Ryggskott – akut lumbago

Ryggskott kännetecknas av plötslig smärta i nedre delen av ryggen. Det känns som en låsning och du får svårt att röra dig. Ryggskott uppstår ofta i samband med en ovanlig rörelse eller tunga lyft. Smärtan brukar bli lindrigare efter några dagar eller någon vecka och sedan avta successivt. Med rörelse och anpassade ryggövningar går besvären över fortare.

Vad är ryggskott?

Smärta i ländryggen, den nedre delen av ryggen, kallas på läkarspråk för lumbago. Det är ett mycket vanligt besvär – fyra av fem personer får någon gång ont i ländryggen. Värken orsakas ofta av muskelkramp till följd av överbelastning, felbelastning eller ett stillasittande arbete.

Ryggskott kallas för akut lumbago eller lumbago acuta. Besvären kännetecknas som regel av plötslig smärta i ländryggen, ofta till följd av en ovanlig rörelse eller ett tungt lyft. Akut lumbago kan ibland övergå i mer långvarig smärtproblematik.

Symptom vid ryggskott

Ryggskott kommer nästan alltid plötsligt och ger oftast symptom i form av en ensidig smärta i nedre delen av ryggen. Smärtan kan kännas huggande, skärande eller molande. Du får svårt att röra dig och det känns som en låsning eller kramp i ryggen som lätt skapar ett framåtböjt läge.

De första dagarna när du har ryggskott, under den mest akuta fasen, kan du ha väldigt ont. Men du kan också hitta ställningar som är nästan smärtfria – besvären brukar lindras av att ligga eller stå. Smärtan känns ofta värre när du sitter, vrider på kroppen eller böjer dig. Den akuta smärtan minskar som regel efter ett par dygn och försvinner för det mesta helt inom två veckor, men ibland kan det ta längre tid.

Vanliga symptom vid ryggskott:

  • plötslig smärta i nedre delen av ryggen

  • muskelkramp och ömhet i ena sidan av ryggen

  • ökad smärta vid rörelse

  • nedsatt rörlighet.

Ibland kan besvären även inkludera ishiasnerven. Vid så kallad lumbago ischias har du ryggskott med smärta som kan stråla ner mot skinkan och benet.

Andra tänkbara förklaringar

Om du har ont i nedre delen av ryggen beror det inte alltid på just akut lumbago eller ryggskott. Lågt sittande ländryggssmärta som strålar ner mot skinkan kan orsakas av en påverkan på ischiasnerven och kallas för ischias. Diskbråck kan göra ont i olika delar av ryggen och smärtan kan stråla ut mot bröstkorgen, benen eller armarna. Inflammatoriska ryggsjukdomar, skador på kotorna och benskörhet kan också leda till ryggvärk.

Njursten kan ge kraftig smärta i intervaller som strålar ut från sidan av ryggen. Det brukar göra så ont att det är svårt att sitta stilla. Gallsten kan ge liknande besvär, men brukar även ge magsmärtor högt upp under revbenen på höger sida. En högt sittande urinvägsinfektion kallas njurbäckeninflammation och ger konstant smärta i nedre delen av ryggen, ofta i kombination med feber, frossa, illamående och kräkningar.

Orsaker till ryggskott

Ryggskott orsakas ofta av muskelkramp i ländryggen till följd av olika rörelser i vardagen. Smärtan kan utlösas av att du vrider eller böjer dig på ett visst sätt, arbetar på ett skakigt underlag eller överbelastar ryggen genom att lyfta tungt från en onaturlig vinkel. Men smärtan kan även bero på en inflammation som påverkar ligament och muskler i ryggen. Ryggskott kan ibland vara ett första tecken på diskbråck.

Riskfaktorer vid ryggskott:

Behandling vid ryggskott

Smärtstillande läkemedel kan underlätta vid akut ryggsmärta. Smärtan brukar försvinna fortare om du är i rörelse. Vid ryggskott eller akut lumbago kan du även få behandling av en sjukgymnast eller fysoioterapeut – ryggövningar kan häva låsningen och stärka ryggmuskulaturen.

Om ryggsmärtan inte är tydligt kopplad till en enskild händelse eller kroppsrörelse och inte blir bättre inom några dagar kan det finnas anledning att utreda bakomliggande orsaker till besvären. Då kan du behöva göra en kroppsundersökning för att kontrollera nervpåverkan, känsel och muskelstyrka. Ibland kan provtagning eller röntgen användas för att utesluta infektioner eller skador.

Vad kan jag göra själv?

Vid ryggskott kan det precis som vid andra former av ryggont kännas naturligt att vila och ligga stilla. Du kan lindra smärtan genom att sätta en kudde eller pall under fötterna så att knän och höfter hamnar i 90 graders vinkel. Men tänk på att ryggen mår bättre av rörelse – smärtan går över fortare om du försöker stå och gå.

Värme lindrar ofta smärtan, till exempel en värmedyna. Ryggskott kan även lindras med uppmjukande övningar – försiktig stretching kan hjälpa dig att häva din låsning i ryggen. När den värsta smärtan har försvunnit är det bra att börja röra mer på kroppen och gärna promenera efter förmåga.

På apotek finns receptfria, smärtstillande läkemedel som gör att du lättare kan röra dig. Om du har återkommande ryggskott eller behöver hjälp med ryggövningar kan du kontakta en sjukgymnast eller fysioterapeut.

Minska risken att få ont i nedre delen av ryggen:

  • motionera och var fysiskt aktiv

  • träna ryggmuskler och magmuskler

  • gå ner i vikt om du är överviktig

  • undvik rökning.

När bör jag söka vård?

Sök vård om ryggvärken inte försvinner inom två veckor. Om du har varit med om en olycka eller ramlat och plötsligt får ont i ryggen ska du också söka vård.

Sök vård direkt om du har domningar, nedsatt känsel i benen eller underlivet eller inte känner om du blir kissnödig.

Uppsök en akutmottagning om du utöver ryggsmärtor även har feber, magsmärtor eller bröstsmärtor. Det gäller även om du inte kan kissa eller bajsa.


Så kan Kry hjälpa till

Du kan vända dig till oss på Kry för att få råd och hjälp vid ryggskott. Vi gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Du kan därefter bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. I vissa fall krävs en fysisk undersökning.

På våra vårdcentraler får du snabbt en tid när du behöver det, och i vår app finns hjälpen tillgänglig dygnet runt, årets alla dagar.
Senast uppdaterad:
Innehållet har granskats av:
Kvalitetsteamets specialistläkare på Kry

Relaterat:

NackspärrDiskbråck