissar

  • välj näringsrik kost – vid njursten kan en balanserad kost minska risken för kristaller, det är ofta bra att dra ner på mängden socker, salt och exempelvis kött 

  • gå ner i vikt om du är överviktig övervikt och fetmakan öka risken för både njurskador och njursten.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du får ihållande eller återkommande intervallsmärtor i nedre delen av magen eller ryggen. Du bör även söka vård om du har svårt att kissa eller inte kan tömma blåsan alls.

Sök vård akut om du har njurstenssmärta i kombination med feber och frossa eller illamående och kräkningar.

Ring 112 om du eller någon i din närhet blir akut sjuk med smärtor, förvirring, frossa, hjärtklappning eller andningsproblem.

Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid njursten. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Njursten kräver som regel en fysisk undersökning på någon av våra vårdcentraler.

Tänk på att om det är ditt barn som har besvär så behöver barnet närvara under vårdmötet. För att kunna boka ett barnmöte måste du vara vårdnadshavare till barnet.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Innehållet har granskats av:

Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

·

Relaterat:

Gallsten
Urinvägsinfektion